måndag 31 augusti 2015

Exit Konstantopoulou

Efter en tid av spekulationer meddelade idag Zoe Konstantopoulou att hon lämnar SYRIZA. Den tidigare ordföranden för det grekiska parlamentet kommer att delta i valet i september som oberoende kandidat och kommer att samarbeta med utbrytarpartiet Folklig enhet, rapporterar Kathimerini. Konstantopoulous besked är ett tecken på en växande kris inom SYRIZA och för Alexis Tsipras.



Konstantopolous besked innebär att 26 före detta parlamentsledamöter har lämnat SYRIZA. Konstantopolous avhopp kommer att uppmärksammas särskilt eftersom det innebär att ytterligare en tongivande person som hört till SYRIZAs inre krets distanserar sig från partiordförande Alexis Tsipras. Nu ansluter hon sig (men inte fullt ut) till Folklig enhet, det parti som den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis bildat tillsammans med andra utbrytare. Konstantopoulous besked var dock väntat. Sedan hon inte följt regeringens linje i tre viktiga omröstningar under juli och augusti var det förmodligen en tidsfråga innan hon skulle få gå.


Beskedet är dock ett tecken på en växande kris inom SYRIZA och särskilt för Alexis Tsipras. Sedan Tsipras meddelat sin avgång som premiärminister har en kedjereaktion satt igång. Först kom utbrytningen av Folklig enhet, sedan kom rapporter om inre konflikter inom SYRIZA och idag kom så Konstantopoulous besked. Mer bekymmersamt för Tsipras och för SYRIZA är att en rad opinionsundersökningar visar på att SYRIZA tappar allt mer i opinionen. Gapet mellan SYRIZA och Ny Demokrati är för närvarande nere på ett par procentenheter, enligt mätningen ovan som hämtats från MARC. Med tre veckor kvar till valet är det tydligt att Alexis Tsipras möter sin största kris hittills som partiledare. 

fredag 28 augusti 2015

Osäkerhet i opinionen

En ny mätning visar att SYRIZA faller. Samtidigt stiger andelen osäkra väljare.


SYRIZA tappar. Det är det ena intressanta resultatet i den mätning som publicerats av Efsyntakton och genomförts av Pro Rata. Det andra, minst lika intressanta resultatet är att andelen väljare osäkra väljare tycks stiga, om man jämför med denna mätning. När så många som var fjärde väljare för stunden inte vet eller inte vill säga på vilket parti som denne avser att lägga sin röst på, är det rimligt att tolka mätningen med måtta. Resultaten är behäftade med osäkerhet.

Ett exempel på osäkerheten i opinionsmätningarna är att partier som Oberoende greker (Anel) tycks underskattas. I mätningarna inför valet i januari befann sig partiet under treprocentsspärren. När rösterna väl räknats befann sig partiet åter i parlamentet. I denna mätning hamnar Oberoende greker åter under spärren. Det är därför mätningar som Pro Ratas mer bör ses som ett slags ungefärliga riktningsförändringar snarare som exakta positionsbestämmelser.

Med denna reservation på plats, tycks förändringarna i opinionen vara relativt små. Mycket av intresset idag och framöver kommer förmodligen att riktas mot Folklig enhet, det nybildade parti som skapats av parlamentsledamöter som brutit sig loss från SYRIZA. I denna mätning får partiet 3,5% och en plats i parlamentet. Frågan är om partiet kan stjälpa Tsipras planer på att nå egen majoritet i parlamentet.

Tsipras, som tagit initiativ till nyvalet, har nämligen i en direktsänd intervju denna vecka lämnat beskedet att han utesluter att bilda en regering med Ny Demokrati, Pasok och To Potami. Syftet är förmodligen att övertyga väljarna att ge Tsipras ett tydligt mandat.

Tsipras besked kan dock mycket väl slå tillbaka. Pro Ratas mätning, som även Reuters refererar till, visar att 64% tycker att det var fel av Tsipras att utlysa nyval. Det tycks utvecklas till att bli en öppen fråga hur Tsipras ska kunna övertyga en osäker opinion och allt mer valtrötta väljare. I ett politisk turbulent år har nämligen de grekiska väljarna i snitt gått till valurnorna var tredje månad. Kan detta påverka utfallet i nyvalet?

torsdag 27 augusti 2015

En första kvinnlig premiärminister

Vassiliki Thanou-Christophilou, högsta domstolens ordförande, kommer ikväll att sväras in som premiärminister. Så har ännu ett land fått en första kvinnlig regeringschef.


