Arbetsmarknadsstatistiken som kom i mitten av veckan är förmodligen ingen rolig läsning för den grekiska regeringen. Arbetslösheten stiger till rekordhöga 23,1%. 1 147 372 personer letar idag efter ett jobb enligt rapporten om läget på arbetsmarknaden. Värre är det för den som är ung. Mer än varannan ungdom - 54,9% för att vara exakt - står utan jobb. Det sätter en oerhörd press på regeringen att agera. Samtidigt befinner den sig i en rävsax.
Arbetslösheten kommer nämligen att stiga ännu mer. Enligt de åtaganden som regeringen förbundit sig i memorandumet med trojkan (EU, ECB och IMF) kommer regeringen att reducera antalet anställda inom offentlig sektor. Just nu överlägger koalitionsregeringen om att flytta 40 000 offentliganställda i en arbetsmarknadsreserv, vilket innebär att de under en tidsperiod tid får reducerad lön innan de släpps los. Förhoppningen är att dessa ska kunna övervintra i hopp om att vindarna vänder.
Det ser inte ut så för tillfället. Savas Robolis, ekonomiprofessor och verksam för facket GSEE, förutspår att arbetslösheten stiger till 29% nästa år. Samtidigt noterar han att närmare 674 000 jobb har försvunnit under de fyra år som krisen hittills har varat i landet. BNP har sjunkit med över 20% under denna tid (och fortsätter att sjunka). Läget är prekärt.
Många unga överväger att lämna landet i jakten på ett nytt jobb. En del har redan gjort det. Det lär minska arbetslöshetsstatistiken i landet, men kommer fortsätta att skapa tryck på regeringen. Den har hamnat i något av ett vägskäl.
Den grekiska koalitionsregeringens företrädare, där Ny Demokrati och Pasok har huvudrollerna, befinner sig för närvarande i en delikat sits. De ska montera ned den väljarplattform som de har varit med om att bygga upp. Stödet till, från och av anställda i offentlig sektor har i decennier bildat stommen i Pasoks och Ny Demokratis regeringsambitioner. Offentliganställda har länge haft en trygg ställning (den grekiska konstitutionen förbjuder rentav att en offentliganställd avskedas). I gengäld har de två partierna kunnat hämta röster från denna sektor.
Samtidigt har priset för detta stöd från offentlig sektor varit att en ineffektiv och rigid byråkrati som lagt en våt filt över utvecklingen i landet. Att fortsätta gå vidare längs med samma bana är till synes omöjligt. Memorandumet sätter därutöver ett effektivt stopp för det.
Vägvalet kan därmed redan vara gjort. De senaste veckornas styrkedemonstration i det tysta från IMFs, ECBs och EU sida visar att vägen är utstakad. Samtidigt kommer pressen från oppositionen i allmänhet och väljarna i synnerhet bidra till att regeringen agerar. Att IMF och ECB för närvarande till synes agerar i rollen som bad cop kan möjligtvis ses som en skänk som ovan när regeringen ska göra sitt val.
Arbetslösheten kommer nämligen att stiga ännu mer. Enligt de åtaganden som regeringen förbundit sig i memorandumet med trojkan (EU, ECB och IMF) kommer regeringen att reducera antalet anställda inom offentlig sektor. Just nu överlägger koalitionsregeringen om att flytta 40 000 offentliganställda i en arbetsmarknadsreserv, vilket innebär att de under en tidsperiod tid får reducerad lön innan de släpps los. Förhoppningen är att dessa ska kunna övervintra i hopp om att vindarna vänder.
Det ser inte ut så för tillfället. Savas Robolis, ekonomiprofessor och verksam för facket GSEE, förutspår att arbetslösheten stiger till 29% nästa år. Samtidigt noterar han att närmare 674 000 jobb har försvunnit under de fyra år som krisen hittills har varat i landet. BNP har sjunkit med över 20% under denna tid (och fortsätter att sjunka). Läget är prekärt.
Många unga överväger att lämna landet i jakten på ett nytt jobb. En del har redan gjort det. Det lär minska arbetslöshetsstatistiken i landet, men kommer fortsätta att skapa tryck på regeringen. Den har hamnat i något av ett vägskäl.
Den grekiska koalitionsregeringens företrädare, där Ny Demokrati och Pasok har huvudrollerna, befinner sig för närvarande i en delikat sits. De ska montera ned den väljarplattform som de har varit med om att bygga upp. Stödet till, från och av anställda i offentlig sektor har i decennier bildat stommen i Pasoks och Ny Demokratis regeringsambitioner. Offentliganställda har länge haft en trygg ställning (den grekiska konstitutionen förbjuder rentav att en offentliganställd avskedas). I gengäld har de två partierna kunnat hämta röster från denna sektor.
Samtidigt har priset för detta stöd från offentlig sektor varit att en ineffektiv och rigid byråkrati som lagt en våt filt över utvecklingen i landet. Att fortsätta gå vidare längs med samma bana är till synes omöjligt. Memorandumet sätter därutöver ett effektivt stopp för det.
Vägvalet kan därmed redan vara gjort. De senaste veckornas styrkedemonstration i det tysta från IMFs, ECBs och EU sida visar att vägen är utstakad. Samtidigt kommer pressen från oppositionen i allmänhet och väljarna i synnerhet bidra till att regeringen agerar. Att IMF och ECB för närvarande till synes agerar i rollen som bad cop kan möjligtvis ses som en skänk som ovan när regeringen ska göra sitt val.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar