onsdag 31 december 2014

Ett komplicerat val

På årets sista dag upplöste premiärminister Samaras det grekiska parlamentet. Nu stundar val. Redan nu kan man konstantera att valets efterspel ser ut att bli invecklat. 

När väl uppståndelsen från måndagens besked om nyval nu lägger sig börjar en insikt växa fram. Det kommer att bli svårt att bilda en handlingskraftig regering efter valet i januari, om opinionsiffrorna här nedan står sig:

SYRIZA 29,5%
Ny Demokrati 25%
Gyllene gryning 6%
Potami 5%
KKE 5%
PASOK 4%
Självständiga greker 2%
Övriga 8.5%

(Källa: SKAI, publicerad 30/12)

Anledningen är, om opinionsiffrorna här ovan blir verklighet, att inget parti ensamt kan bilda regering. Förvisso tillämpar det grekiska valsystemet förstärkt proportionalitet. I korthet innebär detta upplägg att det största partiet ges 50 mandat extra i parlamentet (av de totalt 300 som finns). Tanken är att ge förutsättningar för en regering som har majoritet i parlamentet och på så vis kan driva igenom sin politik. Men även om bonusmandaten räknas in räcker inte de nuvarande opinionssiffrorna till för att ett parti ensamt kan bilda regering efter valet den 25 januari.

En koalitionsregering ser således ut att bli följden. Det kommer dock att bli svårt att bilda en sådan regering. Prognosen pekar för närvarande på att SYRIZA får uppdraget att bilda regering. Dock är urvalet av partners begränsat.

Demokratisk vänster (DIMAR) har pekas ut som en trolig koalitionspartner. Demokratisk vänster är dock för närvarande på väg att hamna utanför parlamentet. Partiet har försvunnit helt i opinionsmätningarna de senaste månaderna. Även om Demokratisk vänster, som det har spekulerats i, rent av går ihop med SYRIZA innan valet hålls (och på så vis återvänder till det parti ur vilket det en gång bröt sig ur) är det tveksamt om det räcker till. Demokratisk vänster har varit den största förloraren, sett till den fallande utvecklingen av opinionsstöd, allt sedan parlamentsvalet 2012.

Ett annat parti som har pekats ut som koalitionspartner är Självständiga greker. Även denna konstellation är problematisk. Det som förenar de två partierna är motståndet mot det s.k. memorandumet samt den EU-kritiska inställningen. Det är nog allt. I praktiken blir det, för att uttrycka sig försiktigt, svårt att förena ett vänster- och ett högerradikalt/populistiskt parti i en regering som ska fatta gemensamma beslut. Dessutom befinner sig Självständiga greker klart under treprocentsspärren.

Man kan fråga sig om KKE och PASOK är tänkbara koalitionspartners. Sannolikheten för detta är mycket låg: KKE har vid upprepade tillfällen sagt att det ensamt vill bilda regering. Man kan även förmoda att PASOK inte vill samarbeta med ett parti till vilket det har förlorat en mycket stor del av sina väljare. PASOK har dessutom sina egna utmaningar att hantera (mer om detta i ett kommande blogginlägg).

Återstår då Potami. Den nyckelroll som partiet spekulerats i att spela - sedan det bildades och efter dess  framgång i EU-valet - ser ut att bli verklighet. Dock utgör det relativt unga partiet okänd materia (partiet bildades så sent som i vintras i år). Ingen vet riktigt var det står i sakpolitiska frågor. Partiet har sagt sig stödja reformer och är EU-vänligt men vill se en mildare tillämpning av det s.k. memorandumet. Det som gör att partiet är intressant för övriga är att det sagt sig vilja samarbeta med andra partier i parlamentet. Med andra ord är dess förhandlingsläge gott (om opinionssiffrorna står sig).

Potami är således även intressant för Ny Demokrati. Ny Demokrati ska inte räknas ut, även om det ligger efter Syriza i opinionen. Valet kan komma att handla om regeringsduglighet, vilket kan tänkas gynna de avgående regeringspartierna (inte heller får PASOK räknas ut helt). Mycket kan hända inom en månad.