Thanou-Christophilou kommer att få i uppgift att leda en övergångsregering fram till nyvalet, som troligen kommer att hållas den 20 september.

Det är väl värt att uppmärksamma att Grekland på lite mer än ett halvår har gått från att ha en regering som knappt innehåller några kvinnor till att ha en regering som leds av en kvinna. 

söndag 23 augusti 2015

Splittring och enhet

Ett nytt parti har uppstått ur ett gammalt. Den 21 augusti såg Folklig enhet (Λαϊκή Ενότητα) dagens ljus genom att den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis och 24 ledamöter formellt lämnat SYRIZA och bildat ett eget parti. 

Splittringen är fullbordad. Lafazanis mfl i Vänstra plattformen bröt till slut upp. Egentligen har det varit en tidsfråga. I samband med regeringsombildningen i juli fick Lafazanis och ett antal statsråd lämna regeringen eftersom de inte följde SYRIZAs linje i parlamentet. Sedan dess har det i praktiken varit en fråga om när splittringen skulle ske. Katalysatorn till uppbrottet har förmodligen varit att premiärminister Tsipras meddelade sin avgång och att nyval därmed stundar.

Rent sakpolitiskt påminner Folklig enhet mycket om de politiska ställningstaganden som SYRIZA höll tidigare. Det vill säga, partiet är en motståndare mot memorandumen, besparings- och reformprogrammen. Folklig enhet är även öppet för en återgång till drachman. Partiet satsar mycket på att skapa en kontrast gentemot premiärminister Tsipras. Genom sin u-sväng alltsedan folkomröstningen och överenskommelsen i Bryssel har Tsipras distanserat sig från SYRIZAs grunder, menar Folklig enhet. Folklig enhet riktar förmodligen in sig på att fånga upp de väljare som är missnöjda med hur SYRIZA har utvecklats sedan dess.

Partiets utsikter i det stundande nyvalet är oklara. Med sina 25 ledamöter är Folklig enhet formellt det tredje största partiet i det grekiska parlamentet. Om antalet kommer att bli lika stort, eller om partiet ens kommer att återfinnas i parlamentet, beror i hög grad mycket på hur de grekiska väljarna kommer att reagera på premiärministern. Valet kan nämligen mycket väl utvecklas till att bli en omröstning om för eller mot Tsipras.

fredag 21 augusti 2015

Nyval


Steget mellan spekulation och verklighet kan vara kort. Ibland oroväckande kort. "Det är förmodligen en tidsfråga innan nyval utlyses", skrev jag i gårdagens inlägg. Lite senare samma dag meddelade premiärminister Tsipras att han avgår. Nyvalet är i praktiken utlyst.

Om gårdagens besked och vad som väntar fick jag idag möjlighet att kommentera i P1 Morgon. Inslaget kan man ta del av här nedan. Här ovan återfinns de två exempel som omnämns i programmet. Ibland säger en bild mer än vad som behöver sägas. 




torsdag 20 augusti 2015

För och emot nyval

Det är förmodligen en tidsfråga innan nyval utlyses. En förlorad majoritet, en opposition som ställer krav och en popularitet som kan börja sjunka är några av de faktorer som talar för att nyval kan bli aktuellt inom kort. 

Kontrasten är tydlig. I juli framstod det som mycket tveksamt om den grekiska staten skulle kunna undvika en hotande statsbankrutt. Dessutom var det högst osäkert om Grekland skulle kvarstå som medlem inom den europeiska valutaunionen. Idag, en månad senare, har ett tredje paket av stödlån (bailout) förhandlats fram och även fått ett grönt ljus av en rad europeiska parlament. Landet har fortfarande kvar euron som valuta. Idag har dessutom en viktig deadline klarats av i och med att en betalning på 3,2 miljarder euro betalats in i tid. Mycket har hunnit hända inom loppet av en månad. Kontrasten mellan då och nu är tydlig. Ändå finns det tecken på att en ny period av ovisshet står för dörren.

Ett nyval är ett sådant tecken. Det kan vänta inom kort och kan åter sätta igång vågor av spekulationer, turbulens och osäkerhet. Det har spekulerats om ett nyval kan komma att utlysas eller ej. Det finns argument för båda hållningarna. Låt oss titta närmare på dessa.

