onsdag 30 september 2015

Den politiska kartan

Hur röstade Grekland? En vecka efter valet man ta del av intressanta mönster i röstandet och valanalyser.

För den som vill se hur det gick för de olika partierna, rekommenderas denna sida hos Data Research. Nedbrutet ner till varje kommun kan man hitta hur valresultatet ser ut parti för parti. Sidan ger en överblick över den politiska kartan för Grekland. Den visar även var partierna har sina starkaste fästen.

Public Issue har börjat publicera ett antal intressanta observationer för de olika partiernas valresultat. Här nedan visas resultatet för SYRIZA. Partiet har jämfört med januari tappat stort bland den yngsta gruppen väljare. Det får sägas vara väntat. Arbetslösheten är över 50% för denna grupp. Resultatet kan ses som en reaktion på vallöften som inte infriats. Samtidigt har SYRIZA gått fram bland kvinnor. Man bör dock komma ihåg att valdeltagandet var avsevärt lägre i september jämfört med januari. Nästan samtliga partier har fått lägre röstsiffror jämfört med det föregående valet.
Det gäller att sätta siffrorna i sitt rätta sammanhang.



fredag 25 september 2015

Reflektion: en kris olik andra

Krisen i Grekland är unik. Få länder har i modern tid genomlevt en så omvälvande tidsperiod som den i Grekland. Krisen är även komplex. Det är flera olika faktorer som är i spel och samverkar med varandra. Denna reflektion är en introduktion till den grekiska krisen och de olika dimensionerna i den.

En sak är nästintill säker. När tiden väl är mogen kommer definitionen av vad en ekonomisk depression innebär att behöva uppdateras. Den kris som har utspelats i Grekland de senaste åren har nämligen bidragit till att begreppet depression börjar tänjas ut allt mer. Tidigare måttstockar lär som en följd av utvecklingen i Grekland inte räcka till och behöver troligen även kalibreras om. Det gäller förmodligen särskilt den måttstock som tämligen ofta brukar användas, den från 1930-talets USA. På grund av sin omfattning och kraft beskrivs den långa perioden av ekonomisk nedgång i USA som ”The Great Depression”. Men den depression som USA genomlevde under 1930-talet överskuggas idag av den ekonomiska kris som Grekland befinner sig i. Depressionen i Grekland är olik andra.


I tid och utsträckning är nämligen den ekonomiska depression som Grekland upplevt mer omfattande än den som USA genomlevde under 1930-talet. Den amerikanska ekonomin föll från en topp 1929 och nådde en botten fyra år senare, 1933. Därefter återhämtade sig ekonomin. Utvecklingen i Grekland liknar den i USA på 1930-talet. Från den topp som den grekiska ekonomin befann sig 2007 har närmare en fjärdedel av landets ekonomi fallit bort. Det finns dock en väsentlig skillnad jämfört The Great Depression. Den grekiska ekonomin fortsätter att falla åtta år efter det att krisen inleddes: en uppdaterad prognos för 2015 pekar på att ekonomin krymper och att utsikterna framöver ser dystra ut. När och om nationalekonomer och andra uppdaterar definitionen av en ekonomisk depression är det mycket som talar för att Grekland kommer att bli den, förmodligen senaste, måttstock mot vilka andra depressioner mäts.

Men den kris som Grekland genomgår låter sig inte enbart fångas in i begreppet ekonomisk depression. Krisen är mer omfattande än så. I sviterna av krisen i Grekland har fattigdomen ökat, de disponibla inkomsterna sjunkit, pensionerna sänkts och de sociala konsekvenserna blivit allt mer omfattande: Som en yttersta följd av krisen har självmordstalen ökat. Parallellt har födslotalen sjunkit. Nästan ingen som bor i Grekland har kunnat undgå krisens effekter; såväl gammal som ung har påverkats. Bland pensionärer lever 45% under den så kallade fattigdomsgränsen. Kanske än mer kännbara är konsekvenserna för de unga: mer än hälften står utan jobb i Grekland. Många unga lämnar landet eftersom de inte ser någon framtid i det. Det råder en social kris i Grekland.

