onsdag 20 december 2017

Budgetbråk

Budgeten röstades igenom men oenigheten om social utdelning består.

Med röstsiffrorna 153 mot 144 röstades igår regeringens budget för 2018 igenom det grekiska parlamentet, rapporterar bland andra Kathimerini. Enligt premiärminister Tsipras är budgeten för det kommande året det sista under det nuvarande bailoutprogrammet. Det kan i sin tur tolkas att budgeten för 2019, ett valår, lär bli mer frikostig.

Att ett öga redan nu är riktat för 2019 märks i budgeten för det kommande året. Den aviserade höjningen av ö-momsen (till samma nivå som för övriga Grekland) för ett antal grekiska öar (däribland Lesvos och Chios) skjuts upp med ytterligare ett halvår. Dröjsmålet motiveras med att dessa öar tagit emot ett mycket stort antal flyktingar. En subventionerad moms (relativt övriga Grekland) kan därmed fortfarande behövas, skulle regeringen troligen resonera.

Mer fokus kom att riktas till att den så kallade sociala utdelningen (ett riktat engångsbelopp till särskilt behövande grupper) som återigen delas ut. Unga arbetslösa mellan 18-24 kommer att tilldelas ett engångsbelopp på 400 euro. För boende i Mandra, som förra månaden drabbades av en översvämning med tragiska konsekvenser, vilka inte har kunnat återgå i arbete kommer att tilldelas ett belopp på 650 euro.

Såväl momsen som den sociala utdelningen har stött på kritik. Att ta bort den subventionerade momsen för öar har varit ett villkor i det grekiska bailoutprogrammet som Grekland har gått med på. Den sociala avkastningen går på tvären mot kravet att Grekland ska sanera sin ekonomi (även om den enligt den grekiska regeringen uppnås genom riktade insatser för att öka statens intäkter). Med andra ord går den grekiska regeringen i klinch mot EU, IMF och ECB.

Det finns en uppenbar risk i regeringens val att åter dela ut ett riktat belopp genom en så kallad social utdelning. Det kan påverka landets möjligheter att återhämta sig ekonomiskt och öka spänningen i det förhandlingar som ännu pågår mellan Grekland och dess långivare. Erfarenheten från förra gången pekar på detta, som Macropolis påpekar:
"The main goal of being included in the European Central Bank’s QE programme was missed as the ECB required assurances about the country’s long-term debt sustainability and Germany was not willing to discuss even the medium-term debt relief measures, which were eventually pushed back to the end of the programme in 2018.
The months that followed were ridden with uncertainty and the economy slowed down. To seal a deal at last June’s Eurogroup, Tsipras agreed to additional fiscal measures worth 2 percent of GDP in the form of pension cuts and tax hikes for 2019 and 2020, mostly to appease the fiscal concerns of the International Monetary Fund."
Samtidigt finns det en motivation till regeringens val att ta denna risk. Premiärminister Tsipras befinner sig, vilket påpekades i förra inlägget, under tryck att göra en vänstergir och genomföra en slags återställarpolitik, för att göra väljare och partifraktioner inom Syriza glada. Möjligen gör regeringen en politisk kalkyl och finner att möjligheterna är större än riskerna.

Momsen och utdelningen, men även budgeten i sin helhet, har även kritiserats av oppositionen. Kyriakos Mitsotakis, partiordförande för Ny Demokrati, hävdar att budgeten för 2018 underminerar Greklands möjligheter att återhämta sig ekonomiskt.

Även om det fortfarande är långt till 2019 är det intressanta att notera ett begynnande fokus inför det kommande valet. Regeringens budget är ett tydligt sådant tecken. Temperaturen i grekisk politik, som har varit rätt ljummen under större delen av 2017, har med andra ord höjts. Den kommer med stor sannolikhet att höjas ytterligare.

fredag 15 december 2017

Halvvägs i mandatperioden: trycket mot Tsipras stiger

Trycket mot Tsipras växer både inifrån och utifrån. Kommande år kan avgöra utsikterna för valet 2019.