Argument mot ett nyval.

Ett nyval är en risk. Det utlysta valet kan, sett ur regeringens perspektiv, mycket väl komma utvecklas till ett protestval. Med tanke på de senaste månadernas stormiga händelseutveckling och de tuffa åtgärder som väntar framöver är detta utfall sannolikt. Valresultatet kan därför gå åt fel håll och regeringsmakten förloras. Ett nyval tätt efter det att det tredje paketet av stödlån lotsats i hamn och ska börja genomföras innebär även att dyrbar tid förloras för regeringen. Det riskerar även att underminera det, i högsta grad sargade, förtroende gentemot EU och övriga partners. Det riskerar dessutom att permanenta den splittring som har uppstått inom SYRIZA, då ett fyrtiotal parlamentsledamöter inte längre följer partiets linje. Därför finns det klara skäl att undvika ett nyval.

Argument för ett nyval.

Ett nyval är, kanske något cyniskt, även en möjlighet. Det skulle innebära att premiärminister Tsipras kan kapa banden till gruppen av rebeller inom SYRIZA och ersätta dessa med ledamöter som följer regeringen. På så vis skulle Tsipras enklare kunna föra igenom sin politik i parlamentet. Den senaste opinionsmätningen visar även att utsikterna för en valvinst är relativt goda. SYRIZA leder klart i mätningen; oppositionen har mindre stöd bland väljarna. Som största parti med 50 bonusmandat, vilket tilldelas det parti som samlar mest röster, kan SYRIZA dessutom diktera villkoren när en regering ska bildas.

Ett nyval är kanske även något av ett måste. Splittringen inom SYRIZA har förmodligen gått så långt att en försoning verkar vara svår att få till stånd. En brytning med rebellerna i Vänstra plattformen, en hårdför gren inom SYRIZA som opponerat sig mot Tsipras politik, är förmodligen en tidsfråga. Den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis, och andra politiker som är knuta till denna gren, bedriver på senare tid en allt mer öppen oppositionspolitik gentemot SYRIZA. Lafazanis uppger i en intervju att "Vänstra plattformen inte kommer att ge grönt ljus till genomförandet av det tredje stödlånepaketet", rapporterar To Vima. Detta är ett tecken som visar på hur långt splittringen har gått.

Samtidigt börjar även oppositionen ställa krav. Ny Demokrati, PASOK och Potami har tidigare gett sitt stöd till regeringen under de kritiska omröstningarna i juli och augusti. Detta stöd har varit avgörande i och med den interna splittringen i SYRIZA. Tsipras kan dock inte räkna med att oppositionen fortsätter att hjälpa honom framöver utan att få gehör och kunna påverka den förda politiken. Tsipras kan därför pressas till att genomföra ett nyval för att inte vara beroende av oppositionen.

Ett nyval kan även komma behöva att genomföras förr snarare än senare av följande skäl. När effekterna av de tuffa åtgärderna i det tredje bailouten börjar märkas av kan den popularitet som Tsipras och SYRIZA åtnjuter snabbt komma att krympa. Tsipras kan komma att behöva att hålla ett nyval innan utsikterna försämras.

Ovanstående är några av de argument som talar för respektive emot att ett nyval utlyses. Om situationen inte förändras är det förmodligen en tidsfråga innan beskedet om ett nyval kommer. För Tsipras gäller det förmodligen att smida medan järnet fortfarande är varmt.

fredag 14 augusti 2015

Lärdomar efter omröstningen

En tydlig majoritet i det grekiska parlamentet röstade idag ja till en tredje bailout. Efter omröstningen kommer fokus att hamna på oppositionen inom regeringspartiet. Omröstningen visar att splittringen inom SYRIZA består och växer. Nu väntar en möjlig förtroendeomröstning för premiärminister Tsipras.

Efter en ny maratonlång debatt om det för landet viktiga stödlånspaketet gick till slut det grekiska parlamentet till votering. Utgången av omröstningen har varit given i förväg. Oppositionspartierna Ny Demokrati, PASOK och Potami hade nämligen inför omröstningen deklarerat att de skulle ge sitt stöd till regeringen. När siffrorna till slut hade räknats blev resultatet följande: 222 för, 64 mot, 11 avstod. Uppmärksamheten kommer dock att vändas bort mot resultatet.