Samtidigt som många unga lämnar landet kommer dagligen till Grekland människor som flyr för sina liv från de blodiga konflikterna i Syrien, Afrika och Mellanöstern. Krisen i Grekland sammanfaller med en av de svåraste humanitära kriserna sedan andra världskriget: ofta färdas de flyende över havet i knappt sjövärdiga båtar eller så vandrar de in till fots efter långa strapatser. Enbart i år har 350 000 anlänt sjövägen till Grekland, enligt UNHCR. Grekland är i ett större sammanhang ett transitland, men för många ett kapitel i en odyssé. Allt detta bidrar till att teckna en komplex bild av den grekiska krisen.

Men det slutar inte där. Parallellt med den ekonomiska, sociala och humanitära krisen pågår dessutom en politisk. Det politiska landskapet i Grekland har i samband med krisen förändrats påtagligt. Det är idag knappt igenkännbart. Små, nischade partier som tidigare befunnit sig långt ut i marginalerna av det politiska spektrumet har i samband med krisen vuxit i popularitet och vunnit inflytande. Ett av dem, SYRIZA, har två gånger om bildat regering tillsammans med ett annat uppstickarparti från den rakt motsatta änden av det politiska spektrumet, Oberoende greker (ANEL). Många nya partier har skapats, blommat upp och fallit undan under denna tid. Samtidigt har gamla, etablerade partier sett avhoppare lämna och väljare överge dem. Perioden kännetecknas av ett flertal regeringar har kommit och fallit under ett relativt kort tidsintervall. Under en period av sex år har fem val till parlamentet hållits - det senaste i söndags. Detta indikerar omfattningen av den politiska turbulensen i landet. Allt detta bidrar med ytterligare dimensioner till den kris som Grekland går igenom, en kris som i mångt och mycket är olik andra.

Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, opinion, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

onsdag 23 september 2015

En nygammal regering

Sent igår kväll presenterades den nya regeringen. En del bekanta namn återkommer i den nygamla koalitionen mellan SYRIZA och Oberoende greker, andra är nya. Ett par mönster består dock.

Alexis Tsipras återvänder som premiärminister. Panos Kammenos, partiordförande för Oberoende greker, återfår posten som försvarsminister. Euclid Tsakalatos, som med kort varsel i ett kritiskt läge fick ersätta den kontroversielle Varoufakis, får förnyat förtroende som finansminister.

I övrigt har ett antal ommöbleringar skett i den nya regeringen och ett antal departement ritats om, vilka listas här av Kathimerini. I sin helhet består regeringen av 46 medlemmar: 18 ministrar, 16 vice ministrar och 12 biträdande ministrar.

Ett par mönster består dock. Även i denna regering finns det ett underskott av kvinnor. I den förra regeringen som leddes av Tsipras var 6 av 39 statsråd kvinnor (motsvarande 15%). I det nya kabinettet återfinns 7 kvinnor av totalt 46 medlemmar (15%). Då är dock posten som regeringens talesperson (där Olga Gerovasili får fortsatt förtroende) inräknad. Lyfts denna post bort sjunker andelen till 13%. Värt att notera att även denna gång är samtliga poster som kvinnor återfinns i juniora.

Den nya regeringen kommer att sväras in idag kl 9.30. Därefter tillträder, av allt att döma, en intensiv mandatperiod som kommer att präglas av arbetet med att genomföra innehållet i det tredje memorandumet. Då kommer den riktiga prövningen för Tsipras och dennes regering.

Uppdatering: Han var statsråd i tolv timmar. Infrastrukturminister Dimitris Kammenos meddelade att han avgår (samma dag som regeringen blev insvuren). Det får sägas att utnämningen av Kammenos överraskade mer än hans avgång.

tisdag 22 september 2015

Nyvalsvaka

(Foto: Sveriges Radio)

Söndagens nyvalsvaka tillsammans med bland andra Alexandra Pascalidou och Harry Flam var, förmodligen, allt annat än tråkig.



