torsdag 31 januari 2013

Malmström, MR och migranters situation

I sviterna av den kris som Grekland går igenom börjar migranters situation att uppmärksammas.  För ett par veckor genomfördes en demonstration där 3000 tog ställning mot främlingsfientlighet och för tolerans. Det har bidragit till att synliggöra migranters situation i landet i den allmänna politiska debatten. EU-kommissionär Cecilia Malmström är en av dem som återfinns i centrum för debatten, och som driver den framåt.

EU-kommissionär Cecilia Malmström ansvarar för bl.a. migrationsfrågor. Hon har tidigare under hösten 2012 besökt Grekland. I denna intervju för tidningen NEO ger hon sitt svar på hur läget har utvecklats:
– Grekland är en katastrof. Landet har inget flyktingmottagande, och det som fanns havererade helt för några år sedan. Det är därför vi försöker hjälpa till från EU:s sida, bland annat genom ett tillskott på 300 miljoner euro under de närmsta fem åren
Den grekiska polisen har därutöver under hösten och vintern genomfört operation Xenios Zeus; en aktion som riktad mot migranter som har blivit kritiserad av olika MR-organisationer. Amnesty International är av dessa organisationer som har uttalat sig om detta.

Förutom Malmström har även Europaparlamentet engagerar sig i frågan om migranters situation. Den holländske ledamoten Jan Mulder ledde en fact-finding mission i oktober (det vill säga samtidigt med Malmströms besök) för att kasta ljus över läget:
The management of migration flows by the Greek authorities has considerably improved since 2010. However the situation in some detention centres like Vena and Ellinikon remains worrying (no day light in the rooms, for example) and our delegation is asking for their immediate closure
Det finns mycket att göra samtidigt som utvecklingen går närmast med myrsteg. Följande ord av Malmström får ses som en sammanfattning av läget:
 Vi har sett några ljusningar under det senaste halvåret. Man har börjat höja standarden i lägren, även om de fortfarande inte är värdiga, och man har slagit igen de värsta. Grekerna har en ny minister som faktiskt engagerar sig i detta – den förra gjorde inte det – och som är ute och besöker lägren.
Att migranters situation uppmärksammas bidrar förhoppningsvis till att deras läge förbättras. Demonstrationen häromveckan kan ses som ett uttryck för det engagemang som finns i frågan. Ett växande sådant, kanske man ska lägga till.

måndag 21 januari 2013

En markering

3000 personer demonstrerade i Aten i lördags mot Gyllene Gryning. Arrangemanget, som hölls till minne av Shehzad Luqman, förde samman migranter och greker. Demonstrationen kan ses som en viktig markering.

Shehzad Luqman, en 27-årig pakistanier som försörjde sig genom att plocka frukt, knivskars till döds av två män med med koppling till Gyllene Gryning. Gyllene Gryning är anklagat för att ligga bakom en våg av våld som är riktad mot främlingar och flyktingar. Luqman är därmed en i raden av de migranter som drabbats.

Den demonstration som anordnades, i ett samarbete mellan pakistanier och greker, är ett sätt att lyfta fram frågan politiskt. Det är en markering. Till viss del riktad mot den grekiska staten.

Den grekiska staten har blivit kritiserat för att den inte har lyckats stävja detta våld. Inte minst har EU-kommissionär Cecila Malmström pekat på vikten av att stärka MR-frågorna och flyktingpolitiken i Grekland. Särskilt besvärande är det faktum att en av de två gärningsmän som nu anhållits är verksam som brandman, en person som i egenskap av sin post ses som en företrädare för grekiska myndigheter och den grekiska staten.

Att två gärningsmän gripits kan även det, i sin tur, ses som en markering av den grekiska staten. Charalambos Athanasiou, som företräder regeringen, lämnade följande uttalande:

“The reprehensible murder of the 27-year-old Pakistani migrant in Athens is condemned unreservedly, along with racist violence, regardless of who is behind it.”

Athananasiou tillade även att regeringen står för nolltolerans när det gäller rasism och våld. Den grekiska staten har, mot bakgrund mot Luqmans öde, mycket att leva upp till.

Uppdatering 22/1: Den grekiska polisen meddelar idag att en direktlinje introduceras för att sätta för rasistiska attacker.

fredag 11 januari 2013

Ännu ett tufft år väntar.

