tisdag 6 januari 2015

Om en eventuell Grexit och dess följder



Återigen har debatten om en Grexit väckts. Denna gång som en möjlig konsekvens vid en eventuell valseger för den grekiska oppositionen. Även om sannolikheten för att ett sådant scenario inträffar inte ska överdrivas bör man inte heller underskatta de ekonomiska och politiska följderna om en Grexit förverkligas. Dessa kan vara långt större och omfatta långt fler än vad som framkommer vid en första betraktelse.

Bakgrunden till att det åter igen pratas om en Grexit har att göra Syriza och dess vallöften. Inför valet den 25 januari har partiet lovat att omförhandla och skriva ned Greklands skulder. Tillsammans med partiets övriga vallöften om lättnader och lindringar för ekonomiskt utsatta grupper samt en allmän återställarpolitik som rullar tillbaka många av de reformer som genomförts har det väckt reaktioner såväl i Grekland som i omvärlden. Främst har reaktionerna från Tyskland noterats: förbundskansler Merkel har sagts vara beredd på att låta Grekland lämna Eurozonen om landet inte håller sig till den överenskomna saneringspolitiken. Detta har fått talet om en Grexit att ta fart de senaste dagarna.

Det finns i skrivande stund en uppenbar risk att allt tal om en Grexit blir till en självuppfyllande profetia. Bloomberg rapporterar att tre miljarder euro netto har tagits ut ur bankerna i Grekland under december månad. Om oron för en Grexit stiger och blir påtaglig kan det få fler att vilja ta ur sina pengar ur banken, eller föra ut dem utomlands där de står säkrare. Detta kan i sin tur bidra till att en process sätts igång som leder till att Grekland lämnar euron och återinför drachman. Ingen vill förmodligen stå med svarte petter när alla andra ser över sitt eget hus.

Samtidigt finns det anledning till att se mer nyktert på talet om en Grexit. Under 2014 har Grekland brutit med den nedåtgående ekonomiska utvecklingen som landet upplevt i över fem års tid. De statliga finanserna uppvisar för 2014 ett primärt överskott innan betalningar för räntor och skulder görs (vilket är väsentligt både för den som har fordringar på landet och för den som kan tänkas vilja investera i det). Därtill väntas den grekiska ekonomin växa under 2015 och 2016. Arbetslösheten har (även om den är mycket hög) sjunkit något och kan sjunka ännu mer under 2015 om den för landet viktiga turismsektorn får upp farten igen. Den ekonomiska-, politiska- och, inte minst, sociala situationen i landet är fortfarande allvarlig. Det är dock långt ifrån den akuta situation som landet befann sig 2009-2012. Allvarligt, men på väg att bli något bättre. Så kan nog läget i landet sammanfattas.

Läget kan dock snabbt förvärras om talet om en Grexit eskaleras och blir till verklighet. En Grexit skulle innebära att drachman åter införs. Sannolikt skulle den nyintroducerade drachman snabbt sjunka i värde (med uppemot 60% procent om denna tankesmedja har rätt). Initialt behöver ett sådant utfall inte vara negativt för ett land: en billigare drachma för det goda med sig att grekiska varor och tjänster blir billigare och efterfrågas av omvärlden. Det skulle i sin tur bidra till att återhämtningen i landet förenklas och snabbas upp. Den utvecklingen vore i så fall även mindre plågsam än det saneringsprogram som Grekland har genomfört de senaste åren.

På lite längre sikt gör sig dock de negativa konsekvenserna påminda. En billigare drachma innebär i praktiken att importen blir dyrare. Utländska lån, varor och tjänster blir dyrare då de ska betalas med utländsk valuta - med en drachma som tappat i värde. Dessutom leder det till att den relativa fattigdomen ökar i förhållande till omvärlden. Detta är ett fenomen som alla blir påminda om när man reser utomlands och kronan sjunker: man får mindre valuta för pengarna.

Utöver detta kan den negativa ekonomiska utvecklingen leda till kompensationskrav och till krav på högre löner och ersättningar. Det leder i sin tur till att grekiska varor och tjänster blir dyrare och efterfrågas mindre. Därmed är man tillbaka på ruta ett. Med tillägget att man har blivit fattigare. Utan att ha genomfört nödvändiga ekonomiska reformer för att landet ska komma på fötter igen. (Det är dock på sin plats att påpeka att allmän ekonomisk teori säger att en strategi med en sjunkande valuta har bäst utsikt att lyckas om den kombineras med ekonomiska reformer och stigande produktivitet). Hur man än vrider och vänder på det är Grexit en riskabel strategi som kan bli både dyr och plågsam.

Det är dock inte bara Grekland som har att förlora på en Grexit. Det finns ekonomiska och politiska risker som kan drabba omvärlden. Krisen kan lätt spilla över till andra länder. "In the short run, it would be Lehman Brothers squared,” är den varning som Barry Eichengreen, ekonomiskhistorisk professor vid Berkeley, lämnar. Inne på samma spår är även The Economist, som är en tongivande aktör i den ekonomiska debatten. En Grexit skulle bli dyr för samtliga inblandade:
Everyone agrees that a Grexit would impoverish Greece in the short-term and only few voices warn that a Grexit might not be smooth sailing for the Eurozone. But no one seems to remind the Northern champions of a Grexit that a Grexit would entail great costs for Northern tax payers as well.
Tillsammans med de ekonomiska riskerna kommer de politiska. Peter Bofinger, ekonomisk rådgivare åt förbundskansler Merkel, anger till Bloomberg att "even if the economic impact could be contained, the political consequences would be unpredictable. The EU would become even more fragmented, making separate countries more vulnerable to outside influences." I ett läge där Europa oroas av händelserna i Ukraina och Ryssland är en Grexit förmodligen en ovälkommen utveckling. En Grexit skulle kunna följas av andra länders utträde. Det skulle även öka spänningarna inom eurozonen. Kanske kommer euron rent av kollapsa.

Av denna anledning kan man de senaste dagarna börja skönja tendenser till att vilja kyla ned talet om en Grexit. Igår kväll  rapporterade Sveriges Radio att EU-kommissionen lämnat beskedet att inget medlemsland kommer att tillåtas lämna eurosamarbetet. "Ett euromedlemskap är oåterkalleligt", har EU-kommissionens talesperson Annika Breidthardt meddelat. Detta kan tolkas som att talet om en Grexit bör ses som ett mindre realistiskt utfall.

Därutöver bör man uppmärksamma det uttalande som tyska SPD lämnade häromdagen. SPD är koalitionspartner till CDU, med andra ord den ena parten i den regering som styr landet under förbundskansler Merkels ledning. “Europe can’t afford a Greek exit”. Det är det besked som Joachim Poss, biträdande ekonomiskpolitisk talesperson för SPD, lämnar. Att CDU ensidigt skulle ta beslut om att tillåta en Grexit får därmed ses som mindre troligt.

Allt detta leder till att talet om en Grexit inte bör överdrivas. Samtidigt bör inte heller de ekonomiska och politiska följderna vid en Grexit underskattas. Det finns all anledning att följa utvecklingen i ett land vid Europas rand med ett mått av sans och balans.

Uppdatering 8/1: Förbundskansler Merkel tonar nu ned hotet om en Grexit och vill att Grekland stannar kvar i eurozonen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar