onsdag 30 maj 2012

Perspektiv på tillvaron




Nu när mångas blickar är riktade framåt, mot valet den 17 juni, är det lätt hänt att glömma uppmärksamheten bakåt. Det kan finnas en poäng i att göra en tillbakablick. Åtminstone finns det en pedagogisk sådan som låter sig göras. Detta diagram visar på hur statsskulden i förhållande till BNP har utvecklats under trettio års tid, 1980-2010. Den kan bidra med perspektiv på den grekiska tillvaron.

I all enkelhet visar diagrammet på att orsaken till dagens kris kan skådas bakåt snarare än fram i tiden. Mer drastiskt uttryckt kan man konstatera att fröet till den kris som blommat ut under de senaste åren planterades under 1980-talet. Från en statsskuld på drygt 20 procent i början av årtiondet steg den till drygt 100% ett årtionde senare. I samma veva började arbetslösheten öka. Två gånger om under åttiotalet, 1983 och 1985, genomförde landet dessutom en devalvering av valutan; effekten får nog sägas ha varit kortvarig. Statsskulden har fortsatt att stiga. Arbetslösheten har även fortsatt att krypa uppåt, om än med viss fördröjning.

Mycket av dagens problem kan med andra ord skymtas i gårdagen. Valet den 17 juni handlar om hur landet ska ta sig an den draksådd som man skördar för närvarande.


N.b 1.  Diagrammet ovan har hämtats här. Den visar även på utvecklingen av arbetslösheten (orange linje) samt de val som har hållits under perioden och vilken regering som suttit vid makten (under diagrammet).

Mer att läsa: SvD 

tisdag 29 maj 2012

Ett binärt val

Är du för eller emot? För väljaren i Grekland kan det på många sätt komplexa och avgörande valet den 17 juni reduceras till ett ställningstagande mellan två alternativ. Stödjer du memorandumet, eller är du mot det?

Memorandumet - åtagandet om betalnings-, besparings- och reformarbete som Grekland har kommit överens om med ECB, IMF och europeiska kommissionen - utgör en skiljelinje som skär tvärs igenom det grekiska politiska landskapet av idag. Omvärldens spekulationer om en grexit, det utsatta finansiella läget i landet samt misslyckandet med att bilda regering efter valet i maj har samverkat till att förenkla och tydliggöra vad valet om ett par veckor handlar om. I praktiken är det denna enda fråga som kommer att fälla avgörandet när Grekland återigen går till valurnorna.

Kanske är det på så vis man ska tolka utfallet av de opinionsundersökningar som publicerats i slutet av veckan som gick. Såväl Ny Demokrati som Syriza konsoliderar sin ställning i mätningarna. Ny Demokrati noterar ett stöd på mellan 23% - 27% medan Syriza erhåller ett stöd på mellan 20% - 24%. Mycket tyder på att valet kommer att stå mellan dessa två partier.

Faller valet på Ny Demokrati är det i princip en röst för att tillämpa memorandumet. Från att ha varit emot, så har Ny Demokrati under Samaras ledarskap skiftat position till att vara för det, om än inte helt och odelt. Mätningarna visar på att Ny Demokrati tillsammans med Pasok samlar mellan 159-165 säten i parlamentet i Grekland. Det är tillräckligt för en majoritet. En ytterst bräcklig sådan kanske man ska tillägga. Faller valet på Syriza är det en röst för att lämna memorandumet.

För tillfället svänger det mellan de två. Båda partier söker därför bredda sitt väljarunderlag. I förra veckan meddelade Dora Bakoyanni att hon återvänder till Ny Demokrati. Ett par ledamöter som hört till Laos följde efter. Syriza å sin sida har förhandlat med Ekologerna De gröna och med övriga parter och partier som ställer sig kritiska till memorandumet.

Mätningar visar även på att drygt 80% av de tillfrågade vill att landet ska stanna kvar inom euron. Nästan lika många, ca 78%, vill att villkoren för memorandumet ska förhandlas om. Med andra ord kan man tolka det som att det saknas ett entydigt stöd för något av partierna.

Något som kan bidra till att tippa över vågskålen till endera sidans favör är det som sker i omvärlden. Christine Lagardes uttalande i The Guardian i lördags har rört om opinionen i Grekland. Chefen för IMF har försökt mildra sina kommentarer efteråt. Det är en öppen fråga om hon har lyckats. Reaktionerna som Lagarde har manat fram visar i all enkelhet på det volatila läget i landet.

Därför är det svårt att sia utgången av valet, och om vad som kan hända innan dess. En sak är dock säker. I den metaforiska vågskålen hos den grekiska väljaren står valet mellan att fortsätta det mödosamma arbetet med memorandumet eller det kaos som hotar ifall landet lämnar memorandumet därhän. Eller för att utveckla och förenkla liknelsen än mer: ett val mellan pest och kolera.

