måndag 29 oktober 2012

Ett historiskt fall?


Det tredje mest dramatiska fallet i historien näst efter Argentina -64% (2002) och Indonesien -67% (1997). I händelse av att den grekiska drachman återinförs i eurons ställe - till följd av landet tvingas lämna eurområdet - så kan den nya valutan i Grekland komma att falla med mellan 55-60% Det kan bli konsekvensen av en Grexit

Samtidigt som dessa beräkningar offentliggörs pågår febrila förhandlingar mellan Grekland och trojkan (dvs. EU-kommissionen, ECB och IMF) om såväl respit som besparingar, för att landet ska kunna sanera sin ekonomi och komma till rätta med sin dignande skuldbörda. Förhandlingarna är för närvarande ansträngda. Angsträngd är även relationen inom den styrande regeringskoalitionen. I samma veva rör denna nyhet (den så kallade Lagardelistan) om opinionen.

Läget är med andra ord pressat. Även om förhandlingarna ros i land är prognosen för att undvika en grexit tuff. Sannolikheten för en grexit inom en överblickbar framtid är hög - uppemot 90% enligt analytiker. Trots detta finns det ett intressant scenario där en grexit kan skjutas upp. Om detta scenario infaller verkar dock vara en helt annan historia. 

lördag 27 oktober 2012

MR update

En av de mindre uppmärksammade sidorna av politiken i Grekland är MR-frågorna. Det betyder inte att de saknar uppmärksamhet. En rad organisationer bevakar utvecklingen i landet.

Några av de organisationer som berättar om läget i Grekland och rapporterar kring MR- och demokratifrågor är Human Rights WatchFreedom House och Amnesty. Även EU-kommissionär Cecilia Malmström har besökt landet och lämnat en rapport nyligen. Läget är onekligen dramatiskt.

fredag 26 oktober 2012

Ελλεξοδος;

Spekulationerna om ett grekiskt utträde ur eurozonen har tonats ned på sistone. Nyligen gick Citibank ut med en prognos att sannolikheten för en "grexit" inte längre är 90%. Den har sjunkit till "blott" 60%. Sannolikheten är med andra ord fortförande mycket hög att landet lämnar euron under första halvan av 2013. Banken resonerar på följande vis: 
"We have held the view, since May 2012, that a Greek exit from the euro area (“Grexit”) in the next 12 to 18 months is a high-probability event (90%) which we assume, for the sake of argument, would happen on January 1 2013. We are now cutting the probability of Grexit over the next 12-18 months to 60% and judge that this event will probably happen later than we previously thought, most likely in 1H 2014"
Citibank är dock inte ensamma om att göra sin bedömning att datumet för utträdet har flyttats. Megan Greene, en mycket initierad analytiker för Roubinigruppen, uttalar sig på liknande vis. Utträdet har flyttats till 2013. Faran består. Samtidigt hopar sig orosmolnen. IMF:s rapport att Grekland kommer att missa sina mål bidrar till att sannolikheten för en grexit ökar. Nyheten kommenteras på följande vis:
"It is clear that Greece is off track and there is no chance they will cut the debt to 120 percent of GDP in 2020 as envisaged. It will be rather 136 percent, and this would be under a positive scenario of a primary budget surplus, a return to economic growth, and privatisation."
Det har spekulerats i att följderna av en grexit numera är hanterbara. Skyddsvallar har hunnit resas. Detta resonemang motsägs dock i denna rapport som publicerats av en tysk tankesmedja:
"A Greek exit from the euro carries the risk of a European and even international conflagration and could trigger a global economic crisis"
Detta scenario kan möjligtvis ses som ytterligare en anledning till varför det på sistone har diskuterats att  landet ges mer tid till att sanera sin ekonomi. Eurozonländerna har resonerat i fördelarna med detta uppskov. Samtidigt är det inte helt lätt. Greklands utmaning är hela Europas, vilket uppmärksammats av The Economist:
"Greece may be right in thinking that the biggest boost to its economy would be to end the “drachma drama”. But restoring confidence must also involve creditor countries, above all Germany. The euro’s problem is not just dysfunctional states, like Greece, but also a dysfunctional currency zone.
Det är upp till var och en att avgöra om det finns ett visst mått av bondförnuft i denna kovändning när det gäller en förlängd tidsfrist för Grekland. Läs gärna min artikel om varför denna vändning kan komma. Snabbt. Snart på en webbsida nära dig.

torsdag 25 oktober 2012

Taktikspel på hög nivå

Av de många saker som pågår just nu i Grekland, så är denna nyhet kanske en av de mest intressanta att följa. I en kommande artikel resonerar jag kring hur man ska betrakta nyheten om att den grekiska staten ges mer tid till att sanera sin ekonomi. Är det en synvilla?