Ps. Här kan man ta del av fler sändningar från valvakan.

måndag 21 september 2015

Reflektion: efter valet

"Hur förvånad är du?" Så löd den inledande frågan som ställdes i P1 Morgon imorse. "Mycket förvånad". Det är det svar som borde ha lämnats av mig på frågan, vilken syftade på nattens valresultat. Opinionsmätningarna innan valdagen pekade nämligen på ett mycket jämnt val med en lövtunn marginal mellan huvudkonkurrenterna SYRIZA och Ny Demokrati. Valresultatet visade istället på ett gap på över sju procent mellan de två partierna. Det är något som förvånar, mycket till och med. Trots vallöften som inte infriats, trots partisplittring, trots avhopp, trots u-svängar, trots ett nytt sparpaket, trots sjunkande förtroendesiffror och trots en dystrare ekonomisk och social situation som förvärrats under SYRIZAs korta tid vid makten valde de grekiska väljarna, trots allt, att med en tydlig marginal ge SYRIZAs partiordförande Alexis Tsipras en andra chans. Det förvånar.

Det finns mycket som det går att förvånas över när det gäller valet. Förvåning kanske inte är det rätta ordet. Ett bättre ord är förmodligen reflektion. Här nedan finns ett antal sådana som troligen kommer att diskuteras framöver. Finns det fler, lämna gärna dessa i kommentarsfältet.

Tsipras stärker sitt grepp över sitt parti
I och med valresultatet har Tsipras blivit av med vänsterflygeln i sitt parti som revolterat mot honom. Tsipras behöver inte ens behöva möta dem i parlamentet. Vänsterflygeln, som till slut valde att bryta sig loss från SYRIZA och bilda partiet Folklig enhet, lyckades inte ta sig över treprocentsspärren. Troligen kommer Tsipras att visa på valresultatet för Folklig enhet (2,87%) och jämföra det med SYRIZAs resultat (35,47 %) för att driva hem politiska poänger internt. Tsipras har precis vunnit ett nyval och ersatt kritiska parlamentsledamöter med mer lojala. Hans ställning i SYRIZA är, för tillfället, stark.

Soffliggarna största parti
En smolk i Tsipras glädjebägare är sannolikt det låga valdeltagandet. 43,5% avstod från att rösta. Det är ett historiskt bottenrekord. Det betyder att för första gången någonsin i ett grekiskt val bildar dessa soffliggare det största partiet i grekisk politik. Detta kan tolkas som ett uttryck för politisk apati och desillusionering. Detta kan även tolkas som en demokratisk varningsklocka.

En svag regering med en stökig resa framför sig
Fem ledamöter. Det är allt som behövs. Om fem ledamöter lämnar den regeringskoalition som Alexis Tsipras väntas bilda tillsammans med Oberoende greker faller regeringen. Med tanke på de impopulära beslut som väntar att drivas igenom i parlamentet inom en snar framtid (och för en lång tid framöver), så har Tsipras regering en stökig resa framför sig. Ett antal parlamentsledamöter kan välja att avvika från färden. Ett nyval under 2016 kan inte uteslutas.

SYRIZA och Oberoende greker har förlorat sin konfliktlinje men vunnit en ironi.
De var kraftigt emot åtstramningarna/saneringen (välj ett alternativ) och reformerna i memorandumet (de grekiska stödslånsavtalen med EU) innan valet i januari i år. Efter januarivalet har SYRIZA och Oberoende greker förhandlat fram och accepterat ännu ett memorandum som innehåller ytterligare åtstramningar/sanering och reformer. Idag och under resten av mandatperioden ska således dessa två partier driva igenom en politik som de har varit emot. Detta är en ironisk poäng som troligen kommer att användas och upprepas. Rent sakpolitiskt har de två partierna genom acceptansen av ett nytt  memorandum förlorat den konfliktlinje i grekisk politik som appellerat till många väljare. Nu kan de istället mycket väl förlora väljare.

