torsdag 30 juli 2015

Mot en ny deadline

En ny deadline väntar. Den 20 augusti ska den grekiska staten betala in närmare 3,5 miljarder euro till den Europeiska Centralbanken. För att så ska kunna ske behöver den grekiska regeringen införa nya lagar och genomföra överenskomna delar i det så kallade Brysselavtalet. Detta är lättare sagt än gjort. Den interna pressen inom regeringspartiet SYRIZA utgör nämligen ett, av flera, frågetecken om deadlinen kan mötas. 


Bilden här ovan, som hämtats från The Economist, visar ett kommande etappmål för den grekiska regeringen. Den 20 augusti väntar en betalning till ECB. Till det datumet behöver den grekiska regeringen införa och genomföra överenskomna delar av det avtal som slöts i Bryssel. Det finns dock ett antal utmaningar på vägen dit.

Den kanske första utmaningen kommer i relationen till omvärlden. Som en del av överenskommelsen i Bryssel kommer representanter från EU, IMF, ECB följa regeringens arbete på plats. Redan denna vecka kommer representanternas arbete att påbörjas. Representanternas rapportering och eventuella klartecken till den grekiska regeringens reformarbete är en viktig förutsättning för att den grekiska staten ska kunna kvittera ut en inbetalning av det totalt 86 miljarder stora bailoutavtal som ska förhandlas fram inom ramen för Brysselavtalet. Det är med denna inbetalning som utbetalningen till ECB i augusti beräknas ske.

Närvaron av representanterna är dock komplicerad för den grekiska regeringen, vilket noteras i bland annat artikel i Reuters. Relationen mellan parterna är sargad. Hur relationen till EU, ECB och IMF ska hanteras och restaureras av den grekiska regeringen är en viktig utmaning, särskilt med tanke på de uppslitande förhandlingarna under våren och sommaren. Att återställa förtroende kommer troligen bli en viktig nyckel för att deadlinen ska kunna mötas i tid.

I den nära framtiden utgör dock den interna situationen i regeringspartiet SYRIZA den kanske viktigaste utmaningen. Efter de senaste veckornas omröstningar, då en relativt stor grupp parlamentsledamöter inte röstat med sitt eget parti, framstår det tydligt att SYRIZA är splittrat och majoriteten i parlamentet är förlorad. Detta är en kritisk situation.

För att adressera denna situation ska SYRIZAs centralkommitté idag hålla ett krismöte, rapporterar Kathimerini. Syftet är att ta ställning till det ovannämnda bailoutavtalet. Men mycket pekar på att mötet mer kommer att handla om hur partiordförande Tsipras kommer att agera gentemot den grupp som inte röstat med regeringen. I en radiointervju i måndags med Sto Kokkinno kommenterade han situationen på följande vis:
"Kollektiva beslut måste respekteras. Den som inte vill hedra dem bör lämna över sin plats." (min översättning)
Det kan tolkas som att Tsipras överväger att utesluta den grupp som vägrat att följa partiets linje. Det kan även tolkas som att Tsipras skapar ett tryck för att den opponerande gruppen i SYRIZA ska rösta med regeringen i de kommande omröstningarna som väntar inför deadlinen i augusti. 

Båda tolkningarna är problematiska. Om Tsipras gör verklighet av den förstnämnda kommer han de facto ha förlorat majoriteten i parlamentet. Då är det mycket möjligt att gruppen av opponerande ledamöter, som till stora delar sammanfaller med partigrenen Vänstra plattformen, bryter sig ut och bildar ett eget parti. Då blir nyval en trolig följd. Följer han istället den andra tolkningen är risken tydlig att den interna oppositionen stärks och den egna ställningen undermineras när impopulära beslut ska fattas i parlamentet. 

I vilket fall som helst lär kvällens möte kasta sin skugga över möjligheterna att möta den deadline som väntar om ett par veckor i augusti månad. 

måndag 27 juli 2015

Lästips

Följande artiklar kan vara av intresse att ta del av. 

Den överenskommelse i Bryssel som den grekiska regeringen träffade med EU, ECB och IMF är omfattande. Enbart till den andra omröstningen, som genomfördes i onsdags, fick de grekiska parlamentarikerna ta ställning till över 970 sidor av lagförslag och åtgärder. The Economist ger en kortfattad guide om överenskommelsens innehåll här. Överenskommelsen har dock inte varit lätt att lotsa igenom parlamentet. I denna artikel av BBC kan man läsa mer om svårigheterna kring att få igenom den. 

Händelseutvecklingen i Grekland är inte enbart koncentrerad till det som sker i det grekiska parlamentet och vid Syntagmatorget. Journalisten Joanna Kakissis berättar en personlig historia bakom rubrikerna om Grekland. Hon jämför hur situationen i Grekland ser ut idag och hur den har varit. Det är en skarp och insiktsfull betraktelse om ett land i kris.

Det är lätt att glömma att bort att den ansträngda ekonomiska, politiska och inte minst sociala situationen Grekland sammanfaller med en av de svåraste humanitära kriserna sedan andra världskriget. Dagligen kommer till Grekland människor som flyr för sina liv från de blodiga konflikterna i Syrien, Nordafrika och Mellanöstern. Ofta kommer de flyende färdandes över havet i knappt sjövärdiga båtar eller så vandrar de in till fots efter långa strapatser:

- Amnesty International släppte i juni en rapport om den allt mer kritiska humanitära situationen i Grekland. Mellan 1 januari och 22 juni i år har 61 474 flyktingar anlänt, främst till de grekiska öarna. Det betyder att närmare 5000 flyktingar per vecka anländer till Grekland. Under hela 2014 anlände 43 500, enligt rapporten.

- I The Economist kan man läsa mer om de som anländer i Grekland. Det är fler som anländer till Grekland än till Italien. Båda länderna utgör dock främst transitländer, enligt artikeln.