Mer att läsa: DN1, DN2, SVD

onsdag 23 maj 2012

En väderrapport

Barometern sjunker. Den långa och utdragna lågkonjuktur som blåser över Grekland ser inte ut att upphöra. OECD publicerade i dagarna en rapport som pekar på att den grekiska ekonomin kommer att krympa med 5,3% i år och fortsätta att sjunka en bit in i 2013. Därmed skulle landet på sikt vara inne på sitt sjätte år av ekonomisk missväxt. Samtidigt pågår det något som kan liknas vid en högkonjuktur när det gäller fusioner, allianser och samarbeten inom grekisk politik. Den något slitna klyschan en vind av förändring som drar fram över landet i högsta grad är aktuell för att beskriva vad som sker för närvarande.

I söndags, två veckor efter valet den 6 maj, meddelade Dora Bakoyianni, ledaren för Demokratiska alliansen, att hon suspenderar partiet. Hon går istället över till Ny Demokrati, ställs på valbar plats inför den andra valomgången den 17 juni och för även med sig ett antal ledamöter till Ny Demokrati. Därmed förlikas och försonas formellt de två forna rivalerna Bakoyanni och Samaras. Bakoyanni lämnade Ny Demokrati och bildade Demokratiska alliansen efter att ha förlorat striden om partiledarposten mot Samaras 2009. I samma veva meddelade Samaras att två ledamöter som hör LAOS lämnar det utröstade partiet och går över till Ny Demokrati.

I dagarna meddelade även Syriza, en koalition av 16 olika partier, att det formellt går samman till ett parti. Orsaken är främst valteknisk. Som allians kan det enligt rådande lagstiftning inte ta del av de femtio bonusmandat som tillfaller valets största parti. Detta är för övrigt samma anledning till att Bakoyanni suspenderar sitt parti. Samtidigt söker Syriza vidga partiet. Partiledaren Tsipras har sonderat terrängen och har skickat förfrågningar till bland annat de Ekologiska gröna om att gå samman med Syriza. 

De Ekologiska gröna meddelade dock att det ska försöka ta sig över treprocentspärren för egen maskin. Samma besked lämnade det nyligen bortröstade Laos. Konsolidering är annars ordet för dagen. Trenden för närvarande är att småpartierna i grekisk politik fusioneras med större, går samman med varandra, eller bildar allianser. 

Två partier som igår meddelade att de genomför det sistnämnda är Återskapa Grekland och Drassi. Tillsammans kommer de att bilda en liberal koalition med sikte på att öka takten i det reformarbete som så sakteligen kommit igång i Grekland. (Överlag pågår det en intressant utveckling i mitten av grekisk politik. Jag håller på och skriver en artikel om detta).

Logiken bakom denna utveckling i riktning mot ökad konsolidering är enkel. Det handlar om att bygga sig tillräckligt stark, dels för att bli största parti och dels för att bryta det dödläge som blockerade försöken till att bilda regering efter valet i maj. För det mindre partierna handlar det om att kunna ta sig in i parlamentet. Hur detta tas emot i opinionen är en öppen fråga. Mätningen här nedan från den 19 maj får redan ses som daterad. Helt klart är att vinden viner, vänder och växlar mellan de två största partierna. Och bland de mindre, som ligger i lä. 

Ny Demokrati 24,4%
Syriza  23,8 % 
Pasok 14,5%
Självständiga greker 8,5%
Demokratisk vänster 6,9%
KKE (kommunistpartiet) 5,9%
Gyllene gryningen 5,8%

De ekologiska gröna 2,3%
Demokratiska alliansen 1,7%
Återskapa Grekland 1,9%
Laos 1,3%
Drassi 0,8%
Övriga 2,2%

Mer att läsa: DN,

tisdag 15 maj 2012

Nyval

Utfallet var väntat. Efter tre försök av partiledarna själva och inte minst efter medling av president Papoulias är det nu klart att Grekland går till valurnorna igen. Den 17 juni beräknar man att de grekiska väljarna ska försöka bryta det dödläge som råder för närvarande.

Den stora stötestenen i försöken att bilda regering har varit att positionerna partierna emellan har varit låsta. Det memorandum som landet har kommit överens om med IMF, EU och de övriga fordringsägarna har bildat en skiljelinje. Diskussionen har mestadels kretsat kring Pasok och Ny Demokrati, som har stött memorandumet, Demokratisk vänster, som vill modifiera det, samt Syriza och Självständiga greker som är emot det. Memorandumet har effektivt blockerat försöken att bilda regering. Åtminstone har det uppgivits som skäl för dödläget.