Istället lär uppmärksamheten riktas mot hur SYRIZAs ledamöter har röstat och vad detta för med sig. I två viktiga omröstningar under juli månad har nämligen en minoritet inte följt partiets linje. En spricka inom partiet har därmed uppstått. Dagens resultatet visar att sprickan har växt till en grupp bestående av 42 parlamentsledamöter: 31 röstade nej, 11 avstod från att rösta. Detta skapar problem för premiärminister Tsipras. I praktiken har denne tappat majoriteten i parlamentet.

Som en följd av omröstningens utfall är det troligt att premiärministern kommer att anordna en förtrodendeomröstning, rapporterar BBC. Det får ses som ett sannolikt scenario. Debatten som hölls innan omröstningen visar nämligen att premiärministern möter ett hårt tryck från de egna leden. Den förre finansministern Varoufakis, den tidigare energiministern Lafazanis och parlamentets ordförande Konstantopoulou var några som i starka ordalag kritiserade premiärministern. Samtliga tre röstade nej. Utan stöd från de egna ledamöterna, särskilt i en viktig omröstning som denna, är det svårt att se hur premiärministern ska kunna fortsätta regera. En förtroendeomröstning kan komma att begäras när färre än 120 ledamöter inte följer regeringens linje i en votering. Dagens resultat aktualiserar frågan i och med att det var bara 118 ledamöter som gav sitt stöd till den egna regeringen.

En sådan omröstning kan sannolikt hållas inom kort, och då på initiativ av premiärministern själv. Ett datum kring den 20 augusti är en uppgift som rapporteras av Kathimerini. Det finns anledning till att återkomma till vad regeringen bestämmer sig för att göra. Efter dagens omröstning kan man finns de ett antal lärdomar att dra: splittringen inom SYRIZA växer, den egna majoriteten är de facto tappad, ett nyval rycker närmare.

onsdag 12 augusti 2015

Om det nya avtalet

Om det avtal som har träffats igår och den omröstning som väntar imorgon fick jag imorse möjlighet att kommentera i Gomorron Sverige. Många utmaningar kvarstår att lösa, även om det avtal som igår träffades mellan Grekland och långivarna kan vara ytterligare ett steg bort från den turbulens som präglat Grekland de senaste månaderna. Här nedan kan man ta del av inslaget i programmet.

tisdag 11 augusti 2015

En tredje bailout, en ny kraftmätning

Tidigt på tisdagsmorgonen kom beskedet om att ett tredje bailout har avtalats fram. En ny kraftmätning väntar på torsdag när avtalet ska godkännas i en omröstning i det grekiska parlamentet. Kommer avtalet leda till att splittringen inom regeringspartiet ökar?

Efter en 23 timmar lång maratonförhandling kom beskedet tidigt på tisdagsmorgonen. Den grekiska regeringen och dess förhandlingspartners har i princip kommit överens om villkoren för en tredje bailout, rapporterar bland annat BBC. Avtalet omfattar totalt 86 miljarder euro, meddelar Reuters. Om det accepteras undanröjer det de frågetecken som kretsat kring om den grekiska regeringen kan möta den deadline för inbetalning på 3,2 miljarder euro till ECB som är satt till den 20 augusti. Avtalet kan troligen bidra till att minska den osäkerhet som omgärdat Grekland. Beskedet på tisdagsmorgonen är sannolikt välkommet av den grekiska regeringen, som möter ett tydligt och kraftigt missnöje bland väljarna.


Dock väntar en ny prövning för den grekiska regeringen och premiärminister Tsipras. Innan avtalet kan sättas i handling behöver det grekiska parlamentet först ge sitt godkännande. Detta ska ske i en omröstning i parlamentet på torsdag. Då ska även 35 åtgärder röstas igenom på torsdagen, rapporterar Kathimerini. Åtgärderna i fråga finns listade i bilden här ovan och omfattar bland annat utfasning av förtidspensioner, höjd (egentlig enhetlig) moms för öar, avreglering av energimarknaden, med mera. Implementeringen av dessa 35 åtgärder är ett villkor i avtalet. Åtgärderna har tidigare motsatts av regeringspartiet SYRIZA, men ska nu accepteras i parlamentet på torsdag. Med tanke på det interna motståndet inom regeringspartiet, då ett trettiotal parlamentsledamöter inte röstat med sitt eget parti, är det mycket som talar för att omröstningen kommer att ses som en intern styrkemätning.