Redan nu kan man dock inse att det kommer att bli svårt att bilda en regering. Även om Potami räknas in som en tänkbar koalitionspartner är det frågan om mandatunderlaget räcker till. Följden kan mycket väl bli en andra valomgång.

Uppdatering 2/1: Det tänkta samarbetet mellan SYRIZA och Demokratisk vänster ser ut att inte bli av. Det är en detalj som är värd att uppmärksamma.

måndag 29 december 2014

Nyval

Det blev inte tredje gången gillt. Regeringen misslyckades med att samla de 180 röster (av totalt 300) i parlamentet som behövdes för att dess kandidat till presidentposten, Stavros Dimas, skulle vinna. Därmed faller regeringen. Nyval väntar.

Regeringens vågspel med att tidigarelägga omröstningen till ny president och därigenom stärka dess möjlighet att regera vidare misslyckades. Det är den slutsats som kan dras efter förmiddagens omröstning om ny president för Grekland. Regeringen samlade totalt 168 röster. Det hade behövts 12 stycken till. Detta utfall sänker regeringen.

Resultatet av omröstningen blir att premiärminister Samaras kommer att lämna in sin avskedsansökan och att nyval utlyses. Nyvalet ska i så fall hållas om en månad. Den 25 januari är ett datum som har nämnts.

Konsekvensen av dagens omröstning vad gäller den politiska utvecklingen i landet är ännu för tidig att sia om. Vänsteralliansen och det största partiet i opinionsundersökningarna, Syriza, kan mycket väl vinna det kommande nyvalet men hamna i ett läge som liknar Sveriges.

Ytterligare en konsekvens av dagens omröstning är även att den ekonomiska oron stiger. Atenbörsen har i skrivande stund fallit med 11%. Räntan för den tioåriga statsobligationen har stigit till 9 procent. Det är ett tecken på att osäkerheten stegras.

Oron för vad som kommer att ske i Grekland kan lätt komma att spridas till övriga Europa. 2015 kan mycket väl bli ett år då den långvariga skuldkrisen i Europa åter igen gör sig påmind.


Tredje gången gillt?

Om ett par timmar hålls den tredje och sista omröstningen till ny president för landet i det grekiska parlamentet. Osäkerheten ökar om regeringen kommer att lyckas få sin kandidat godkänd. Nyval ser ut att bli följden. Då kan en våg av politisk oro och spekulation utlösas.

Idag kommer det att avgöras i parlamentet. Regeringen kommer att göra ett tredje och sista försök att få den föreslagne kandidaten till president, Stavros Dimas, godkänd av parlamentet.

Trots att regeringen närmar sig gränsen för att lyckas, ser det ut att bli nyval. Det saknas nämligen 6 stycken röster för att passera spärren på 180 röster, enligt en av de sammanställningar som gjorts (se bild nedan) angående parlamentsledamöternas röstavsikter. Misslyckas regeringen måste nyval hållas, enligt konstitutionen. Det skulle i så fall genomföras mot slutet av januari eller i början av februari. 

Samtidigt är det ännu inte avgjort. Det är inte omöjligt att det hinner hända en hel del innan och under det att omröstningen hålls. Vi återkommer då.

God fortsättning! Ta leme!


tisdag 23 december 2014

Närmare men fortfarande långt ifrån

Ett fall framåt och ett försök kvar. Så kan man kort sammanfatta den andra omröstningen till ny president för landet.

168 parlamentsledamöter valde tidigare idag att lägga sin röst på regeringens kandidat till ny president. Det är åtta stycken fler än vid den föregående omröstningen. Det var dock alldeles för lite.

Det var nämligen en bra bit ifrån de 200 stycken röster som hade behövts för att Stavros Dimas hade kunnat utropas som ny president och efterträdare till den avgående presidenten, Karolos Papoulias. Det är således fortfarande inte tillräckligt, men dock ett fall framåt, sett ur regeringens synvinkel. Nyval är dock fortfarande ett högst reellt hot/möjlighet.

Utsikterna för att nyvalsscenariot inträffar har dock börjat minska. Med 168 röster i ryggen betyder detta att regeringen bara behöver 12 stycken röster till i samband med den tredje och sista omröstningen, eftersom tröskeln för att kunna bli vald då sänks till 180 röster. Samtidigt är det 12 röster som kan bli svåra att samla.

För att säkra Dimas nominering till president behöver regeringen göra något för att vinna över röster från oppositionen. Någon form av uppgörelse behöver nås. Helgens utspel från premiärminister Antonis Samaras kan ses som ett sådant initativ till en så kallad politisk kohandel.

Samaras utlovade nämligen i söndags att val ska hållas senast vid utgången av 2015 (istället för först 2016, då ordinarie val senast bör hållas) och att en reformering av den grekiska konstitutionen genomförs, för på så vis nå en kompromiss mellan partierna i parlamentet och därmed undvika att politisk och ekonomisk oro drabbar landet. Samaras ord får i första hand sägas vara riktade mot Demokratisk vänster och Självständiga greker i andra hand. Dock har inviten nobbats av båda partier, någots som med emfas blev tydligt idag efter att omröstningen hållits och båda partier röstat emot.

Detta utfall betyder att spänningen stiger. Insatserna har nu höjts för samtliga parter i det chickenrace som för närvarande pågår.

Det ökande politiska trycket kan få en del att dra sig ur. Så har redan skett. Strax innan dagens omröstning hölls meddelade Niki Founta, ledamot för Demokratisk vänster, att hon lämnar sitt parti. Om Fountas avhopp följs av andras kan det få oanade konsekvenser när den sista omröstningen hålls den 29 december. Räkna med fler turer innan dess.

Med detta sagt vill jag önska alla läsare av denna blogg en god jul. Vi ses igen när den sista omröstningen hålls.

Ta leme!

torsdag 18 december 2014

Första omgångens utfall väntad - nu höjs insatserna

Gårdagens nederlag för regeringen i omröstningen till presidentposten var väntad. Nu höjs insatserna i det vågspel som regeringen inlett.

Till slut fick regeringens presidentkandidat, den förre EU-kommissionären Stavros Dimas, blott 160 röster i parlamentet. Det var en röst färre än vad många bedömare hade räknat med och långt ifrån de 200 röster som behövs för att vinna valet. Trycket på regeringen har därmed ökat.

Dock är inte spelet över. Två omgångar återstår innan nyval måste utlysas om inte parlamentet kan rösta fram en kandidat. I den tredje omgången sänks dessutom ribban till 180 röster. Detta är något som alla inblandade parter i parlamentet är insatta i. Nu pågår i praktiken ett chickenrace.

Två av de partier som har mycket att förlora på ett nyval är två partier som igår röstade mot regeringens kandidat. Det rör sig om Demokratisk vänster (DIMAR) och Självständiga greker. I dagsläget pendlar de på kring treprocentsspärren. Demokratisk vänster befinner sig rent av sedan en tid tillbaka under den nivån och skulle därmed inte vara kvar i parlamentet om opinionssiffrorna står sig i ett eventuellt nyval nästa år.

Detta sätter agendan för de två återstående omgångarna i parlamentetet: vågar de två partierna att fortsätta rösta emot regeringens kandidat? Vågar regeringen, å sin sida, att köra på samma linje som hittills? Något och någon måste ge vika.

Vad dessa partier kan hoppas på, och vad regeringen förmodligen behöver göra, är att regeringen ger något i utbyte så att Dimas blir vald ny president. Det är med andra ord läge för en klassisk så kallad kohandel. Rösterna från Dimar och Självstädniga greker skulle kunna, om förhandlingarna lyckas, bidra till att regeringen samlar åtminstone 180 röster, så att premiärminister Samaras regering slipper falla. Det vore även en bonus för  Demokratisk vänster och Självständiga greker som på så vis köper sig tid i parlamentet.

