Det grekiska dramat fortsätter

Ännu en månad. Ännu ett kapitel i det grekiska dramat. Det sedan länge pågående grekiska följetången ser ut att nå en avgörande vändning denna vecka. Då sätter den brokiga och internt bråkande grekiska regeringskoalition allt på ett kort. Om regeringen misslyckas med sin giv och parlamentet röstar emot ett enormt åtgärds- och reformprogram omfattande 13,5 miljarder euro (motsvarande 4,5% av landets BNP) som lagts fram i ett enda paket, kommer regeringen troligtvis att falla. Landet kommer då sannolikt snart att ramla ut ur eurozonen. En våg av spekulation och osäkerhet kommer att dra fram över Europa. Även om regeringen lyckas med sitt uppsåt, och får igenom såväl reformpaketet på onsdag som 2013 års budget sent på söndag natt, väntar en oviss höst. Följetången får en fortsättning.

I skrivande stund ser det dock ut som att regeringen kommer att samla till en majoritet för att få igenom sin politik. Det är dock en majoritet som krymper. Den mindre koalitionspartnern, PASOK, dras med avhopp bland sina parlamentsledamöter och lider av vikande opinionssiffror. PASOK är idag ett parti i spillror. Den ännu mindre koalitionspartnern, Demokratiska vänstern (DIMAR), har hotat att hoppa av; ändras inte de långtgående förslagen på en reformering av arbetsrätten som lagts fram så förändras koalitionens sammansättning. Om de 17 stycken parlamentsledamöterna från DIMAR verkställer hotet återstår 157 röster (av totalt 300) i parlamentet. Även den större koalitionspartnern, Ny Demokrati, dras med intern opposition. Marginalerna inför voteringen är små. Spänningarna inom koalitionen växer.

Voteringen denna vecka blir i praktiken en förtroendeomröstning. Även om premiärminister Samaras består prövningen och regeringen får igenom sin politik väntar nya utmaningar. I och med att reformpaket är framtungt ökar bördan ytterligare. Skuldsättningen i förhållande till BNP väntas stiga till över 175%. BNP för 2013 väntas krympa (prognosen på minus 4,5% framstår redan nu som optimistisk). Arbetslösheten väntas bita sig fast till dryga 23%. Utöver detta dras regeringen med spekulationer om ett förestående utträde ur eurozonen (sannolikheten för en Grexit pendlar mellan 60%-90% inom de närmaste kvartalen) vilket lägger ytterligare sten på en redan tung börda. Det blir svårt för regeringen att uppnå en skuldsättningsgrad på 120% till 2020. Trycket ökar.

Samtidigt finns det ett antal, läs fåtal, ljusglimtar. Landet väntas nästa år fortsätta exportera mer än vad det importerar, vilket ger ett tillskott på 4,3 miljarder euro. Utöver detta börjar staten uppvisa en positiv primär budgetbalans. Det kanske viktigaste, och allra mest överraskande i detta sammanhang är att koalitionsregeringen består, spänningarna till trots. Landet har ingen tradition av att partier regerar i koalition. De tidigare antagonisterna och dominerande partierna i grekisk politik, PASOK och Ny Demokrati, har efter två val enbart under 2012 ingått ett samarbete. Det är dock ett samarbete som sker under tryck, med många invändningar kring politiken och med många vändningar som tillkommer. Det återstår att se om regeringen kommer att vackla eller att utveckla sitt samarbete. 

En avgörande prövning kommer, som sagt, redan denna vecka. Sent denna vecka får vi veta hur detta kapitel i det grekiska dramat slutar. Sverige har all anledning att följa utvecklingen i ett land vid Europas södra periferi.