En ny mätning. En ny bekräftelse. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokrati verkar ha cementerats. Även om man är halvvägs igenom i mandatperioden och grekisk politik har en tendens att vara turbulent med snabba kast i opinionen, så finns det anledning till oro för regeringspartiet. I veckan rapporterar Kathimerini om att den inflytelserika fraktionen Grupp 53 inom SYRIZA uttrycker missnöje över den åtstramningspolitik som partiet genomför i regeringsställning. Grupp 53 vill att SYRIZA gör en vänstergir och återvänder till sina rötter. Det är inte osannolikt att det tilltagande interna missnöjet kan leda till att partiet splittras. Så skedde exempelvis 2015 när Lafazanis med flera lämnade partiet. Trycket inifrån mot Tsipras stiger.




Visserligen har Tsiprats nyligen fått ett trumfkort. Arbetslösheten har sjunkit ned till 20,2%. Det är den lägsta siffran som noterats på sex år. Det skulle kunna användas till att stärka premiärministerns sits. Dock behöver den sättas i ett sammanhang. Jämfört med andra länder är arbetslösheten i Grekland relativt hög.




Mer oroväckande är dock hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Där har ingen förbättring skett. Snarare har inkomsterna sjunkit. En indikation på situationen är att en dygnslång generalstrejk hölls i torsdags. Strejken utlystes som en protest mot den rådande besparingsprogrammet. Trycket mot Tsipras växer även utifrån.


2018 kan komma bli ett avgörande år för premiärminister Tsipras. Utmaningen består i att försöka se till att arbetslösheten fortsätter att sjunka och att hushållen känner att deras utsikter förbättras. Lyckas han med detta har SYRIZA en möjlig chans att vända på opinionsiffrorna inför valet 2019. Om detta lyckas återstår att se. 

måndag 27 november 2017

Opinionsmätning: tre intressanta trender

Regeringskoalitionen befinner sig i fortsatt opinionsmässigt underläge, Ny Demokrati stärker sitt grepp, och ett debuterande parti tilldrar väljarnas intresse. Detta noterar en färsk opinionsmätning.


Ny Demokrati skulle sannolikt kunna bilda en regering på egen hand om det vore val idag. Det visar en ny färsk mätning från Makedoniens Universitet som noterar att Ny Demokrati samlar 36,3%. Denna siffra, tillsammans med de bonusmandat som tilldelas det största partiet, är tillräckligt för att kunna bilda regering på egen hand. (Detta åskådliggörs i bilden hör ovan). 

Mätningen visar även, något överraskande, att Syriza stärker sin ställning jämfört med tidigare. Partiet samlar 22,0%. Sedan lång tid tillbaka har partiet befunnit sig under tjugo procent. Den nedåtgående trenden verkar därmed ha brutits. Åtminstone för tillfället. Om detta är början på en politisk comeback för premiärminister Tsipras återstår att se. 

Den nybildade mittenvänsterkoalitionen Demokratiska Alliansen* (DA) gör sin debut i denna mätning av opinionsinstitutet. Partiet samlar 10,1%. Det får ses som en lovande siffra . Den ligger nämligen en bit över den nivå som DAs grundarparti PASOK noterats för tidigare i år. Det bör dock påpekas att mätningen genomfördes mitt under DAs partiledarval, vilket leder till att den bör förses med en tydlig brasklapp.

* Uppdatering 29/11: Demokratiska Alliansen kommer att byta namn till Rörelsen för förändring, enligt ett förslag som meddelades igår. Namnet kommer att 

måndag 20 november 2017

Gennimata vald till partiledare för nybildade mittenvänsterkoalition

Fofi Gennimata vann som väntat den andra och avgörande omgången som partiordförande för den  mittenvänsterkoalitionen. Nu återstår frågor om det nya partiets framtid.

Med 56,6% av de 156 000 rösterna vann Fofi Gennimata, nuvarande ledare för det gamla socialdemokratiska partiet PASOK, en tydlig seger i den andra och avgörande omgången som partiledare för den nybildade mittenvänsterkoalitionen Demokratiska Alliansen som hölls igår, rapporterar Kathimerini. Nikos Androulakis, utmanaren till Gennimata, samlade 43.4%.