Samtidigt finns det risker som talar emot ett sådant utfall i en eventuell förhandling. De två sistnämnda partierna, och i synnerhet Självständiga greker, har profilerat sig skarpt gentemot regeringen. De har kritiserat det memorandum som Grekland följer (DIMAR har dock haft en mer pragmatisk hållning) under den grekiska koalitionsregeringens ledning.

Detta kan skapa låsningar i en eventuell förhandling: de båda partierna har nämligen något att tappa genom att ingå i en uppgörelse med regeringen. På något sätt behöver en kompromiss nås och ansikten räddas. Tiden för detta är dock kort. Den 29 hålls den sista omgågen i presidentvalet. Räkna med att nya turer väntar i det vågspel som pågår just nu i det grekiska parlamentet.

Opinionen just nu (Palmos 17e december)

Syriza 28%,
Ny Demokrati 21,9%
Gyllene gryning 5,6%,
KKE 4,7%,
To Potami 4,3%,
Pasok 3,6%
Självständiga greker 3,4%
Antarsya 1,7%
Laos 1,1%,

onsdag 17 december 2014

Dagen P

Idag är det dagen P, som i presidentval. Utsikterna för att regeringens kandidat till posten som president, Stavros Dimas, ska vinna omröstningen ser små ut. Samtidigt ökar intresset från omvärlden.

Det krävs 200 röster för att regeringens kandidat ska vinna omröstningen i parlamentet. I dagsläget samlar regeringen 161 stycken, det vill säga 155 från de egna leden samt 6 stycken röster från oberoende parlamentsledamöter (se även bild nedan). Det betyder att regeringens kandidat inte kommer att passera det nålsöga som parlamentet utgör. För detta behövs, som sagt, åtminstone 200 stycken röster.

 

Dagens omröstning är det första försöket att rösta igenom en presidentkandidat. Misslyckas det återstår två försök till. Vid den tredje försöket sänks tröskeln till 180 röster. Även vid denna nivå är utsikterna små för regeringen (övertalningsförsök pågår dock ständigt). Då återstår nyval. I så fall sker kommer detta besked att lämnas ungefär samtidigt som den svenska regeringen formellt utlyser nyval.

Samtidigt ökar omvärldens engagemang i presidentvalet. Kommentarer har kommit från EU-håll om vilket utfall i presidentvalet som är önskvärt. Börskurserna i Atenbörsen har under den förra veckan fallit, då investerare drar sig ur. Räntorna för grekiska statskuldsväxlar har stigit, i och med att omvärlden ser en tilltagande politisk risk i landet. Tal om en grexit kan åter höras. Det ligger med andra ord en hel del i potten. Räkna med att omröstningen kommer att följas med intresse både inom och utom Grekland.

torsdag 11 december 2014

Konsekvenser

Måndagens besked från regeringen att presidentvalet tidigareläggs togs inte väl av marknaden. Atenbörsen störtdök (se bild nedan). Det får tolkas som att den politiska risken har ökat. Börsfallet är även en av konsekvenserna av det politiska vågspel som regeringen har initierat. Fler konsekvenser är att vänta.

Oklarheten kring om regeringens nominering till presidentposten, den förre EU-kommissionären Stavros Dimas, kommer att bli vald består för övrigt. Det finns nämligen frågetecken kring hur koalitionsregeringen ska samla de 180 röster som behövs i parlamentet för att vinna omröstningen nästa vecka. Räkna med att spänningen har stegrats tills dess.

PS. Min text om regeringens vågspel har även publicerats på Europaportalen.

tisdag 9 december 2014

Presidentvalet ett vågspel av regeringen

Samma dag som den grekiska koalitionsregeringen lyckades lotsa igenom 2015 års budget meddelade den att presidentvalet ska hållas den 17 december. Det är ett vågspel som kan få oväntande konsekvenser.