Centerpartiets kris i Sverige är en västanfläkt jämfört med det oväder som väntar den grekiska koalitionsregeringen. Siffror från Elstat - den grekiska motsvarigheten till SCB - och från IOBE - en tankesmedja/institutionen lär ha dämpat de förhoppningar om att en ljusning är inom sikte. Hela havet stormar för närvarande.

Arbetslösheten har nämligen stigit till 26,7% i Grekland. För ungdomar är siffran 56,6 %. 1 345 715 var öppet arbetslösa enligt de siffror som Elstat publicerat för oktober månad. Det är nya och ovälkomna rekord som noterats.

Det blir dock värre. 2013 väntas arbetslösheten i Grekland stiga till 27,3% enligt en färsk prognos från IOBE.

Det finns dock glädjeämnen. Budgetunderskottet har krympt till 15,9 miljarder euro (!), vilket är bättre en prognosen på 16,3 miljarder. Det beror mycket på att den grekiska staten bromsat i utgifterna. Underskottet verkar vara på väg att hanteras, eller åtminstone bromsas.

Samtidigt ökar inte intäkterna i den utsträckning man har hoppats på. Den grekiska staten redovisade nettointäkter på 51,6 miljarder euro för 2012, vilket är mindre än prognos med 687 miljoner euro. Det är oroväckande inför framtiden.

Till saken hör att IOBE räknar med nämligen att BNP krymper återigen 2013, denna gång med 4,6% 2013. Hittills har BNP minskat med drygt 20% sedan krisens början. Vändningen, om den kommer, väntas först 2014.

Ett antal slutsatser går att göra. Den grekiska staten behöver ordna så att skutan kan börja gå för egen maskin. De reformer som man åtagit sig att genomföra behöver fortsätta att sjösättas. Om detta lyckas återstår att se. Det finns, som denna blogg har påpekat i tidigare inlägg, ett antal mer akuta kriser. 2013 blir i varje fall inget lungt år för den grekiska koalitionsregeringen.
Kusten är långt ifrån klar.

onsdag 9 januari 2013

2 borta. 14 kvar

Läget spetsas till lite till. Uteslutningen av två parlamentsledamöter från Demokratisk vänster (DIMAR) innebär att den styrande regeringskoalitionen bara har 14 mandats marginal. Passeras denna gräns tappar nämligen regeringen sin majoritet i parlamentet. Koalitionens framtid avgörs av det som sker hos dess minsta partner.

Att Odysseas Voudouris och Paris Moutsinas uteslöts är förvisso förståeligt, sett ur DIMARs synvinkel. De två parlamentsledamöterna har tidigare avvikit från partilinjen vid ett antal tillfällen. I längden undergrävs ett partis ställning om dess företrädare avviker från den politik som partiet vill föra. Uteslutningen beseglades i praktiken i och med att två ledamöterna ställer sig bakom oppositionspartiet Syrizas krav på att uttreda hur Lagardelistan har hanterats (vilket man kan läsa mer om här). Således exit Voudouris och Moutsinas.

Att utesluta är enkelt. Att regera är desto svårare. Uteslutningen för nämligen med sig en handfast utmaning för hela koalitionen: majoriteten har reducerats med två snäpp till. Från att ha haft 179 mandat i början av mandatperioden (juni 2012) samlar koalitionen (vid skrivande stund) 164 mandat (av parlamentets 300). Det blir allt svårare att regera när majoriteten krymper. Om den här takten skulle hålla i sig är det inte helt osannolikt att nyval utlyses inom ett halvår.

Även om detta scenario inte är sannolikt i dagsläget är det de facto ett problem. Såväl Ny Demokrati och PASOK är beroende av DIMAR. Beroende på tidigare avhopp så kan de två partierna tillsammans inte nå upp till en parlamentarisk majoritet. Koalitionen både står och faller med DIMAR.

fredag 4 januari 2013

Nytt år, nya utmaningar

2013 ser ut att bli minst lika stökigt som 2012. Den numera ytterst välbekanta "Lagardelistan" fortsätter att röra om i den grekiska politiken. Listan har kommit att bli till en het politiska fråga som drar förhållandet inom regerinskoalitionen till sin spets.  

