fredag 31 oktober 2014

Ekonomiska utmaningar

Den grekiska regeringen strävar efter att kunna lämna memorandumet och dess krav i förtid. Syftet är att kunna stärka chanserna vid ett eventuellt nyval under 2015. Det finns tveksamheter kring den strategin.



Grafen ovan är problematisk för regeringen. Den är hämtad från The Economist och visar på ett barskt företagsklimat. För att få ner den rekordhöga arbetslösheten (som ligger på runt 27%) behöver den ekonomiska aktiviteten stiga. Det blir svårt att få höja temperaturen när det är svårt för företagen att bedriva affärer, särskilt när företagsklimatet är bottenfruset.

Svårigheter möter även privatiseringsprogrammet som landet genomför som ett led av memorandumet. Det har svårt att nå upp till målsättningar vad gäller intäkter. Kontinuitet har saknats: TAIPED, som är akronomynen för den myndighet som satts upp för att genomföra programmet, har ett åtminstone tre chefer lämna sin post inom en relativt kort tidsrymd. Frågan är om dess nuvarande chef, Paschalis Bouchoris, blir den senaste att lämna. I denna artikel kan man läsa mer om de utmaningar som denne möter.

Förutsättningarna för att regeringens strategi ska lyckas förefaller vara små. Att lämna memorandumet skulle bland annat medföra svårigheter att låna till samma gynnsamma villkor som under memorandumets hägn. Den slutsatsen har marknaden dragit. Sedan regeringen presenterade sina planer har börsen backat under dramatiska former. Det återstår att se hur denna utveckling kommer att påverka regeringen. Kommer den att lägga om kursen eller surra sig fast vid sin strategi?

måndag 27 oktober 2014

Skifte i opinionen

Det verkar som om det största opinionspartiet, Syriza, drar allt mer ifrån det största regeringspartiet, Ny Demokrati. Det ökar sannolikheten för att nyval hålls någon gång under 2015.

Det har funnits tecken. Nu börjar de bli allt fler. Ett skifte i opinionen håller på att äga rum.
Siffrorna nedan är hämtade från förra veckan (via Public Issue) och visar på att Syriza får ett allt starkare stöd bland grekiska väljare:

Syriza 35.5%
ND 27%
Potami 10.5%
KKE 6.5%
Pasok 6%
Gyllene gryning 6%
Självständiga greker 3 %
Demokratisk vänster (Dimar) 1%

Det finns andra mätningar som visar på att avståndet mellan de två största partierna är ännu större (en mätning påstår att det är så mycket som 11 procentenheter). Det finns ett antal hypoteser som söker förklara varför den här utvecklingen sker. Några av dessa är:

1) Syriza har varit skickligast på att samla missnöjet med memorandumet. Landet genomgår ett tufft spar- och reformpaket och har haft svårt att ta sig ur en kris som snart varat i ett halvt decennium. Partiet har varit tydligt i motståndet mot memorandumet och har på så vis kunnat skörda vinster i opinionen.

2) Kollapsen i centrumvänsterspektrumet i grekisk politik. I takt med att Pasok sjunkit samman sedan parlamentsvalet 2009 har ett tomrum uppstått på den politiska mitten och -vänstern. Ett antal partiet har sökt täcka upp detta vakuum, men misslyckats av olika skäl. (Demokratisk vänster är ett av partierna som försökt, men som nu verkar vara i upplösningstillstånd). Syriza sägs ha varit skickligast på att exploatera Pasoks tillbakagång. Syriza gynnas framför allt genom att inte förknippas med de två regeringspartierna, som av många hålls som ansvariga för att krisen har uppstått.

3) Trötthet med regeringen. Det påstås att en del väljare som tidigare stöttat regeringen på senare tid har gått över till Syriza. Anledningen är trötthet med regeringens politik, vilket gynnar oppositionen.

Det finns ett antal poänger med hypoteserna. Det finns ett missnöje med memorandumet och hur det har implementerats. Regeringen hoppas dock kunna visa att ekonomin i landet växt under 2014. Det skulle kunna ses som ett trendbrott och på sikt vända på opinionen. Under 2013 uppvisade landet ett nollresultat. Regeringen kunde även peka på att krisen i alla fall inte förvärras (även om arbetslösheten på cirka 27% är rekordhög och ytterst alarmerande).