- I Dagens Nyheter kan man idag läsa en personlig betraktelse om flyktingarnas situation av journalisten Elisabeth Hjorth. Även denna artikel ger insikter om situationen i Grekland.

torsdag 23 juli 2015

Ett samtal om förtroende

I morse i P1 Morgon fick jag möjlighet att delta i ett samtal om förtroendet för premiärminister Tsipras. Tillsammans med Anna Herdy tog vi även upp förutsättningarna framöver för premiärministern. Bland annat behandlades frågan om hur den rådande sprickan inom SYRIZA påverkar regeringen. Här nedan kan du ta del av samtalet - hoppas att det väcker några tankar!

Om förutsättningarna för premiärminister Tsipras

En viktig prövning klarade premiärminister Tsipras av igår genom att han lyckades lotsa ett viktigt beslutspaket genom det grekiska parlamentet. Fler prövningar väntar, framför allt inom hans eget parti. Nyval hägrar i horisonten om den nuvarande splittringen inom regeringspartiet består.

Efter en maratonlång debatt som avslutades först på småtimmarna inatt röstade till slut 230 parlamentsledamöter med premiärminister Tsipras. De gav sitt stöd till det paket av reformer och åtgärder som ska genomföras för att Grekland ska kunna få fortsatt stöd och för att förhandlingarna om en tredje bailout ska kunna påbörjas. 63 ledamöter valde att rösta emot. 7 personer avstod eller närvarade ej i omröstningen. Därmed lyckades premiärminister Tsipras även denna gång bestå en viktig prövning, mycket på grund av att de tre oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Floden (Potami) återigen gav sitt stöd till regeringen. Resultatet var viktigt men väntat.

Mest intressant med omröstningen var inte själva resultatet utan hur ledamöterna i Tsipras parti skulle rösta. I den föregående omröstningen i förra veckan röstade 39 ledamöter i SYRIZA inte med sitt eget parti. Denna gång sjönk siffran till 36. Detta har tolkats som en liten men viktig seger för premiärministern. Väl värt att notera var att den förre finansministern, Yannis Varoufakis, denna gång valde att byta sitt nej mot ett ja. Men resultatet kan även tolkas som att sprickan inom SYRIZA består. Därför kan detta resultat skapa nya prövningar för premiärministern.

Om den rådande splittringen består, så är det mycket som för närvarande talar för att ett nyval kan utlysas inom en snar framtid. Det håller inte i längden att ett kluvet regeringsparti behöver förlita sig på att oppositionen ger sitt stöd, utan att oppositionen i gengäld får ett inflytande över den politik som förs. I praktiken styr premiärministern numera över en regering i minoritet. Regeringen har därför givit indikationer på att ett nyval övervägs: "We might go to elections, when this is needed,” det är en kommentar som regeringens talesperson Olga Gerovasili har lämnat till Kathimerini om den rådande situationen.

Om ett nyval utlyses, så skulle i så fall kunna hållas så tidigt som september eller oktober, det vill säga en månad efter det att förhandlingarna om det tredje stödpaketet beräknas ha avslutats under augusti månad. Men innan dess kan premiärministern själv ha flera akuta prövningar att klara: en sådan är att hålla ihop sitt parti. Avhopp, utbrytningar och nybildningar är något som förekommer relativt ofta i grekisk politik. Det gäller även SYRIZA. 2010 lämnade ett antal medlemmar från en falang inom SYRIZA partiet och bildade Demokratisk vänster (DIMAR). Det återstår att se om en ny utbrytning kommer att ske eller om premiärminister Tsipras kan försonas med sina interna kritiker (som främst återfinns i falangen Vänstra plattformen). Prövningarna för premiärministern är långt ifrån över.

tisdag 21 juli 2015

En ny prövning

Förra veckans viktiga omröstning blev något av en vattendelare för premiärminister Tsipras: en majoritet på 162 mandat blev till en minoritet sedan 39 ledamöter inte röstat med sin egen regering. Imorgon väntar en ny prövning för premiärministern.

Omröstningen i onsdags reducerade regeringskoalitionen till 123 ledamöter. Det är oklart hur många som kommer att kvarstå efter den omröstning som väntar imorgon. Då ska 934 sidor av åtgärder och lagändringar klubbas igenom. Omröstningen imorgon omfattar det andra av två beslutspaket som den grekiska regeringen kom överens om i Bryssel i  förra veckan med sina förhandlingsparter. Detta var ett villkor för att den grekiska staten ska kunna ta emot nödlån och stävja en hotande statsbankrutt. Men omröstningen ställer till med bekymmer.

Två åtgärder har dock lyfts bort från morgondagens omröstning; det handlar om skatter för jordbrukare och utfasningen av förtida pension, rapporterar Kathimerini. Beslutet om dessa områden ska enligt uppgift fattas senare. Denna manöver kan vara ett sätt för premiärminister Tsipras att köpa sig tid och att undvika ytterligare avhopp från de egna leden. Faller stödet till under 120 mandat talas det om, som till exempel Reuters noterar, att att premiärministern kan tvingas utlysa en förtroendeomröstning i parlamentet och/eller avgå. Ett nyval lär i så fall bli följden.

Det finns dock en risk med att lyfta bort två områden från omröstningen i morgon. Det kan uppröra EU med flera, vars fortsatta stöd den grekiska regeringen behöver. Det kan även riskera stödet från oppositionen. Sedan omröstningen i förra veckan behöver premiärminister Tsipras mandat från främst Ny Demokrati, PASOK och Floden för att kunna rösta igenom beslut.

Allt detta pekar på att premiärminister Tsipras har en svår balansgång framför sig. Den svåraste prövningen kanske rentav väntar imorgon.

lördag 18 juli 2015

Regeringsombildning klar

Som väntat valde premiärminister Tsipras att ombilda sin regering. På kort sikt är ombildningen rationell. På längre sikt kommer den förmodligen att framstå som mindre rationell. Ombildningen skapar nämligen en instabil parlamentarisk situation som premiärministern förmodligen behöver lösa inom en snar framtid.