Dock har det hela tiden funnits hopp om att dödläget skulle lösts upp. Under överläggningarna har det spekulerats i att de tre förstnämnda partierna tillsammans skulle kunna bilda en regering. Rent mandatmässigt hade man kunnat bilda en koalition med en någorlunda betryggande majoritet. Rent sakpolitiskt skulle det ha kunnat gå. Mycket har handlat om att jämka och förhandla fram gemensamma ståndpunkter inför det fortsatta besparings-, betalnings- och reformarbete som landet har framför sig.

Överläggningarna har dock komplicerats av att Demokratisk vänster velat ha med sig Syriza i samarbetet. Som det minsta partiet i koalitionen skulle det annars komma i kläm mellan de två större - och traditionellt dominerande partierna, Pasok och Ny Demokrati. Fotis Kouvelis, ledaren för Demokratisk vänster, har tvekat.

Syriza har å sin sida inte ändrat på den position som givit partiet framgång i valet. Det har försökt bilda regering med en tydlig vänsterprägel. Det har under tiden även passat på att sondera terrängen för att vidga det koalition som detta alliansparti består av (närmare bestämt 16 stycken). Även om det inte lyckades bilda regering så spekuleras det i att Syriza söker stärka sitt förhandlingsläge inför det nyval som nu väntar.

Helt klart är det att Syriza har medvind för närvarande. I en opinionsmätning som publicerades under veckan som gick uppgav 27,7% att de skulle rösta på partiet. Därmed skulle det bli största parti och även räkna hem de 50 bonusmandat som tillfaller valets största parti. Dock skulle det inte kunna bilda regering ensamt. Dödläget skulle dessutom bestå.

Samtidigt är det för tidigt att räkna hem en valvinst, eller kalkylera med ett utfall. Läget i landet är turbulent. I valet den 6 maj röstade 60% av väljarna på ett annat parti än det de röstade i förra valet. 19% röstade på ett parti som inte kom in i parlamentet. Opinionen kan vända snabbt.

Grekland står nämligen inför ett antal tuffa beslut i månaden som kommer. Parlamentet ska i juni ta beslut om 11,5 miljarder euro som ingår i landets besparingsprogram. Till det kommer överläggningar med EU och IMF samt tilltagande spekulationer om att landet kommer att behöva lämna eurosamarbetet.

Misslyckandet att bilda en regering som kan ta sig an de utmaningar som väntar kan inverka i hur väljarna avser att lägga sina röster när man går till valurnan igen. Det är en månad till valet, men en evighet fram tills dess.

Läs även: SVT, SVD, DN1, DN2, DN3,    

lördag 12 maj 2012

Mot nyval?

Det lutar åt att det blir nyval i Grekland. Sedan även Venizelos konstaterat att en regering inte kunnat bildas ser det ut att väljarna i Grekland återigen får gå till valurnorna. Det skulle i så fall bli den tredje gången på tre år.

Det enda som skulle förhindra att så sker är om president Papoulias kan övertyga partiledarna att bilda en samlingsregering. Det får anses som mindre troligt. De olika partierna skiljer sig inte enbart i synen på det memorandum som landet har kommit överens om med IMF, EU och övriga fordringsägare. De skiljer sig även i synen på sociala frågor, ekonomi och utrikespolitik. Skillnaden mellan exempelvis Syriza och Ny Demokrati är närmast milsvid. En regering som bildas med så brokiga och blandade perspektiv på poltiska frågor riskerar i längden inte kunna hålla samman. Papoulias har ett svårt uppdrag framför sig.

Man kan spekulera i om Papoulias kommer försöka hitta områden där de olika parterna kan komma överens om. Det skulle i så fall möjligtvis underlätta regeringsbildningen. Att justera memorandumets tidplan kanske är ett sådant område där de borde gå att mötas halvvägs. Memorandumet är i mångt och mycket en skiljelinje som löper längs de olika partierna. Samtidigt ska man kanske inte sätta sina förhoppningar till att Papoulias ensam ska lyckas lösa det nuvarande dödläget. Tre försök att bilda regering har redan gjorts. Samtliga tre har misslyckats.

Dock har Papoulias något av ett äss i rockärmen i överläggningarna med partiföreträdarna. En opinionsundersökning som gjorts efter valet visar på ett ökat stöd för Syriza (se nedan). Siffrorna skulle i sådana fall sätta press på Pasok och Ny Demokrati att hitta en förhandlingslösning.

Som alltid är osvuret bäst. Den som drar definitiva slutsatser kring grekisk politik lär upptäcka att dessa har en kort halveringstid. En förbryllande kort sådan.