En konstituerande kongress för partiet kommer att hållas i januari, meddelade Gennimata  i samband med att valresultatet blev känt. Det är möjligen det enklaste beslutet för Gennimata. Redan nu finns  frågor om vad det, till slut, är för parti som hon kommer att leda. Den nybildade koalitionen saknar nämligen ett partiprogram. Det kan mycket väl även sakna medlemmar om till exempel To Potami drar sig ur koalitionen. Det hela kan, i värsta fall, resultera i ett parti utan program och en rörelse utan medlemmar, bortsett från PASOK.  Det nygamla mittenvänsterpartiet har med andra ord mycket kvar att bevisa.




måndag 13 november 2017

Gennimata favorit inför avgörande omgången

Fofi Gennimata är att betrakta som favorit inför den andra och avgörande omgången i den nybildade mittenvänsterkoalitionens partiledarval.

Med 42,5% av rösterna samlade Fofi Gennimata flest röster när den nybildade vänsterkoalitionen Demokratiska Alliansen höll den första omgången i sitt partiledarval. Valdeltagandet uppges enligt partiets valberedning vara relativt stort. Cirka 210 000 deltog.

Näst flest röster, 25,2%, samlade  Nikos Androulakis, till vardags europarlamentariker för PASOK. Därmed faller två av favorittippade kandidaterna, Stavros Theodorakis (9,8%) och Giorgos Kamminis (13,8%), bort när DA håller den andra och avgörande omgången i partiledarvalet hålls kommande söndag. Då ställs den kandidat som fått flest röster mot den som samlat näst flest.

Androulakis andraplats bör betraktas som något av en överraskning. Han har inte förekommit i förhandsspekulationerna. Noterbart är att såväl Androulakis som Gennimata hör till det socialdemokratiska partiet PASOK. Detta öppnar för en tolkning att det nybildade partiet kommer att få en slagsida åt PASOK, om både ordförande som vice ordförande tillfaller det partiet. Den nybildade mittenvänsterkoalitionen som går under namnet Demokratiska Alliansen kan, med andra ord, komma att framställas som det gamla PASOK men i en ny klädedräkt.

måndag 6 november 2017

Nybildade mittenvänsterkoalitionen väljer partiledare

Demokratiska Alliansen har beskrivits som en potentiell utmanare till SYRIZA. Hittills har partiet, som ännu inte är helt färdigbildat, mest beskrivits som ett sagoprojekt för ett antal tynande småpartier som klämts mellan, metaforiskt uttryckt, Syrizas Skylla och Ny Demokratis Charibdis. Nu verkar dock partikonstellationen passera ytterligare en milstolpe i sin odyssé: partiet kommer att välja sin ledare i november. 


Nio är kallade. Bara en kan bli partiledare för Demokratiska Alliansen (DA). DA har framställts som ett gränsöverskridande prestigeprojekt för den politiska mitten-vänstern. Det har lyckats samla forna storpartier som Pasok, som tynande uppstickare som Potami. Möjligen är det trycket från Ny Demokrati och Syriza som har fungerat som katalysator för denna process.

Till slut har nio namn ställts samman till en lista som väljarna ska ta ställning till. Kandidaterna är, i tur och ordning, Nikos Androulakis, Constantinos Gatsios, Fofi Gennimata, Giorgos Kaminis, Yiannis Maniatis, Apostolos Pontas, Yiannis Ragousis, Stavros Theodorakis och Dimitris Tziotis.

Fofi Gennimata och Stavros Theodorakis hör till de mer kända namnen och bör även gälla som favoriter. Fofi Gennimata är partiledare för socialdemokratiska PASOK, det parti som satt i regeringsställning så sent som i januari 2015, men som idag är en skugga av sitt forna jag. Stavros Theodorakis är en tidigare journalist som bildade Potami som ett svar på den kritik som uppkom i samband med krisen och som riktades mot de etablerade partierna Pasok och Ny Demokrati. Idag befinner sig Potami under treprocentsspärren. Även Giorgos Kaminis, borgmästare för Aten, tillskrivs vissa chanser, men kanske bör betraktas som en dark horse i detta race. 