(Bilden ovan har hämtats från Kathimerini)

Beskedet kom till sist. Sent på fredagskvällen meddelades regeringsombildningen, en dag senare än förmodat. Totalt sker tio stycken förändringar. Sex personer får lämna. Åtta nya namn kommer in. Två statsråd byter portfölj. Regeringen har nu fått en ny sammansättning, sex månader efter valet.

Ommöbleringen av regeringens sammansättning var väntad. Fem statsråd röstade emot eller avstod från att ge sitt stöd till den Brysselöverenskommelse som regeringen lade fram till parlamentet för omröstning i onsdags. En spricka uppstod på så vis inom regeringen. Situationen var därmed ohållbar ur ett politiskt perspektiv. Det finns därför en rationalitet i att premiärminister Tsipras byter ut kritiska statstråd mot statstråd som ger sitt stöd till regeringens fortsatta arbete. Det bidrar till att skapa en mer stabil situation i regeringen när beslut ska beredas och genomföras.

På sikt skapar regeringsombildningen nya utmaningar för premiärminister Tsipras. Ombildningen innebär att partigrenen Vänstra Plattformen saknar representation i regeringen. Genom att bland annat energiminister Lafazanis (som hör till Vänstra Plattformen) fick lämna regeringen skapas i praktiken en opposition inom regeringssidan. Med tanke på att det var 39 stycken parlamentsledamöter (av 149 totalt) inom SYRIZA som inte gav sitt stöd till regeringen i den viktiga omröstningen i onsdags, kan denna interna opposition skapa politisk oreda för Tsipras. Utan dessa 39 namn saknar premiärministern majoritet i parlamentet. Om Lafazanis och Vänstra Plattformen vill, så kan de i teorin fälla regeringen. Denna teoretiska situation kan i sig skapa problem i praktiken för premiärministern.

Valet att ombilda regeringen på detta vis skapar ytterligare utmaningar för premiärministern. Det blev inte någon samlingsregering. Det blev inte någon ny koalition. Det blev inte heller några utnämningar som kan uppfattas som neutrala, eller som oppositionen kan ge sitt stöd till. I och med den uppkomna sprickan inom SYRIZA är premiärminister Tsipras numera sannolikt beroende av att oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Potami ger sitt stöd till stöd till regeringen i kommande omröstningar. Visserligen har de ovannämnda oppositionspartierna meddelat att de avstår från att ingå i en ny koalitions- eller samlingsregering (men kan tänka sig bistå regeringen), men valet att ombilda på detta vis skapar ytterligare utmaningar. Det skapar instabilitet när det inte går att förutse utfallet av omröstningar. Det är frågan om denna potentiellt volatila parlamentariska situation är hållbar på lite längre sikt.

I och med att regeringen har ombildats, så har premiärministern gjort ett av tre val. Det betyder dock att två till val kan bli aktuella: ett nyval kan bli följden om den ovannämnda instabila situationen i parlamentet består. En samlingsregering kan vara ett alternativ för att motverka instabiliteten i parlamentet och säkra en majoritet i kommande omröstningar. Därmed kan ett fundament för ökad stabilitet läggas. Men detta kommer innebära att premiärministern kan behöva kompromissa och ge oppositionspartierna ett avgörande inflytande i den förda politiken. Premiärminister Tsipras står med andra ord inför nya val, kval och utmaningar. 

torsdag 16 juli 2015

Regeringsombildning, koalition/samling, nyval: tre aktuella alternativ

Det grekiska parlamentet röstade sent igår kväll igenom det paket av beslut som ingår i den så kallade Brysselöverenskommelsen. Röstsiffrorna var 229 för, 64 mot. 6 stycken avstod från att rösta. 1 ledamot var frånvarande. Det blev därmed en tydlig marginal för att acceptera villkoren för det som kan komma att uppfattas som en tredje bailout för Grekland. Resultatet innebär att premiärminister Tsipras lyckades klara en kritisk utmaning igår kväll. Idag ställs dock premiärministern inför en annan. 


Dagens utmaning framstår tydligt när man tittar närmare på röstsiffrorna. Av de 149 ledamöterna i Tsipras eget parti, SYRIZA, valde 32 ledamöter att rösta emot premiärministern och 6 stycken avstod från att ta ställning. Belysande är att 5 stycken medlemmar av kabinettet den 25 januari röstade emot premiärministern. Bland dem som röstade emot hör energiminister Lafazanis och förre finansministern Varoufakis. Röstresultatet innebär att premiärministern i praktiken har tappat majoriteten i parlamentet. Det innebär även allvarlig spricka inom SYRIZA, vilket är en kommentar som regeringens talesperson Gabriel Sakellaridis lämnat till Enikos. Tsipras ser dessutom ut att kunna bli utmanad av sitt eget parti. Det är en ordentlig prövning som Tsipras ställs inför.

Av denna anledning ser en regeringsombildning ut att bli följden idag. Ett par statsråd kan lämna, ett antal tillkomma. Den exakta siffran är oklar. Klart är dock är att åtminstone en ny minister kommer att utses, i och med att biträdande finansminister Nadia Valavani valt att avgå. Valavanis besked var hon inte vill ställa sig bakom regeringens politik. Frågan är dock om det räcker och hur omfattande regeringsombildningen blir. En viktig faktor är hur partidelen Vänstra plattformen väljer att göra. Energiminister Lafazanis hör till denna partidel inom SYRIZA. Mycket pekar på att samtliga av de 32 nej-rösterna från SYRIZA kom från denna partigren.