Bevakningen av omröstningen kommer sannolikt att fokusera på om splittringen inom SYRIZA har ökat eller om premiärminister Tsipras har stärkt greppet om sitt parti. Rent konkret kommer uppmärksamheten att riktas mot antalet partiledamöter som röstar med, avstår eller röstar emot sitt parti. Om antalet ledamöter som röstar med sitt parti sjunker till under 120 ledamöter, något som tolkas som en miniminivå, utlöses troligen en politisk kris för premiärministern. Även om mycket pekar på att oppositionen kommer att ge sitt stöd till regeringen så att bailoutavtalet godtas - oppositionen har nämligen gjort så i två viktiga omröstningar i juli - så kommer omröstningen ses som en intern styrkemätning. Den kommer att ses som en indikator på Tsipras ställning inom SYRIZA.

För närvarande finns det tendenser till att splittringen består. Några av dem som motsätter sig en tredje bailout är den den tidigare energiministern Panagiotis Lafazanis och parlamentets ordförande Zoe Konstantopoulou, som i en intervju i To Vima talar om ett "ramverk av utpressning". Särskilt starkt är motståndet inom SYRIZAs partigren Vänstra plattformen. Partigrenen anordnar för övrigt manifestationer imorgon i syfte att konsolidera motståndet mot en tredje bailout och dylika åtgärder. Manifestationerna kan troligen komma att ses som ytterligare ett steg i den eskalering i den kraftmätning som byggs upp inom regeringspartiet. Hur mätningen till slut kommer falla kommer troligen torsdagens omröstning ge ett besked om. Räkna därför med att omröstningen kommer att följas med intresse.

måndag 10 augusti 2015

Opinionsmätning: tydlig väljarreaktion

Efter folkomröstningen i juli och överenskommelsen i Bryssel visar en ny mätning en tydlig reaktion bland väljarna. Ett tydligt och kraftigt missnöje konstateras när det gäller hur den grekiska regeringen har skött sig. Samtidigt fångar mätningen upp en paradox: trots motgången förblir premiärminister Tsipras populär. Om detta, och andra utvecklingar i opinionen, tar detta inlägg upp.



Väljarna är missnöjda med regeringen. Mätningen av Bridging Europe, som genomfördes en vecka efter den tumultartade Brysselöverenskommelsen, visar denna reaktion i opinionen. Det är svårt att tolka resultatet annorlunda när mer än tre av fyra väljare är missnöjda med regeringens prestationer. Dessutom visar mätningen att tre av fyra väljare tycker att regeringen kapitulerat i förhandlingarna. Det är en mycket kraftig reaktion.

Reaktionen är dock förståelig. Att utlova vallöften som sedan inte kan infrias tolkas vanligen som ett svek. Intressant nog tar mätningen upp mer specifikt vad väljarna är missnöjda med: att den enhetliga fastighetsskatten (ENFIA) inte tas bort har väckt mest reaktioner.

Förmodligen mer oroväckande för regeringen är dock vad mätningen indikerar om regeringens utsikter framöver. En grexit, det vill säga ett utträde ur euron, är fortfarande ett aktuellt scenario: 58% tycker inte att hotet har undvikits. Värre för regeringen är förmodligen att landets framtidsutsikter betraktas med skepsis. Grekland befinner sig farligt nära en statsbankrutt, enligt mätningen. Nästan tre av fyra väljare tycker så. Likaså betraktas det bailoutavtal som regeringen förhandlar om för närvarande även det med skepsis. En mycket tydlig majoritet tycker inte att det kommer att förbättra de sociala och ekonomiska förutsättningarna i Grekland. Detta kan ytterligare spä på missnöjet.

Mätningen har även fångat upp något som kan tolkas som en paradox: trots att det finns ett mycket tydligt missnöje med regeringens prestationer visar den att premiärminister Tsipras förblir populär. Med 52% positiva omdömen bland väljarna visar mätningen att SYRIZAs ordförande Alexis Tsipras är den mest populära partiledaren i Grekland. Mer rimligt att anta hade varit att ett missnöje med regeringen hade förenats med en misstro gentemot den som står i spetsen för den. Mätningen tycks därmed bekräfta de observationer som gjorts tidigare i juli om premiärministern - något som diskuterats i bland annat detta inslag i P1 Morgon för ett par veckor sedan. Vad detta resultat kan bero på är en fråga som kan tolkas på olika vis.