Vidare så är det väl värt att uppmärksamma uppstickarpartier som Potami (Floden). Partiet startades upp tidigare i år (läs även tidigare blogginlägg) och gjorde även avtryck i Europaparlamentsvalet i våras. Potami kan ses som en utmanare på mitten i den grekiska politiken.  Det är ett i raden av partier som dykit upp på den politiska arenan under vintern och våren 2014 och som kan omdana hur det politiska arbetet bedrivs.
Det kan sätta sina spår och även påverka opinionen.

Syriza har för närvarande ett växande stöd i opinionen och kan mycket väl kunna driva igenom ett nyval nästa år som resulterar i att det hamnar i regeringsställning. Dock är den grekiska politiken volatil. Mycket kan hända tills dess. Det finns med andra ord anledning till att följa utvecklingen, vilket denna blogg avser att göra.

Ta leme!

lördag 11 oktober 2014

Ny förtroendeomröstning, nya turer att vänta

Förtroendeomröstningen sent i fredags kväll följdes med intresse. Om regeringen röstades ned, skulle följden bli omval. Med fem rösters marginal klarade regeringen omröstningen. Detta bådar för nya turer framöver.

Det var till slut bara regeringens egna ledamöter (155 stycken av totalt 300) som gav sitt stöd i omröstningen. Det forna koalitionspartiet Demokratisk vänster (DIMAR) röstade emot regeringen. Det indikerar även att det inte heller kommer att ge sitt stöd till regeringens kandidat till presidentvalet i mars 2015. Detta, och resultatet från förtroendeomröstningen, visar på regeringens belägenhet.

I praktiken hade regeringen en större marginal än de som slutligen gav sitt stöd till regeringen: nio stycken ledamöter från Gyllene gryning var frånvarande från parlamentet eftersom de väntar åtal. I slutändan var det 133 stycken som röstade emot regeringen

Man kan dock fråga sig varför förtroendeomröstningen hölls. En tes som har förts är att visa på det stöd som koalitionsregeringen har (och indirekt visa på oppositionens frånvaro av stöd). Detta kan fylla ett syfte. Inför den viktiga presidentomröstningen 2015 kan sådana demonstrationer påverka dynamiken i parlamentet och opinionen.

Men omröstningen kan även motverka sitt syfte. Det har påpekats att förtoendemröstningar är ett drag som visar på hur utsatt en regering är: den fjärde november 2011 hölls en förtroendeomröstning på premiärminister Georgios Papandreous begäran. 153 röstade för honom. 145 emot honom. Två dagar senare avgick Papandreou.

tisdag 7 oktober 2014

Medvind och motvind

Sakta men säkert börjar det största oppositionspartiet, Syriza, dra ifrån i mätningarna. Det finns fler orsaker till denna utveckling.

En sådan orsak är väljarnas trötthet med den rådande situationen. En flerårig kris har ännu intekunnat  lösas upp. Arbetslösheten har bitit sig fast kring 27%. En vändning syns ännu inte. Den styrande regeringen har många olösta utmaningar att hantera. Det ger av förståeliga skäl oppositionen vind i seglen.

En annan orsak till att Syriza kryssar sig fram är att partiet sökt ändra på sin framtoning och på sin politik. Partiordföranden Alexis Tsipras har åkt på turné utomlands för att träffa olika prominenta personen. I förra månaden träffade denne påve Francis. Kanske är ambitionen att få höja Tsipras profil och få denne (och i förlängningen partiet) att framstå som mer statsmannamässig och regeringsfähig.

Men även politiken har ändrats. Syriza har sökt mildra tidigare ståndpunkter, främst motståndet mot memorandemet, vilket The Economist noterar:

"Mr Tsipras is no longer pledging to rip up Greece’s bail-out agreement, yet many are still suspicious of his new €11 billion ($14 billion) tax-and-spend economic programme. It calls, among other things, for restoring the minimum monthly salary to €750 (about 60% higher than the average salary now being paid by cash-strapped private employers), cracking down on tax evasion, creating 300,000 new jobs and restoring Christmas bonuses for pensioners. “It’s much too good to be true,” sighed Koula Peristeri, an unemployed factory worker who nonetheless supports Syriza."

Regeringen, å sin sida, har försökt  kontra Syrizas framfart och vända på utvecklingen i opinionen, vilket jag skrivit mer i föregående blogginlägg. Siktet är att samla tillräckligt med stöd för att kunna vinna ett hotande nyval. Detta scenario kan nämligen inträffa i samband med att en efterträdare ska utses till president Karolos Papoulias 2015. Dock är det fortfarande för tidigt att sia om en gamechanger verkligen ska kunna inträffa. Just nu är motvinden påtaglig