Ytterligare en följd är om det blir en ny regeringskoalition eller en samlingsregering. Inför omröstningen var det osäkert hur koalitionspartiet Oberoende greker (Anel) skulle ställa sig. Efter vad som kan beskrivas som en slags brasklapp valde partiordförande Panos Kammenos och ytterligare 12 ledamöter från partiet att ge sitt stöd till premiärministern. Därmed är regeringskoalitionen intakt, för stunden.

Tappet av de 38 SYRIZA-ledamöterna öppnar dock för frågan om premiärministern kommer att ta initiativet till att bilda en ny regeringskoalition eller till en samlingsregering som inkluderar de mer EU-vänliga oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Floden. Utan rösterna från dessa tre partier hade Brysselöverenskommelsen inte klarat sig. Därmed är det naturligt att fråga sig om deras kommande roll. Som man kan läsa i bland annat Kathimerini pekar mycket på att partierna kommer att ge stöd för att lotsa igenom de lagförslag som behövs för att lösa det akuta läget, men att dessa vill ha mer att säga till om den politik som ska föras. Ett scenario är att bilda en samlingsregering, liknande den i slutet av 2011 och början av 2012.

Ett annat scenario är att utlysa nyval. Ett nyval inom en nära framtid ger premiärministern möjligheten att byta ut nej-sidan i det egna partiet och på vis ha ett starkare mandat inför kommande omröstningar. Ett nyval är även risk. Positionsbytet och det sätt som premiärministern har gått från att vara emot en överenskommelse till att acceptera i stort sett samma men striktare överenskommelse har medfört att förtroendet för premiärministern har fått sig en ordentlig törn. Förtroendets roll lär dock bli en fråga för ett annat inlägg. Just nu är regeringsombildning, koalition/samling och nyval tre alternativ som premiärminister Tsipras behöver ta ställning till. Samtliga alternativ är i spel.

tisdag 14 juli 2015

Räkna med mandaten

Idag råder ett lugn. Det är dock imorgon mycket kan komma att hända.

För premiärminister Tsipras ser kommande onsdag ut att bli en viktig dag. Han ställs inför två utmaningar: Tsipras ska imorgon försöka få igenom det paket av lagförslag i det grekiska parlamentet som man kom överens om i måndags. Han har även att hantera en parlamentarisk utmaning; det är oklart hur regeringssituationen kommer att se ut inför- och efter det att lagförslagen ska röstas igenom. Det skapar ett moment av osäkerhet.  

Mer klart är dock att onsdagen ser ut att bli en dag då mandaträkningen blir avgörande. 32 av de 149 mandat som SYRIZA förfogar över är osäkra. Dessa beräknas till största delen höra till ledamöter som är knutna Vänstra plattformen, en mer hårdför del inom SYRIZA. Vänstra plattformen kommer att vara en utmaning att lösa i och med att de ställer sig emot måndagens överenskommelse, vilket uppmärksammas i bland annat denna artikel i Proto Thema. 

Väl värt att komma ihåg är att till denna partidel inom SYRIZA hör även energiminister Panagiotis Lafazanis, en tongivande person som avstod från att rösta i fredags (och därmed inte gav sitt stöd till regeringen). Av denna anledning så spekuleras det i att Lafazanis och biträdande arbetsmarknadsminister Dimitris Stratoulis (som även denne avstod från att rösta i fredags) bli två statsråd som kan få lämna regeringen, enligt denna artikel i Reuters. En regeringsombildning kan man andra ord äga rum inom kort. Detta antyds även i en videointervju med ekonomiminister Giorgios Stathakis i Bloomberg. Frågan är då, om Lafazanis och Stratoulis får gå, idag eller imorgon, kommer Vänstra plattformen att följa efter? Det är oklart vad denna partidel kommer att välja att rösta.

Det är även oklart hur de 13 mandaten från Oberoende greker kommer att falla. BBC rapporterar att Panos Kammenos, partiledare för Oberoende greker, motsätter sig måndagens överenskommelse, men att denne vill stanna kvar i regeringen. Det får sägas vara oklart hur dessa två motsägelsefulla besked ska förenas. Oberoende grekers mandat utgör dock en viktig variabel i ekvationen.

Mer avgörande är dock hur oppositionspartiernas mandat påverkar utfallet imorgon: Ny Demokrati (76 mandat), Potami (17) och Pasok (13) kommer sannolikt att fälla avgörandet. Partierna har signalerat att de är villiga att ge sitt stöd. Det är väl värt att komma ihåg att 251 ledamöter (av totalt 300) röstade ja i omröstningen i fredags. Oppositionen gav på så vis stöd till regeringen. Det är därför troligt att så även kommer att ske imorgon.

Mer osäkert är dock hur de parlamentariska förutsättningarna ser ut efter imorgon. De ovannämnda oppositionspartierna signalerar att de avstår från att bilda regering tillsammans med SYRIZA, men kan tänka sig ge stöd. Det ger premiärminister Tsipras ytterligare en utmaning att hantera. En viktig onsdag ser därmed ut att följas av en oviss torsdag.

måndag 13 juli 2015

Om dagens överenskommelse och morgondagens konsekvenser

Efter en omtumlande och maratonlång nattmangling har man idag kommit fram till en överenskommelse (som du kan läsa här). Med ytterst kort varsel ska nu det grekiska parlamentet baxa igenom överenskommelsen: deadline är satt till den 15 juli, det vill säga i övermorgon.

Idag kl 17 kommer jag medverka i Studio Ett för kommentera konsekvenserna av avtalet imorgon och framöver. Ett längre blogginlägg kommer senare.

Uppdatering: Här nedan kan man lyssna till analysen av dagens överenskommelse. Cirka 10 minuter in i inslaget tar jag del i samtalet.

söndag 12 juli 2015

Samtal om Grekland

Om situationen i Grekland fick jag kommentera i gårdagens extrasändning av Studio Ett i P1. Frågor om stämningen i Grekland, som många äldre greker säger sig påminna om 1940- och 1950 talet i Grekland, var något som togs upp. Här nedan kan man ta del av programmet. Cirka 36½ minuter in deltar jag i samtalet.