Det är närmast en kovändning. Om de uppgifter som läckts till Süddeutsche Zeitung stämmer - att Grekland ska få två år till på sig att sanera sin ekonomi - så är det närmast en radikal omsvängning jämfört med hur det låtit tidigare. Nästan på dagen för tre månader sedan kunde man nämligen höra på när EU, IMF och ECB tänkte högt om hur de tänkte dra in stödet till Grekland. Banden till Grekland skulle kapas och lossas. Nu ska de istället lappas och lagas. Mycket talar istället för att ett taktikspel på hög nivå pågår för närvarande. Det handlar om att köpa sig tid och att sälja in en ny idé för hur den europeiska skuldkrisen ska hanteras. Grekland spelar en av rollerna i denna vändning. 

måndag 22 oktober 2012

En bakgrund

Bilder som denna börjar närmast bli vardag i Grekland. Strejker, demonstrationer - med eller utan tårgas - har blivit ett närmast dagligt inslag. Det är oklart om läget kommer att stabiliseras. Oklart är det även om de  rådande oroligheterna kommer att bestå.

Vad som är klart är att krisen har satt sina spår. I  The Economist:s  democracy index över demokratins tillstånd i världen rankas Grekland från och med 2010 som en "flawed democracy" från att tidigare ha betraktas som en fullvärdig demokrati (full democracy). Denna nedgradering drabbades för övrigt även Frankrike, Italien och Slovenien av. Grekland är med andra ord inte ensamt om att ha påverkats av sviterna från den europeiska skuldkrisen. Dock har landet till skillnad från de ovannämnda länderna genomgått en politisk förändring. En påtaglig sådan.

I den allmänna oredan som följt i krisens spår har nämligen det politiska landskapet förändrats radikalt. Gamla etablerade partier har krympt samman. Nya har dykt upp. Ur denna mylla är det främst Syriza (en koalition av 16 stycken vänsterpartier) vuxit fram. Om val skulle ha hållits idag är det sannolikt att partiet enligt denna mätning (av I Ellada Avrio) framstå som valvinnare. Oberoende greker är ett annat parti som kort efter det att det knoppats av från Ny Demokrati (ND) blommat ut. Med en minst sagt färgstark kritik mot det memorandum som Grekland kommit överens om med EUECB och IMF har partiet tilltalat väljare som tidigare (främst) röstat på Ny Demokrati.


Det parti som dock på senare tid tilldragit sig allra mest uppmärksamhet är Gyllene Gryning (GG). Partiet har vuxit fram mer eller mindre under radarn. I valet i maj och även i valet i juni  erhöll partiet 6,97% av rösterna, vilket resulterade i 21 mandat i det grekiska parlamentet (av totalt 300). Enligt ovannämnda mätning har partiet sedan dess fördubblat sitt stöd.

Skulle man dessutom beakta denna (omtvistade) opinionsundersökning, genomförd av Public Issue och refererad i Kathimerini, har stödet för partiet stigit till så högt som 21%.

Mätningarna bör ses med ett stort mått av försiktighet. I den förstnämnda mätningen ( I Ellada Avrio) var det 40,8% som valde att ange val av parti; 34,8% svarade att de skulle avstå eller rösta blankt; 14,8% var osäkra. Läget är med andra ord oklart.

Det påverkas även hur frågan ställs: när man frågade efter vilket parti som respondenterna trodde sig vinna valet (oavsett egen partipreferens) sjunker siffran för (GG) till 6,6%. Det kan vara värt att komma ihåg när detta parti diskuteras.

Innan vi går närmare in på GG kan även följande vara värt att komma ihåg. Partiets uppgång sammanfaller med LAOS nedgång. LAOS, ett ytterst högerpopulistiskt parti, har tidigare fångat upp missnöjesröster på ytterkanten. Att LAOS inte längre finns med i parlamentet beror milt uttryck på ett anmärkningsvärt agerande (Partiet kritiserade den dåvarande regeringen för bland annat den första bail outen, valde i november 2011 att gå med i den tillfälliga interimsregeringen för att visa att det tog ansvar, men valde att hoppa av när beslutet den andra bail out skulle tas). I dagsläget är det bara 0,5% som stödjer LAOS. Det kan gå snabbt i grekisk politik.

Snabbt har det gått för GG. Partiet har fångat upp de röster som tidigare valt att ge LAOS sitt stöd. I jämförelse med LAOS är det än mer extremt både vad gäller dess politiska budskap men även när det gäller partiets agerande (se nedan).

