tisdag 21 maj 2013

Greekovery?

Det är för tidigt att tala om en Greekovery. Mer rimligt är det att tala om slutet för talet om en Grexit. Kanske kan man sannolikt tala om slutet på början av den långvariga kris som lagit dragits med sedan 2008.

Det var i samband med ett statsbesök i Kina i förra veckan som premiärminister Samaras myntade ett nytt ord. Samaras passade nämligen då på att tala sig varm om en Greekovery är på väg i landet och att det bör ersätta förra årets tal om en Grexit. Det kan finnas en viss befogad grund för premiärministerns initiativ.

I förra veckan släppte den s.k. trojkan loss ytterligare 7,5 miljarder euro av de bail-outmedel som ingår i Grekland omvandlingsprogram. Dessutom meddelade ett ratinginstitut att det uppgraderar Greklands statsobligationer ett par nivåer. Samtidigt fortsätter den grekiska börsen att återhämta sig.
Detta är välkomna signaler.

Samma vecka kom dock signaler om att en grekisk återhämtning dröjer. Den grekiska statistiska myndigheten, Elstat, meddelade att BNP krympte med 5,3% första kvartalet 2013 jämfört med första kvartalet 2012. Det betydde att det var det nittonde kvartalet i rad som ekonomin i landet har krympt. Det är för övrigt den största minskningen inom EU. Som jämförelse kan nämnas att BNP krympte med 0,2% inom eurozonen och 0,1% inom hela EU. Summerat på ett år väntas BNP i Grekland sjunka med 4,5 % 2013. Sedan 2008 har BNP krympt med närmare 28%.

Det slutar dock inte där. Till detta ska läggas till en arbetslöshet på 27%, vilket motsvarar 1,3 miljoner människor som saknar arbete. Utöver detta dras privatiserings-, omdanings- och omstrukteringsprogrammet med besvär, även om det har tagits konkreta steg i linje med överenskommelsen med trojkan. Med besvär dras även återfinansieringen av de grekiska bankerna. Bankerna spelar en nyckelroll för att små- och medelstora företag ska förses med likvidet, så att deras verksamhet kan få fart och resultera i såväl höjda skatteintäkter som sänkt arbetslöshet.

Talet om en greekovery är med andra ord aningen förhastat.

Dock spelar de positiva signalerna en roll. Jämfört med läget för ett år sedan är läget markant förändrat. Den koalitionsregering som tog vid efter två turbulenta val i maj och juni förra året har påbörjat en mödosam resa mot att stabilisera läget i landet. Talet om en Grexit har i det närmaste upphört (det talas dock desto mer om en Brexit). Mycket återstår dock innan läget kan sägas vara gynnsamt.

På den politiska arenan har dock den senaste veckans händelser inte märkts av. I alla fall har de ännu inte fångats upp. Enligt en mätning som publicerades förra veckan (och som återfinns här nedan) fortsätter den opinionsmässiga stiltjen i landet att råda. Framöver kommer det dock bli intressant att följa om väljarna tycker att vinden har vänt eller ej. Fortsättning lär följa.
 
Syriza 28%,
ND 27.5%,
Gyllene gryning 11.5%,
KKE 6.5%,
Pasok 6.5%,
Självständiga greker 6%,
Demokratisk vänster (DIMAR) 5.5%

torsdag 2 maj 2013

Positionering

Der råder stiltje i den grekiska politiken. Det gör att även små förändringar får stor uppmärksamhet. I veckan kom två sådana: två nya partier gör entré i de politiska opinionsmätningarna.  Trots detta finns det anledning att ta det hela med ro. 

Det är "Pakt för ett nytt Grekland" och "Plan B":s entré på den politiska arenan som har väckt uppmärksamhet. På relativt kort tid har de två partierna lyckats få ett genombrott: "Pakt för ett nytt Grekland" samlar 2,0% i opinionen. "Plan B" samlar 1,4%. Skulle de två partierna slå sina påsar ihop, skulle de rentav kunna ta sig över treprocentspärren och in i parlamentet, om ett val skulle hållas i en nära framtid. Det har medfört att ett och annat ögonbryn har höjts.

Ändå är det inte särskilt uppseendeväckande. Det politiska landskapet i Grekland tenderar att förändras. På senare år har förändringarna tenderat att vara kraftiga. Ofta initieras en förändring genom att en eller ett par utbrytare från etablerade partier (ofta Pasok och Ny Demokrati) som prövar sina vingar. Så även denna gång.

Det är ett par bekanta ansikten som gör comeback på den politiska arenan. Bakom "Pakt för ett nytt Grekland" (som hädanefter förkortas till Pakt) återfinns Andreas Loverdos. Loverdos är ett namn som förknippas med PASOK: så sent som förra året var han statstråd i regeringen. Som arbetsmarknadsminister ansvarade han för den omdebatterade förändringen av det grekiska pensionssystemet 2010. Hans kontroversiella uttalanden som social- och hälsominister medförde att han till slut fick lämna regeringen. Det bör i sammanhanget tilläggas att Loverdos även kom i konflikt med Venizelos om ledarskapet för Pasok, vilket bidrog till att han även lämnade partiet.

Alekos Alavanos är nog den som är den mindre kände av de två. Alavanos har tillhört SYRIZA tidigare och har även haft ett antal tunga poster som bl.a. ordförande för det som tidigare var Synaspismos (numera en del av SYRIZA). Nu vill han, tillsammans med Plan B, ta det steg som Syriza inte vill men väl antytt, nämligen att Grekland tar steget och lämnar euron. Plan B kärna kan sammanfattas med ett ord: Grexit.

Hur det går för de två partierna återstår att se. Grekland har som sagt erfarenhet av partimedlemmar som hoppar av partier, bildar egna konstellationer, för att till sist återvända till fållan. Nuvarande premiärminister Samaras är en av dem som har gjort denna resa. Det är mycket möjligt att mönstret upprepas även denna gång.

I alla fall är detta rimligt antagande för Pakts del. Det går nämligen inte att utesluta att Loverdos bidar sin tid och avvaktar Venizelos öde: PASOK är i dagsläget en skugga av sitt forna jag. Det är inte omöjligt att Venizelos tvingas gå inom en snar framtid eller efter ett val. De senaste opinionsiffrorna, som presenteras här nedan, stärker inte Venizelos aktier. Samtidigt är det anmärkningsvärt att Loverdos söker göra politisk comeback.

Mer intressant att följa är Plan Bs färd. Upplägget för partiet är intressant. Det finns en opinion mot den politik av åtstramningar som förts i landet och som är för en alternativ politik: sex av tio väljare är missnöjda med den politik som förs. Plan B skulle kunna bli en utmanare till vänster om Syriza, som i sin tur sökt förflytta sig ig in i mittfältet av grekisk politik och positionerat sig som en arvtagare till Pasok. Det är därmed möjligt att Plan B söker fylla den lucka som Syriza lämnat. Av siffrorna nedan att döma, så går det inte att utesluta en sådan utveckling.

ND 20.5%
SYRIZA 19.9%
GG 9.3%
PASOK 5.5%
Självständiga greker 5%
KKE 4.9%
DIMAR 3.7%