Val och kval

Efter pyrrhussegern i parlamentet kommer premiärminister Tsipras snart att ställas inför tre val: regeringsombildning, en ny koalition, nyval. Detta inlägg skissar kortfattat konsekvenserna av alternativen.

Inget avtal har i skrivande stund ingåtts mellan den grekiska regeringen och dess partners. Sent igår kväll har det cirkulerat uppgifter om att Finlands regering har synpunkter på den plan som ska ligga till grund för en uppgörelse, noterar bland annat Kathimerini. Situationen är problematisk. Men de utmaningar som premiärminister Tsipras ställs vid förhandlingsbordet i Bryssel kommer snart att övergå till problem på hemmaplan. Det gäller i synnerhet när denne ska försöka genomföra det eventuellt framförhandlade avtalet.

Tsipras saknar nämligen egen majoritet. Det var något som framkom med all tydlighet i den maratonlånga omröstningen i fredags om förslaget till ett avtal. Som det påpekades i det förra inlägget avstod energiministern och arbetsmarknadsministern från att rösta. Om Tsipras inte kan räkna med stöd framöver när innehållet i avtalet ska genomföras så kan en regeringsombildning vara nära förestående. Något som pekar i den riktningen framkom i går när ekonomiminister Stathakis uttalade sig i grekiska Mega TV. Hur pass mycket vikt man ska fästa vid uttalandet får sägas vara osäkert. I vilket fall som helst framstår en regeringsombildning där ministrar byts ut vara ett alternativ som premiärminister Tsipras rimligen överväger.

En ny koalition eller samlingsregering kan vara ett annat val som premiärministern överväger. I den ovannämnda omröstningen gav oppositionspartierna PASOK, Ny Demokrati och Floden sitt stöd till premiärministerns avtalsförslag. En ny regeringskoalition där något eller några av de ovannämnda partierna ingår kan vara en lösning för Tsipras. Det skulle även vara en grund för att mildra konsekvenserna av de politiska beslut som kommer att behöva fattas. Men samtidigt är det inte givet att det blir så: det råder en spänd stämning i parlamentet, inte minst mot bakgrund av att SYRIZA i opposition kritiserade den politik som den dåvarande PASOK-Ny Demokratiregeringen genomförde. Någon form av försoning är en förutsättning för att en koalitions/samlingsregering ska kunna komma på plats.

Nyval är förmodligen ett tredje val som Tsipras snart överväger. Partiet leder för närvarande mätningarna med stor marginal. Oppositionen är dessutom splittrad. Det skulle kunna vara en kalkyl som går att räkna hem. Men även detta alternativ är problematiskt. Många greker är förvirrade om hur ett nej vid folkröstningen förra söndagen en vecka senare blev till ett ja (till i stort sett samma avtal som väljarna avvisade). Med andra ord, förtroendet för Tsipras har fått sig en allvarlig törn. Det kan få konsekvenser framöver när denne överväger sina tre val.

lördag 11 juli 2015

En pyrrhusseger?

Med 251 röster av totalt 300 röstades den lista som ska bilda en grund för ett avtal med EU, IMF och ECB igenom parlamentet med råge. Det hade behövts 151 röster för att listan skulle bifallas (32 röstade nej). Men granskar man röstutfallet närmare kan man fråga sig om det inte var en pyrrhusseger för den grekiska regeringen?


10 ledamöter från regeringssidan antingen avstod från att rösta eller röstade emot. Ytterligare 7 stycken var frånvarande när omröstningen hölls, enligt uppgifter från Reuters. I klartext kan det tolkas som ett problem för premiärminister Tsipras när totalt 17 stycken ledamöter inte ställer sig bakom regeringens förslag. Den grekiska regeringskoalitionen samlar för närvarande 162 mandat. Det innebär att regeringen ensam inte hade lyckats rösta igenom avtalsförslaget. Det kan vålla problem framöver.

För stunden är det kanske ett mindre problem: oppositionen gav sitt stöd och förslaget röstades igenom. Marginalen är tydlig. Det breda stödet skickar dessutom en klar signal till omvärlden att det grekiska parlamentet accepterar en kommande överenskommelse, vilket ökar utsikterna för att ett avtal kan träffas. På så vis är det en framgång för premiärminister Tsipras. Han uppger själv att han  nu "har ett starkt mandat att genomföra förhandlingar för att nå en ekonomiskt livskraftig och socialt rättvis överenskommelse”Men utfallet i de egna leden vållar bekymmer.

Kathimerini noterar att bland dem som i Tsipras egna led avstod från att rösta hör energiminister Panagiotis Lafazanis, biträdande arbetsmarknadsminister Dimitris Stratoulis och parlamentets talman Zoe Konstantopoulou. Koalitionspartnern Panos Kammenos, ordförande för Oberoende greker (Anel), röstade visserligen ja, men uppgav att det var ett dilemma mellan kapitulation eller inbördeskrig. Kammenos uppgav även att denne kommer att lämna regeringen om ett nytt memorandum (ungefär besparingsprogram) ingås mellan Grekland och EU. Här någonstans kan man ana att fröet har såtts till en blivande konflikt inom SYRIZA och en brytning mellan Tsipras och Kammenos.

Turerna kring den animerade och i många avseenden maratonlånga omröstningen är många, men kontentan är klar. Utfallet av omröstningen ställer frågan om det var en pyrrhusseger för premiärminister Tsipras: visserligen en seger, men kanske en allt för dyrköpt sådan.

fredag 10 juli 2015

En lista med konsekvenser

Sent igår kväll lämnade den grekiska  regeringen en tretton sidor lång lista på reformer och andra åtgärder som har begärts för att ett avtal ska träffas och en statsbankrutt undvikas. Men den inlämnade listan kan få konsekvenser politiskt och i opinionen.