Vilka är det som ger partiet sitt stöd? Enligt Public Issues (ovannämnda) mätning är det främst lågutbildade, boende i halvurbana områden och i glesbygd som stödet för GG har ökat. Även arbetslösa stödjer partiet, 26% om man får tro siffrorna.

Om stödet håller i sig är ytterst tvivelaktigt. En närmare granskning av partiets aktiviteter - som ofta inkluderar våld och hot om våld - leder sannolikt till att väljare tar avstånd från partiet och dess odemokratiska metoder och auktoritära värderingar. Följande händelser (ett axplock från föregående vecka) kommer att ha en påtaglig inverkan:
  • Eleni Zaroulias uttalande i det grekiska parlamentet. Zaroulia sitter för övrigt med i Europarådets kommitté för jämställdhet och icke-diskriminering
  • Christos Pappas agerande. I likhet med Zaroulia sitter även Pappas i det grekiska parlamentet.
  • Dessa uttalanden i en BBC-intervju om att GG befinner sig i inbördeskrig och snart kommer att stå vid makten.
  • När dessutom partiets ordförande agerar på detta vis.
  • Att personer som opponerar sig mot GG dödshotas.
Mycket är det som talar för att luften kommer att gå ur partiet. Det är troligtvis en tidsfråga. GG bör snarare ses i en större kontext: Det råder ett missnöje med den växande arbetslösheten.  De åtgärder som genomförs är kännbara, samtidigt som reformer som landet behöver tar tid att klubba igenom och ännu längre tid innan de blir synbara. Pressen ökar på den styrande koalitionsregeringen. Det är nog för tidigt att kalla Greklands läge för en tragedi, men onekligen är läget dramatiskt. 

Mer att läsa: Följande (härhär) artiklar kan bidra om ytterligare information.

måndag 15 oktober 2012

En snabb genomgång inför den 18e

Låt oss anta att du kommer att delta i EU-toppmötet den 18-19 oktober. Du vet att Grekland kommer att vara en av punkterna på dagordningen. Samtidigt är tiden knapp. Vad gör du?

Till att börja med skulle denna rapport från EU-kommissionen vara väl värd den tid det tar att skumma igenom. I rapporten, som  publicerades dagen efter förbundskansler Merkels besök i Grekland i förra veckan, sammanfattas de utmaningar som landet har att ta sig an:

Bilden ovan visar nämligen att företagar- och investeringsklimatet behöver åtgärdas akut. De ligger långt under snittet jämfört med EU som helhet. Detta är i sin tur en förklaring till att arbetslösheten ligger långt över EU som helhet. Rapporten i sig är dock ingen nyhet. Den bekräftar vad som sagts tidigare: Grekland återfinns på  plats 100 när det gäller möjligheterna att bedriva affärer enligt Världsbanken. Bilden kan dock vara bra att ha med sig i samband med mötet. Den visar hur läget ser ut och vad som behöver göras.

Dessutom kan denna rykande färska rapport av IMF - som publicerades så sent som den 14 oktober - vara bra att gå igenom. Förbättringar noteras av IMF när det gäller ett antal faktorer såsom statens primärbalans och lönekostnader, men mycket återstår att göra för att stabilisera det akuta läget:
The array of fiscal, competitiveness, and banking issues Greece faces as well as a high initial debt level have made Greece a challenging case. There has been progress, with a substantial improvement over the past few years in Greece’s primary fiscal balance, labor costs, and the current account balance. But the situation remains difficult, especially with debt still very high and the need for further improvements in competitiveness as well as fiscal adjustment.
Svårigheterna med att ordna finansiering, det spända politiska läget och den finansiella turbulensen har, för att sammanfatta det hela, varit bidragande faktorer till att landets situation är som det är idag.

Det finns självklart mycket mer att material att gå igenom tills den 18e. Men ovanstående genomgång kan vara en bra ingång. Lycka till nu på mötet!

fredag 12 oktober 2012

En talande tystnad

Det mest anmärkningsvärda när Angela Merkel besökte Grekland i tisdags var inte det som sades till Samaras. Det mest i ögonfallande är det som inte nämndes.

Det närmat mytiska ordet Grexit berördes inte alls när den tyske förbundskanslern svarade på Samaras artighetsvisit till Tyskland. Relationerna mellan länderna (och mellan Grekland och trojkan) har varit milt uttryckt ansträngda. Tidvis har det närmast varit givet att Grekland skulle lämna eurosamarbetet. Nu verkar det ha ändrats.