Måndagen den 8e december var onekligen ett dramatiskt dygn. Tidigt på morgontimmarna baxades budgeten för 2015 igenom, en budget som för första gången på mycket länge tecknar en positiv bild av det kommandet året. Tillväxten väntas öka (med ca 2,9%), arbetslösheten spås sjunka. Det är delvis denna bild om landets framtida ekonomiska utveckling som kan ha påverkat till att regeringen samma dag tog beslutet att meddela att presidentvalet ska hållas nästa vecka, onsdagen den 17 december.

Möjligen kan det ha varit ett beslut som präglats av lätt hybris: regeringen samlar i dagsläget 155 mandat av 300, vilket är långt ifrån de 180 som behövs för att koalitionsregeringens presidentkandidat ska kunna lyckas samla en tillräcklig majoritet och därmed vinna nomineringen. Misslyckas regeringen blir nyval följden, som i så fall ska hållas en månad senare. I skrivande stund, och sedan en tid tillbaka, leder oppositionspartiet Syriza mätningarna. Sett ur detta perspektiv framstår måndagens beslut som ett vågspel.

Samtidigt finns det en logik med beslutet: regeringen tar initiativet. Tillsammans med en optimistisk budget, som innehåller bland annat ett antal skattelättnader, kan opinionsvindarna vända. Så är i alla fall tanken.

Det finns dock ett par krux. Den så kallade trojkan, (det vill säga EU, ECB och IMF) har ett antal invändningar gentemot budgeten, som framstår som lätt vidlyftig. Dessutom så har landet ett antal åtaganden kvar att genomföra inom ramen för det memorandum som landet följer. Detta kan underminera koalitionsregeringens försök att vinna kampen om opinionen och om presidentposten.

Den grekiska regeringen tar med andra ord en kalkylerad risk. Misslyckas dess taktik kan följden bli att en ny våg av finansiell oro drar fram över EU lagom till årsskiftet. Det finns all anledning till att följa händelseutvecklingen i Europas sydöstra hörn. 


måndag 1 december 2014

(Ännu) ett parti i kris

Ännu en ledamot ledamot har lämnat skutan. I och med att parlamentsledamoten Panayiotis Melas idag meddelade att han lämnar Självständiga greker betyder detta att partiets kris förvärras. 12 av 20 stycken ledamöter har hoppat av sedan 2012 års val. Partiet riskerar att sjunka helt i opinionen.

Formellt sett var det skiljaktigheter i en sakfråga som var anledningen till att Melas idag meddelade sin avgång från Självständiga greker. Han ville inte ansluta sig till partiets linje inför presidentvalet 2015. Partiet kommer att motsätta sig regeringens förslag till presidentkandidat. I och med att regeringen saknar den majoritet som behövs för att få igenom sitt förslag skulle Självständiga grekers linje medföra att regeringen avgår och att nyval hölls. Melas hade, enligt uppgifter, en avvikande åsikt i frågan gentemot sitt parti, vilket medförde att han lämnat partiet.

Att en partiledamot lämnar ett parti får vanligtvis inte så stor uppmärksamhet (det händer tämligen ofta inom grekisk politik) om det inte vore så att det markerar än tydligare krisen inom Självständiga greker. I färska mätningar balanserar partiet på treprocentsspärren till parlamentet.

Det finns ett antal anledningar till partiets nedåtgående trend. En sägs vara partiledaren Panos Kammenos agerande och ledarskap i partiet. Partiet kretsar i stort sett kring honom.

En annan, och kanske mer relevant, anledning är att partiet fortsatta existens ställs under lupp. Självständiga greker uppstod som en konsekvens av memorandumet. Det motsatte sig de avtal som landet slöt och har seglat på en populistisk våg. När nu memorandumet är på väg mot sitt slut (eller åtminstone ta steg mot att närma sig en avvecklingsfas), börjar partiets existensberättigande att granskas.

Partiet söker med andra ord hitta ett skäl till att vara relevant för väljarna och kanske hitta nästa våg att surfa på. Melas avhopp är en indikation på att det finns växande tvivel om partiets strategi kommer att bära. Hans avgång kan komma att följas av flera andras.