Idag, fredag, ska den inlämnade listan debatteras och röstas igenom i det grekiska parlamentet. Listan (som hittas här) innehåller bland annat åtgärder som höjd pensionsålder, höjd restaurang- och hotellmoms, höjd företagsskatt men även att den lägre ö-momsen i stort sett tas bort. Man kan troligen räkna med en animerad debatt som kan få politiska konsekvenser.

Den första frågan som många kommer att ställa sig är, kommer premiärminister Tsipras kunna hålla ihop sitt parti? Det har funnits intern kritik inom SYRIZA och frågan är hur den inlämnade listan kommer att tas emot. Att pensionerna stramas upp kan väcka reaktioner. Pensioner har sedan länge varit en så kallad "röd linje" i förhandlingarna med EU. Nu kan de ändrade pensionsvillkoren istället bli ett rött skynke och leda till att SYRIZA splittras eller att parlamentsledamöter lämnar partiet.

Den andra frågan är, kommer regeringskoalitionen med Oberoende greker (ANEL) att bestå? En lägre moms för de grekiska öarna är något som Oberoende greker haft som en röd linje. Nu föreslås istället en enhetlig moms. En annan prioriterad för partiet har varit försvaret. Nu pekar uppgifterna på att försvarsutgifterna stramas åt (med 300 miljoner). Blir allt detta droppen för Oberoende greker?

Det är talande att såväl Panagiotis Lafazanis (tongivande inom Vänstra plattformen, en mer hårdför del inom SYRIZA) som Panos Kammenos (partiordförande för Oberoende greker och försvarsminister) inte har skrivit under den inlämnade listan, enligt uppgifter i To Vima.

Den tredje frågan är, vad kommer oppositionen att göra? Om partierna Ny Demokrati, Potami (Floden) och PASOK stödjer listan, så underlättas försöken att nå en uppgörelse och därefter genomföra de föreslagna åtgärderna. Det skulle även underlätta för premiärminister Tsipras att parera konsekvenserna av den första och andra frågan. Men om oppositionspartierna ställer sig bakom förslagen, så blir det svårare att kritisera dem när de genomförs.

Ytterligare en fråga, som förmodligen kommer att uppmärksammas framöver, är hur listan kommer att tas emot av opinionen. Mycket är det som pekar på att den lista som lämnats in innebär i sin helhet större åtstramningar än det avtalsförlag som de grekiska väljarna fick ta ställning till i den omdiskuterade folkomröstningen i söndags. Ett argument som premiärminister Tsipras motiverade den utlysta folkomröstningen med var att ett nej skulle leda till ett bättre förslag istället. 61% valde att rösta nej. Men om nu det inlämnade förslaget upplevs vara likadant eller till och med värre än det som man röstade om i söndags kan det leda till att en svekdebatt tar fart. Det finns tecken på det idag. Men hur kommer det ut att se ut imorgon?

onsdag 8 juli 2015

Ett dilemma i väntan på ett svar

Följande dilemma kan vara bra att komma ihåg när förhandlingarna och relationen mellan Grekland och EU ser ut att närma sig ett viktigt skede: 

"I kväll tvingas jag säga det högt och ljudligt – den sista deadlinen löper ut denna vecka". Orden från EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker  från igår kväll sammanfattar hur situationen mellan Grekland och EU kommit att utvecklas till. Ett beslut måste till senast söndag, annars infrias ett av följande scenarion enligt kommissionsordföranden: "Vi har förberett ett grexit-scenario i detalj, ett humanitärt scenario och ett scenario där Grekland är kvar i eurozonen".

Den deadline som nu satts upp sätter det dilemma som premiärminister Tsipras sedan en tid tillbaka befinner sig i på sin spets: antingen kommer premiärminister Tsipras att gå i konflikt med den egna partigruppen om han går med på EU:s med fleras krav på att reformera och sanera den grekiska ekonomin och -statsapparaten; eller kommer premiärministern inte lyckas träffa ett avtal med EU om denne försöker hålla ihop sin partigrupp och regeringskoalition. 

Om Tsipras väljer att gå med på det förstnämnda ökar han chanserna att Grekland stannar kvar i eurozonen. Då riskerar Tsipras dock att SYRIZA spricker och regeringen tappar makten. Om Tsipras väljer det sistnämnda ökar han chansen att partiet förblir enat och regeringskoalitionen intakt. Risken för en grexit ökar istället betydligt och då har han även brutit med vallöftet om att Grekland ska stanna kvar i eurozonen. Med andra ord, kan man till på söndag vänta sig ett svar och ett val till det uppsatta dilemmat? 

tisdag 7 juli 2015

Folkomröstningens demografi

Ålder, politisk identitet och partitillhörighet är relevanta begrepp för att förstå folkomröstningens demografi.

En undersökning som Public Issue genomfört ger en intressant inblick om de grekiska väljarna. Den visar, till att börja med, att det finns en generationsklyfta. Att äldre i större utsträckning röstade ja jämfört med yngre som nästan samfällt röstade nej är något som nämndes i det föregående inlägget och även i SVT Aktuellt. Så här ser nej-fördelningen ut baserat enligt ålder:

18-24: 85% 
25-34: 72.3% 
35-44: 67.4% 
45-54: 69.2% 
55-64: 59.4% 
65+: 44.9%

Det finns en märkbar vänster-högerdimension i hur väljarna identifierar sig politiskt: 91% av dem som definierar sig vänster röstade nej. Nej-siffran sjunker till 31,9% för dem som definierar sig höger. Lägst är dock siffran för dem som definierar sig själva som center-höger: 17,2%

Intressant blir undersökningen om man tittar närmare på partitillhörighet. Det starkaste nej-stödet  finns hos SYRIZAs väljare (95,9%) och Oberoende greker (91,6%). Näst högst stöd finns hos väljarna till Gyllene Gryning (84,3)% och Kommunistpartiet (83,8%). Som jämförelse kan nämnas att nej-stödet var lägst bland PASOKs, Ny Demokratis, och Potamis väljare; de respektive siffrorna är 12,5%, 8,3% och 2,5%. Om man utgår från Open Democracys partikategorisering (som du kan läsa mer här), finns det en populistisk-liberal konfliktlinje. Kanske man borde tala om en u-formad dimension i röstbeteendet när man talar om vänster-höger?