Det finns flera anledningar till detta. En är en växande insikt i svårigheten att låta länder träda ur valutazonen. Förutom att vara svåröverblickbar och svårhanterlig kan följdeffekterna av en exit bli att förtroendet för EU:s medlemsländer försvagas. Det skulle i sin tur försvåra hanteringen av den skuldkris som just nu härjar i Europa. Eller som the Economist skriver:  "The euro’s problem is not just dysfunctional states, like Greece, but also a dysfunctional currency zone."

En annan anledning till att talet om en Grexit börjat tystna är att läget börjar ändras. Efter många segslitna förhandlingar så har den koalitionsregeringen kommer överens om det ålagda besparingspaketet på drygt 11,5 miljarder. Paketet ingår som ett delmål i den överenskommelse (läs memorandum) som landet måste genomföra för att leva upp till sin del av avtalet med EU, ECB och IMF. Det har även hjälpt att staten börjar närmar sig en balans när det gäller intäkter och utgifter. Plus och minus börjar gå ihop.

Ytterligare en anledning till denna utveckling bör nog riktas mot finansminister Yannis Stournaras. Stournaras,  som är nationalekonom och akademiker, har lyckats lotsa åtgärdspaketet i hamn. Det har bidragit till att Samaras möte med Merkel kom att kretsa om andra frågor om en Grexit.

Det betyder inte att faran är över. Långt ifrån. Det är fortfarande oklart om landet kommer att kunna rasera det enorma skuldberg som har byggts upp (målet är att komma ner till en skuldkvot på 120% av BNP till 2020, nästa år kan det växa till 170%). Dessutom är det inte givet att koalitionsregeringen kan komma till tals med bristerna i byråkratin och kunna väcka liv i en improduktiv ekonomi. Mycket återstår att göra. Mycket kan hända. Men visst, det talas mindre om en Grexit. För tillfället.

tisdag 9 oktober 2012

Högt, hårt och skarpt.

Inför förbundskansler Angela Merkels besök i Grekland idag är tonläget högt, trycket hårt och läget skarpt. Det kan bli en omtumlande dag, vecka och månad som väntar.

Många har frågat sig varför Merkel besöker Grekland idag. Tonläget länderna emellan har tidvis varit högt och förhållandet ansträngt. En rimlig orsak till besöket är att Merkel delvis söker byta fot. Det handlar om att Merkel söker skapa incitament och visa stöd för den grekiska koalitionsregeringen så att den fortsätter med det mödosamma arbetet med att uppfylla sina åtaganden. Det handlar även att nyansera bilden av såväl Tyskland som Grekland. Att helt enkelt bibehålla en strikt konfrontantiv hållning gynnar enbart missnöjespartier och -röster i vardera landet. Läs även denna initierade analys av Kathimerini angående Merkels besök, ett besök kan bli till en nyckel för Greklands fortsatta försök att ta sig ur den låsning som skuldkrisen försatt landet i.

Parallellt med Merkels besök pågår nämligen hårda förhandlingar mellan Grekland och Euroländerna. Trycket är hårt. Den 18 oktober är satt som deadline för att Grekland ska godkänna ett åtstramningspaket på drygt 11,5 miljarder. Besparingarna har satts som krav för att Grekland ska få ytterligare stöd i enlighet med det memorandum som landet har kommit överens med trojkan bestående av EU, ECB och IMF.

Paketet skulle egentligen ha klubbats igenom i juni, men på grund av valet och en rad andra komplikationer (främst segslitna interna förhandlingar inom koalitionen) har den grekiska regeringen inte tagit beslutet. Paketet behövs för att den grekiska staten ska kunna hålla sina åtaganden. Finansminister Stournaras har en tuff vecka framför sig.

Den 18 oktober är för övrigt inget datum som är gripet ur luften. Då hålls nämligen EU-toppmötet. Förutom beslut om Grekland kommer mötet att kretsa kring EU:s långtidsbudget och den föreslagna (och kontroversiella) bankunionen. På Europaportalen berättar jag mer om förutsättningarna mötet. Det kan bli ett turbulent möte.

Turbulens kan även skapas om IMF gör slag i följande sak: Grekland ser ut att behöva en tredje bail out, om dessa uppgifter stämmer. Landet är enligt ett antal prognoser på väg in i ett femte år av sjunkande BNP, samtidigt som arbetslösheten fortsätter att stiga. Läget är med andra ord fortfarande skarpt.

Positivt, och något som föga rapporterats, är att den grekiska staten börjar närma sig en positiv primärbalans. Det betyder att statens intäkter överstiger överstiga dess utgifter. Plus och minus börjar gå ihop. Detta gäller dock innan man tar hänsyn till räntebetalningar. Det är dessa som tynger ned landet och gör att det kan behöva en tredje bail out. Även efter Merkels besök återstår således mycket att göra. Oktober ser ut att bli (ännu) en avgörande månad.