Vi börjar dock att spola bandet tillbaka. Lagardelistan är egentligen Falcianis lista. Herve Falciani, som är hans fullständiga namn, arbetade en gång tiden för den schweitziska banken HSBC som IT-tekniker. Mellan 2006 och 2007 spårade han (olovligen) vad bankens kunder gjorde. Det är hans sammanställning på 100 000 personer som satt in sina pengar hos HSBC som satt igång hela förloppet som nu fått återverkningar ända in i Grekland. Falcianis tilltag satte nämligen en snöboll i rullning som, fem år efter senare, har vuxit till en lavin:
"local authorities found details of about 100,000 accounts on his computer. Rather than hand them over to Swiss officials, the French decided to use the information to track tax evaders. They shared the relevant information with other European Union countries, which used it to varying effect. France reportedly collected 1.2 billion euros in unpaid taxes from some 4,000 depositors, Italy gathered just 570 million euros, Spain is said to have raked in 6 billion and the UK has sought private settlements with about 6,000 people."
Frankrike delade även med sig av listan med Grekland. Listan överlämnades av Frankrikes finansminister till motparten i Grekland. Detta inträffade 2010. Den franska finansministern vi det tillfället hette Christine Lagarde. Den dåvarande grekiske finansministern hette Giorgios Papaconstantinou.

Sedan dess har Lagarde blivit IMF-bas och har haft med Grekland att göra vid ett flertal tillfällen, utöver att lämna ut den lista som (missvisande) bär hennes namn. Sedan dess har Papaconstantinou hamnat i hetluften; dels på grund av han inte har gjort; dels på grund av han påstås ha gjort med nämnda lista.

Listan innehåller ett antal namn med grekiska medborgare som satt in pengar i HSBC. Den har blivit föremål för en het inrikespolitisk debatt. Papaconstantinou (och senare även andra personer på posten som finansminister) har fått frän kritik för att ingenting har gjorts med listan. Namnen har inte blivit granskade. Inga åtgärder har tagits. I praktiken har listan samlat damm sedan 2010.

I ett läge där Grekland genomgår ett ytterst ansträngande besparings- och reformprogram har det väckt irritation att en del misstänks för att ha försökt undfly att dra sin del av lasset. En grekisk journalist beslöt att publicera listan 2012. För detta blev han anhållen av den grekiska polisen. Listan är med andra ord kontroversiell.

Att Papaconstantinou fått kritik för vad han inte gjort med listan är med andra ord förståeligt. Papaconstantinou har även fått kritik för vad han påstås ha gjort. Detta tarvar en förklaring: Papaconstantinou anklagas för att ha manipulerat listan och tagit bort tre namn. Namnen hör till Papaconstantinous närmaste krets. Dessa uppgifter, som ännu inte är bekräftade, har framkommit nu i dagarna har stökat till det för koalitionsregeringen. Blotta misstanken att Papaconstantinou har gjort så spär på misstron mot politiker. Det gör även regeringens uppdrag svårare.

(Det är här som vi för övrigt kan spola fram bandet, trycka på play, och låta bandet löpa på).

Den grekiska oppositionen kräver i dagarna att man går till djupet med dessa uppgifter kring Lagardelistan och att Papaconstantinou hantering av frågan granskas. Ärendet är känsligt för koalitionen: Papacontinou hör till Pasoks innersta krets. Det var Papaconstantinou, tillsammans med bland Venizelos, Pasoks nuvarande partiordförande och även efteträdare till Papaconstantinou, som förhandlat fram Greklands bailoutpaket, bland mycket annat. Venizelos har tagit avstånd från Papaconstantinou som en följd av dessa uppgifter.

Som en följd av detta undermineras Venizelos dock ställning i partiet. Det är en man mindre i båten nu. Kristämningen i Pasok tilltar. Det är mycket möjligt att Pasok raderas som parti.

Detta får konsekvenser även för regeringskoalitionen. Utan Pasoks mandat tappar koalitionsregeringen majoriteten i riksdagen. Därför är detta ärende känsligt.

Premiärminister Giorgios Samaras har med andra ord en ordentlig huvudvärk att åtgärda på grund av Lagardes och Falcianis lista. Och 2013 har knappt börjat.