Om man vågar sig på en tolkning av undersökningen, kan följande vara rimligt: troligen kan man se folkomröstningens resultat som att det är en proteströst, där många, främst yngre, som saknar arbete och eller framtidsutsikter röstade nej. Att 72,9% av de som är arbetslösa röstade nej jämfört med 49,9% av professionella (doktorer, läkare, osv)  kan ge ett visst stöd till den tolkningen. Oron för pensioner kan vara en orsak till att röstsiffran för ja hamnar på 52% för de som är pensionärer. 

Det finns mycket annat intressant att studera i undersökningen av Public Issue, som för övrigt hittas här  (engelska, grekiska). Den belyser hur det politiska landskapet i Grekland ser ut för närvarande.

måndag 6 juli 2015

Reflektion: vad behövs nu?

Jag blev ombedd av Expressen Debatt att reflektera över vad som behövs i Grekland efter folkomröstningen igår. Svaret var ett ord: omonia. 

Här nedan hittar du texten som publicerades och här har du länken till Expressens sida.

Nu är det tid för försoning

Försoning och förtroende kommer att spela en nyckelroll i krisen i Grekland. Den grekiska regeringen behöver försonas med dess partners i Europa. Tsipras behöver slå an en annan ton för att inte inre spänningar ska bli till öppen konflikt. 

Om du någon gång kommer till Aten, släntra gärna förbi till Omoniatorget. Där hittar du en plats som är fylld av historisk symbolik vid ett område som i dag mest fungerar som en brokig knutpunkt för den myllrande atenska trafiken. Omonia betyder försoning och enighet. Det är den etymologiska kusinen till harmoni. Torget fick sitt namn 1862 som en påminnelse om att grekiska politiska ledare lyckades åsidosätta sina konflikter. Grekland är nämligen ett land rikt på inre konflikt, men desto fattigare på försoning.

Mina pensionerade föräldrar och många äldre greker ser vad som utspelas i dag på Greklands gator och torg och minns återigen händelserna under 1940- och 50-talet. Underblåst av en allt mer inflammerande retorik delades landet upp i höger och vänster. Gamla vänner blev till hätska fiender. Ett blodigt inbördeskrig blev följden. Såren från 1940-, 50- och 60-talen är det många äldre som bär med sig än i dag. På sistone gör sig såren påminda var gång ett möte hålls vid Syntagmatorget framför det grekiska parlamentet.

Att så många äldre jämfört med yngre röstade för ett ja i folkomröstningen i söndags beror nog mycket på att de äldre ser vad som sker och oroas av den inre konflikt som hotar byggas upp. Den kanske finns redan där i dag, under ytan. Den grekiska regeringen och dess företrädare har ett ansvar för att tona ner den fräna och polariserande retoriken som den själv är en del av. Istället behöver en mer försonande ton anslås. Ett land, vilket land som helst, som är splittrat kan aldrig förenas för att fullfölja de fortsatta ansträngningar som väntar. Om något är det försoning och enighet som behövs.

Nu väntar en ansträngd och oviss tid för många i Grekland. Ett avtal mellan Grekland och dess partners är av yttersta vikt och behöver snarast träffas för att många ska kunna gå vidare i sin vardag. Även här har den grekiska regeringen ett ansvar som vilar tungt på dess axlar. Utpressning och dylika disharmoniska ord underlättar inte försöken att komma närmare fram till ett avtal. Snarare skapar de ytterligare isolation, frustration och konflikt i ett läge där Grekland ensamt inte kan klara sig och tiden rinner ut.

Egentligen är tiden redan ute. Det var senast i förra veckan som den grekiska regeringen behövde ha träffat ett avtal med dess partners. Detta för att undvika att den situation som Grekland nu befinner sig förvärras. Tid har förslösats när den har kunnat användas bättre. Tid har använts för att ägna sig åt detaljer när man borde ha konkretiserat helheter. Det gäller nu att använda den knappa tid som finns kvar betydligt bättre.

Möjligen har premiärminister Tsipras börjat dra lärdom av situationen.

Att den stridbare finansministern Yannis Varoufakis tidigt på måndagen, förmodligen på premiärministerns inrådan, meddelade sin avgång kan ses som ett första steg för att bygga upp förtroende. Kanske insåg även den spelteoriskt utbildade Varoufakis detta själv? Varoufakis om någon är insatt i ett forskningsområde där förtroende är vad som avgör framgång och fullbordar ett misslyckande. Men kommer det att räcka? Oavsett vad som sker de närmaste dagarna och dygnen är förtroende den svårt funna nyckeln som behövs för att låsa upp det rådande dödläget. Men för att detta ska ske behöver först en försoning ske.

Varför inte vid Omoniatorget?

Haralampos Karatzas, Greklandskännare

Mot okända vatten - ett par reflektioner

Vad som väntar de kommande dagarna får sägas vara oklart. Vi befinner oss i okända vatten. Det finns dock ett antal reflektioner som kan vara värda att uppmärksamma. 

Resultatet för omröstningen får sägas vara en skräll. När slutresultatet offentliggjordes fick "nej" 61,31%, "ja" 38,69% (röstdeltagandet var 62,5%). Det är en avsevärd differens om man jämför med opinionsmätningarna innan omröstningen. Mätningarna tecknade bilden av ett Grekland kluvet i två jämnstora delar. Frågan många kommer att ställa sig är vad detta beror på. Räkna med att man kommer att söka reda ut denna fråga.