Apropå partiledarnas popularitet visar mätningen ytterligare en intressant utveckling. Tydligen verkar den tillförordnade partiordföranden för Ny Demokrati gjort ett bra intryck hos väljarna. Evangelos Meimarakis fick ta över när Antonis Samaris meddelade sin avgång i samband med utfallet av folkomröstningen den 5 juli. På lite mer än två veckor har denne blivit den näst mest populäre partiledaren bland väljarna. Visserligen kan man tolka det som att det har att göra med att Ny Demokrati är det näst största partiet, vilket kan ge en fördel. Men om man jämför hur väljarna betraktade den tidigare partiordföranden, Antonis Samaras, i denna mätning från april så antyder Bridging Europes mätning att personen som leder ett parti har betydelse. Meimarakis har tydligen gjort ett avtryck bland väljarna.

Därmed ställer mätningen indirekt följdfrågan: kan oppositionen, med Meimarakis i spetsen, utmana? Eftersom nyval inom kort är ett troligt scenario för närvarande, kan det vara på sin plats att kommentera oppositionens utsikter. Om man tittar på den nya mätningen, så ser situationen för oppositionen svår ut: den tilltänkta koalitionspartnern PASOK balanserar precis på treprocentsspärren. Floden lyfter inte. Ny Demokrati befinner sig i motvind. SYRIZA är fortfarande det största partiet, motgångarna till trots. Även om SYRIZA splittras är det svårt hur dess ställning som största parti i dagsläget ändras. Troligen är detta en av anledningarna till att Meimarakis tvekar till att trycka på ett nyval. Ett nyval vore "katastrofalt", uppger Meimarakis i denna intervju med Kathimerini. Mätningen pekar således på fortsatta utmaningar för oppositionen.

Parallellt med att väljarna är missnöjda så blir de, avslutningsvis, även mer osäkra enligt ovannämnda mätning. Nästan var femte väljare vet inte vilket parti denne vill ge sin röst till. Det finns med andra ord en betydande osäkerhet i väljarkåren. Mätningens utförare kommenterar detta utfall på följande vis: "But the most striking fact is that undecided voters have reached 19,4%, one of the biggest rates since the 1980s." Även denna utveckling går att förstå: efter alla turer och vändningar de två senaste månaderna är det logiskt att väljarna reagerar. Frågan är dock vad det får för konsekvenser framöver. 

torsdag 6 augusti 2015

Om risk och förtroende

Just nu utgör förtroende en bristvara. Det hämmar förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning. Förtroendefrågan kan därför komma att påverka den politiska debatten framöver i Grekland. 



Mycket talar för att förtroende kommer att bli en nyckelfråga. Inte minst indikerar videoklippet här ovan, som hämtats i samband med förhandlingarna i Bryssel i juli, varför det kan bli en viktig fråga. Efter alla turer i förhandlingarna under våren och sommaren är förtroendet nämligen sargat. En utmaning för den grekiska regeringen är att återställa förtroendet (och reducera den så kallade politiska risken). Detta inlägg ger en inblick i varför dessa frågan om förtroende och risk troligtvis kommer att sätta sina spår i den politiska debatten i Grekland.

Om något, kan den nedanstående bilden användas för att visa hur risk och förtroende hör ihop - och vilka effekter de har. Bilden visar antalet reservationer av hotell, rum och annan logi. När relationen mellan Grekland och EU var som mest ansträngd i juni och juli sjönk antalet reservationer kraftigt. En botten nåddes strax efter det att kapitalkontroller infördes och en statsbankrutt såg allt mer trolig ut. Det var först efter det att överenskommelse träffades i Bryssel, och turister därmed kunde dra slutsatsen att det var mindre riskfullt att resa till landet, som det började vända. Denna bild kan således visa hur förtroende och risk hör samman. De två begreppen kan förmodligen betraktas som kommunicerande kärl.



Att förtroendet just nu befinner sig på en bottennivå kan även illustreras av den nedanstående grafen. Den visar på utvecklingen av inköpsindex i Grekland. Inköpsindexet kan nämligen ses som en indikator för den kommande ekonomiska utvecklingen. I måndags publicerades en rapport av Markit, ur vilken grafen är hämtad, som visar på att utsikterna för de grekiska ekonomin befinner sig på en rekordlåg nivå. Utsikterna framöver ser dystra ut.