Syriza, 27.7% (128 mandat)
Ny Demokrati, 20.3% (57)
Pasok, 12.6% (36 )
Självständiga greker, 10.2% (29)
KKE, 7% (20)
Gyllene gryning, 5.7% (16)
Demokratisk vänster 4.9% (14)

Läs även: SVT1, SVT2DN1, DN2, SVD1, SVD2

PS: Jag funderar på att skriva en rapport om valet i Grekland och kvalet efteråt. Är det någon som är intresserad av att läsa en sådan rapport?

tisdag 8 maj 2012

Bilden av ett land i förändring



Förskalven till söndagens demokratiska jordbävning har känts av rätt länge i Grekland. Redan innan årsskiftet märktes de första stötarna. Den koalitionsregering som Pasok bildade med Ny Demokrati och LAOS i mitten av november satte opinionen i rörelse. Begynnelsen till Pasoks kollaps i söndags kan ringas in till denna period.

Ett andra skalv noterades i februari. Då kom regeringen (minus LAOS, som hade hoppat av) överens om det andra bailoutpaketet. Då kom en av valets förgrundsfrågor: att vara för eller emot uppgörelsen med ECB, IMF och andra fordringsägare att hamna högt upp i den politiska debatten. Dessa två skeenden spelar in i söndagens resultat.

Bilden ovan är belysande på andra vis. Även om vi ännu väntar på officiella analyser som spårar väljarströmmarna kan man se hur extremnationalistiska Chrysi Avgis uppgång i opinionen (svart) delvis  hänger samman med högerpopulistiska LAOS tillbakagång (lila).

I tidigare artiklar på SVT Debatt har jag utvecklat varför utfallet i söndags blev som det blev och vad som väntar. Du hittar dem här och här. Mer uttömmande analyser av valutfallet kommer inom kort.

Under tiden kan man läsa gräva ned sig i de officiella valresultatet som Greklands inrikesdepartement låtit publicera. Där kan man ana konturerna av det omdanade politiska landskap som nu tornar fram.

Mer om valet: DN1, DN2, SvD1, SvD2SVT

måndag 7 maj 2012

Ett nytt politiskt landskap

På SVT Debatt utvecklar jag vad som väntar landet idag.

Efter gårdagens demokratiska jordbävning vaknar Grekland upp till ett nytt politiskt landskap. Valresultatet har skakat om landet i grunden. Marken har ryckts undan för de två dominerande partierna i grekisk politik, Pasok och Ny Demokrati. För Pasoks del är det närmast en kollaps. Partiet har tappat mer än 2/3 av sina väljare jämfört med 2009 års val och landar på drygt 13% av rösterna. Ur spillrorna ska nu en ny regering bildas. Med tanke på nattens utfall väntar en dramatisk utveckling framöver.

Mer om valet kan du läsa här: DN1, DN2, DN3, SVD1, SVD2, SVD3, SVT1, SVT2 

söndag 6 maj 2012

Vilken väg väljer Grekland?

Idag går Grekland till val. Väljarna ska nu avgöra vilken väg landet ska välja. I ett land som sedan lång tid tillbaka befinner sig i kris är valet inte lätt. I denna artikel på SVT Debatt utvecklar jag vad som kan påverka valet idag.

"Utfallet av valet kan mycket väl leda till att det besparings-, betalnings- och reformarbete som landet har åtagit sig att genomföra stoppas. Därmed kan Grekland återigen komma att utlösa en ny och omtumlande akt i den skuldkris som för närvarande härjar i Europa. Detta är en av anledningarna till att många följer dagens skeende i Grekland med spänning."


Mer läsning om om valet: DN1, DN2SvD1, SvD2SVT1, SVT2

fredag 4 maj 2012

Mindre än 48 timmar kvar till valet

Det är nu mindre än 48 timmar innan vallokalerna öppnar i Grekland. Mellan klockan 07.00 och 19.00 , lokal tid, kommer man att kunna lägga sin röst. Resultatet kommer man att få vänta på. Det är först vid 22-tiden på kvällen, svensk tid, som de första tillförlitliga valresultaten väntas komma.

Gissningsvis kommer valdeltagandet bli ganska högt. Nästan 10 miljoner greker över 18 år är berättigade att rösta. De har en hel del partier att välja på, 32 stycken, för att vara exakt.

Om något så har politik blivit något som diskuteras lite varstans. Samtidigt ändras formen för engagemanget. Rapporter gör gällande att partierna, särskilt de etablerade, har haft svårt att mobilisera till massmöten av traditionellt snitt på öppna platser och torg. Istället förs en del av diskussionen på sociala kanaler. På twitter är aktiviteten febril, om nu detta ska ses som en mätare av valtemperaturen i landet.

En ansträngning har även gjorts från myndigheternas sida för att underlätta för medborgarna att hitta fram till vart de ska rösta, vilket kan bidra till att valdeltagandet stiger.

Samtidigt har myndigheter satt ett tak för hur högt valdeltagandet kan bli: greker som är bosatta utomlands har inte möjlighet att rösta i landets ambassader. Det innebär att uppskattningsvis uppemot 20 000 greker som är bosatta i Sverige inte kan göra sin röst hörd. Hur detta påverkar utfallet av valet återstår att se.