En annan fråga många kommer att fundera över är vad som väntar i oppositionen. Mindre uppmärksammat under gårdagens tumult är att Ny Demokratis ordförande Antonis Samaras meddelade sin avgång. Det betyder att inom loppet av tre veckor har en ny ordförande tagit över (PASOK) och en gammal lämnat (Ny Demokrati). Detta kan påtagligt ändra förutsättningarna för oppositionen och påverka opinionen.

En annan som har meddelat sin avgång är finansminister Yannis Varoufakis. På sin blogg meddelade denne sitt avgång på följande vis:
"Soon after the announcement of the referendum results, I was made aware of a certain preference by some Eurogroup participants, and assorted ‘partners’, for my… ‘absence’ from its meetings; an idea that the Prime Minister judged to be potentially helpful to him in reaching an agreement. For this reason I am leaving the Ministry of Finance today."
Att denne lämnar sin post kan öppna för en ny dynamik som kan lösa upp dödläget i förhandlingarna mellan Grekland och dess partners. Det kan nämligen öppna för försoning och förtroende, något det råder en brist av för närvarande.

söndag 5 juli 2015

Inför folkomröstningen

Det är ett kluvet och konfunderat Grekland som går till vallokalerna på söndag. Detta inlägg ger en överblick och bakgrund till vad de grekiska väljarna står inför:
- Söndagens folkomröstning är den första som anordnas i Grekland sedan 1974 (samma år som militärjuntan föll). Då fick väljarna ta ställning till om landet skulle bli en republik eller en monarki. 69% valde republik.

- Folkomröstningens fråga som väljarna ska ta ställning till avser formellt det avtalsförslag som gällde den 25/6 (se bild ovan). Översatt till svenska lyder frågan:
"Bör utkastet till det avtal som lades fram av EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden vid eurogruppens möte den 25 juni, bestående av två delar som tillsammans utgör deras förslag, accepteras?" Det första dokumentet har titeln "Reformer för slutförande av det pågående programmet och vidare" och det andra "Preliminär skuldhållbarhetsanalys". 
- Ca 10,5 miljoner är berättigade att delta i folkomröstningen, fördelade över 19 000 vallokaler.

- Poströstning och röstning i ambassader i utlandet anordnas ej. Väljare som bor utanför Grekland behöver därför resa hem för att rösta. Väljare i Grekland får rösta i sin hemregion, vilket i många fall kan vara skiljt ifrån där de bor och arbetar.

- För att omröstningen ska förklaras giltig krävs ett valdeltagande på minimum 40% (som jämförelse kan nämnas att i valet i januari deltog 64%).

- Vallokalerna öppnar kl 07.00 grekisk tid (kl 06.00 svensk tid) och stänger 19.00 (18.00).

- Exit polls kommer att publiceras strax efter det att vallokalerna har stängt. En mer robust uppskattning av folkomröstningsresultatet kommer senare under kvällen.

- Man kan följa rösträkningen och resultatet på inrikesdepartements hemsida: den engelskspråkiga sidan hittar du här. Den grekiskspråkiga sidan hittar du här.

- Konsekvenserna av folkomröstningen är omdiskuterade. I detta inlägg skissas eventuella scenarion efter folkomröstningen.

- Det som händer i samband med omröstningen kommer att kommenteras på denna blogg och senare under omröstningsdagen i SR och SVT. För löpande kommentarer och frågor kan du med fördel vända dig till twitterkontot @haralamposk - där du når mig, som kommer att försöka tolka en situation som förmodligen ständigt kommer att skifta. Det är inte enbart väljarna i Grekland som är konfunderade.

Ta leme!

fredag 3 juli 2015

Ett delat land: liten marginal mellan jämnstora sidor

Det är ett delat land som på söndag ska säga sitt i den utlysta folkomröstningen. 

Två dagsfärska mätningar från olika opinionsinstitut ger ett närmast entydigt svar: landet är delat. Marginalen mellan de två sidorna är för närvarande liten. En mätning från ALCO som publicerats idag i tidningen Ethnos ger ja-sidan 44,8%, nej-sidan 43,5%. Andelen osäkra väljare är 11,8%. En mätning som genomförts av Makedoniens universitet som publicerats idag hos Bloomberg ger istället nej-sidan ett litet övertag: nej 43%, ja 42,5 %. Andelen osäkra är 14,5%. Därmed är det svårt att säga hur omröstningen på söndag kommer att falla ut.


Tittar man dock på trenden så har nej-sidan tappat jämfört med utgångsläget medan ja-sidan knappat in. Men mycket kan dock spela in framöver. Hur påverkas opinionen av att bankerna hålls stängda? Hur tolkas IMF:s uppdaterade skuldanalys som presenterades igår? Hur uppfattas avhoppet från fyra parlamentsledamöter från Oberoende greker (Anel)? Det är svårt att säga.

Att marginalerna är små kan leda till att mobiliseringen av de osäkra väljarna blir vad som fäller avgörandet i omröstningen. Ikväll kommer båda sidor hålla manifestationer exakt samtidigt och inte så långt ifrån varandra i syfte att förstärka mobiliseringen till sin sida. Uppslutningen kommer, försiktigt uttryckt, sannolikt att användas för att tolka in stödet för endera sidan och kan därför ses som ännu en opinionsundersökning.


Ytterligare en sak som kan fälla avgörandet är hur själva folkomröstningsfrågan kommer att tolkas. Blir det så att själva frågan tolkas som ett ja eller nej till euron, så ser situationen annorlunda ut: ju närmare valdagen vi kommer, desto starkare tycks stödet för euron bli, enligt ovannämnda mätning:

Men som alltid i dessa sammanhang är det svårt att sia om utgången. Rimligt är nog att anta de grekiska väljarna ännu inte har satt ner sin fot. Inget är ännu bestämt. Allting flyter.