De dystra utsikterna är delvis kopplade till införandet av kapitalkontroller, vilket hämmar ekonomin. Framför allt har de nedreviderade utsikterna att göra med avsaknaden av just förtroende, något som även tas upp i denna artikel idag av Dagens Nyheter:
– En grekisk affärsman som försöker fatta investeringsbeslut för något år framåt visste plötsligt inte vilken valuta som skulle gälla nästa månad. Förtroendet för ekonomin gick förlorad
Av denna, och andra anledningar, är återställandet av förtroendet en fråga som kan påverka möjligheterna till ekonomisk återhämtning samt, framgent, även kan komma att påverka opinionen. Det finns med andra ord en anledning till att återkomma i ämnet.   

söndag 2 augusti 2015

Ett vägval

Efter torsdagens krismöte som hölls hos SYRIZA pekar allt mer på att partiet ställs inför ett vägval: kommer partiet splittras, eller kommer det att hålla ihop? Valet kan komma att utkristalliseras redan innan den beslutade extrakongressen i september. Just nu överväger det förstnämnda alternativet. 

Djävulen brukar finnas i detaljernas. Titta man närmare på det beslut som fattades i torsdags i samband med SYRIZAs krismöte noterar man ett antal väsentliga detaljer: en extraordinär kongress kommer att hållas, istället för en ordinär. Den extrainsatta kongressen kommer att hållas i september, snarare än så snart som möjligt. Skillnaderna mellan detaljerna kan förefalla vara små, men konsekvenserna kan bli stora. För partiordförande Tsipras, som drev på att beslutet fattades på det sätt som nu gjordes, kan konsekvenserna bli avgörande.

En viktig konsekvens är att en extraordinär kongress som hålls först i september köper tid åt Tsipras. Deadlinen för förhandlingarna om en tredje bailout för Grekland är, i praktiken, satt till den 20 augusti. Det ger Tsipras möjlighet att avsluta dem utan en snabbt insatt kongress emellan, vilken skulle kunna underminera förhandlingarna. En annan konsekvens, som Kathimerini noterar, är att beslutet om en extraordinär kongress ger Tsipras större möjligheter att rekrytera och övertyga medlemmar som stödjer hans linje. Detta kan bli tungan på vågen.

Det finns dock ett pris med detta beslut. Risken är allt mer överhängande att SYRIZA splittras. Den relativt stora minoritet av medlemmar som inte röstat med partiet i de två viktiga omröstningarna i juli riskerar att lämna partiet och bilda ett eget. Det blir allt mer troligt, som To Vima uppmärksammar, att den mer hårdföra grenen inom SYRIZA, Vänstra plattformen, i så fall kommer att bryta sig ut. Det vore i så fall ingen överraskning. Avhopp har skett tidigare i SYRIZA. 2010 lämnade ett antal medlemmar partiet och bildade Demokratisk Vänster (DIMAR). Det pris som Tsipras kan behöva betala är att, de facto, SYRIZA decimeras och att han därmed kommer att  tappa majoriteten i parlamentet.

Möjligen är detta pris kalkylerat. Likaså vad som därmed följer. Som en följd av denna förlust kommer ett nyval att bli troligt. Tsipras har avvisat en samlingsregering/koalitionsregering, som ett sätt att skapa en majoritet i parlamentet. Det gör situationen instabil. Men kanske har Tsipras redan räknat med att han, trots detta, kan komma att vinna ett eventuellt nyval?

Han är, trots tidigare motgångar, nämligen fortfarande populär bland många väljare. Ett SYRIZA utan den opposition som Vänstra plattformen utgör stärker dessutom hans grepp om partiet. Samtidigt leder SYRIZA tydligt i mätningarna. Allt detta kan, medvetet eller omedvetet, ligga bakom beslutet i torsdags om en extrainsatt kongress en tid efter det att förhandlingarna om en tredje bailout har slutförts.

Samtidigt är det svårt att avgöra om denna kalkyl går att räkna hem. Det är svårt att säga hur ett nyval kommer att gå. Opinionen kan börja svänga, särskilt när effekten av de i juli höjda momssatserna, avgifterna och skatterna börjar slå igenom. Oppositionen (främst Ny Demokrati, Potami och PASOK), som hittills varit splittrat, kan få mer vind i sina segel.

Först när väl ett eventuellt nyval har utlysts och hållits kommer följderna av torsdagens krismöte bli tydliga. Ett möte som allt mer framstår som ett vägval.