Dock är partiledarvalet långt ifrån avgjort. Vägledande och utslagsgivande kan den tv-sända debatt som hålls ikväll vara inför valet. Därefter hålls en första valomgång den 12:e november. Om ingen av kandidaterna samlar åtminstone 51% kommer en andra valomgång, som hålls den 19:e november, att hållas. Då ställs de två främsta kandidaterna från den första omgången mot varandra. Rimligen får vi först den 19:e november veta vem som kommer föra Demokratiska Alliansen vidare till nästa etapp i det nybildade partiets odyssé. 

måndag 30 oktober 2017

Skeptiska vindar i grekisk politik

En färsk mätning visar på intressanta skiften i synen på de olika partiledarna och på partierna i Grekland. Den ger även en tankeväckande inblick i tillståndet för grekisk politik. 



Skiftena i grekisk politik är oftast hastiga och kraftiga. För två år sedan åtnjöt premiärminister Tsipras höga popularitssiffror och betraktades som en stigande stjärna på den politiska himlasfären. (Det understryks här ovan i den nedre vänstra bilden: 87% av väljarna hade en positiv uppfattning av Syrizas partiledare 2015). Idag ser situationen annorlunda ut. I en färsk mätning som presenteras av opinionsundersökningsföretaget Public Issue befinner sig den sittande premiärministern närmast i botten. Det är enbart ledaren för nationalistiska Oberoende greker, Panos Kammenos, och ledaren för nynazistiska Gyllene Gryning som har lägre siffror. Avståndet upp till oppositionspartiet Ny Demokratis partiledare, Kyriakos Mitsotakis, som med 42% toppar mätningen, är  avsevärt. Kontrasten jämfört med 2015 är tydlig.

Mätningen visar dock på en komplex bild av det politiska läget i Grekland. Noterbart att för samtliga partiledare är det fler väljare som har en negativ uppfattning om personen i fråga än en positiv. Denna trend, som kan beskrivas som skeptisk, går igen i andra områden som mätningen studerar.



Som bilden här ovan visar är det inte faktumet att det är fler väljare som har uppfattningen att oppositionsledaren Mitsotakis vore en bättre premiärminister för Grekland än den nuvarande, dvs. Tsipras, som är det mest intressanta. Det är kanske snarare att det finns ett betydande block på 35% som tycker att varken Tsipras eller Mitsotakis vore mest lämpad för posten som premiärminister som gör mätresultatet intressant.

Detta intryck förstärks när frågan ställs vilket parti som är bäst lämpat att styra landet ställs. I bilden här ovan är det fler väljare, drygt en tredjedel, som föredrar en regering som leds av oppositionspartiet Ny Demokrati. Detta ska ställas mot de 47% som inte föredrar varken Syriza eller Ny Demokrati. Det är nästan hälften av väljarkåren. Detta illustrerar magnituden av den skeptiska trend som råder i Grekland.


Detta kan tolkas som att det finns en stark vind av missnöje som riktas mot de etablerade partierna. En indikation för denna hållning återfinns i bilden här ovan. 91% av de tillfrågade är missnöjda med hur regeringen har fungerat. 83% av väljarna är missnöjda med hur oppositionen har fungerat. Detta är en mycket intressant och tydlig indikator. (Visserligen bör man lägga till förtydligandet att regeringen består av Syriza och Oberoende greker samt att oppositionen består av resterande partier i parlamentet).

Sett i sin helhet ger dock mätningen en intressant och tankeväckande inblick om tillståndet för grekisk politik. Den kan tolkas som att det finns en tudelad väljarkår i Grekland; en del som aktivt tar ställning till partierna och den politik som förs och en skeptisk del som tar avstånd från de förda politiken. I vilket fall så väcker mätningen fler frågor än vad den besvarar.