En tankeställare för oppositionen
Trots all politisk oro och alla ödesdagar som präglade SYRIZAs och Oberoende grekers korta tid vid makten beslöt sig fler väljare att lägga sin röst på dessa två partier igår istället för på oppositionen. Varför gjorde de så? Detta är en tankeställare som oppositionen kommer att ställas inför - i synnerhet Ny Demokrati, PASOK och Floden. En tid av rannsakan och reflektion väntar.

söndag 20 september 2015

Om valet

Vallokalerna öppnade redan kl 7 i Grekland. Engagemanget för valet (som formellt är ett nyval) är dämpat. Det är den tredje gången i år som de grekiska väljarna får gå till vallokalen för att rösta. Trots detta är det ett viktigt val som väntar. 

I Expressens program Primetime som sändes idag fick jag möjlighet att berätta om förutsättningarna för dagens viktiga val. Förhoppningsvis kan även dessa fem svar räta ut ett antal frågetecken som kan finnas. Fler kommentarer om valet kommer under dagen och kvällen.

Inför nyvalet i Grekland

På söndag går Grekland till val. Återigen, kanske man ska tillägga. Det är det fjärde valet inom 3½ år och det andra under 2015. Utöver valet i januari har även en folkomröstning hållits i juli. Denna guide ger dig en överblick om hur valet kommer att gå till.



- 9,8 miljoner är berättigade till att rösta i valet till parlamentet. Möjlighet till att rösta anordnas enbart inom Grekland. Valdeltagandet i januari var 64%.

- 19 partier och 5 koalitioner ställer upp i valet.

- Vallokalerna öppnar kl 07.00 grekisk tid (kl 06.00 svensk tid) och stänger 19.00 (18.00).

- Man kan följa rösträkningen och valresultatet på inrikesdepartements hemsida. Den engelskspråkiga sidan hittar du här. Den grekiskspråkiga sidan hittar du här.

- För att ett parti ska ta sig in i parlamentet krävs 3% av rösterna. Det finns ett antal partier som befinner sig strax över eller strax under denna spärr. Detta kan påverka processen med att bilda regering.

- Det största partiet i valet får 50 mandat i bonus. Det är totalt 300 mandat som står på spel i valet till parlamentet. Det grekiska valsystemet kan ses som en blandning av proportionella val (som i Sverige) och majoritetsval (som t.ex. Storbritannien). 250 av mandaten fördelas således proportionellt. Resterande 50 mandat tillfaller det parti som samlar mest röster.

- Denna blogg kommer att bevaka valet och det som sker både före och efter det att valet har hållits. På valdagen kommer jag att medverka i SR Ekot kl.18.30-19.00 och kl. 21.00-22.00 och på måndag i P1 Morgon kl 07.15 för att kommentera valet och allt som hör till det.

 - För löpande kommentarer och frågor kan du med fördel vända dig till twitterkontot @haralamposk

Τα λέμε!

lördag 19 september 2015

Andra mätningen: valspurten

I valrörelsens slutskede skiftar fokus allt mer mot huvudkandidaterna SYRIZA och Ny Demokrati. Under valspurten väcker SYRIZA känslor, såväl positiva som negativa, bland väljarna. Det visar den andra mätningen som bloggen Politik i Grekland och textanalysföretaget Gavagai har tagit iniativ till.

Valrörelsen fortsätter att kretsa kring Syriza och Ny Demokrati. De två partierna står allt mer ut jämfört de övriga partierna sett till antal omnämnanden i mätningen, vilken har följt utvecklingen från den 4/9 till 18/9 och som redovisas i bilden här nedan visar. En trolig anledning till att vi ser denna utveckling är regeringsbildningsfrågan. Den är fortfarande oklar. Opinionsmätningarna pekar nämligen på att inget av de två huvudkandidaterna kommer att på egen hand kunna bilda regering. I denna mätning kan man för övrigt notera att SYRIZA ser ut att ha brutit den nedåtgående trenden i antal omnämnanden som den föregående mätningen uppmärksammade.


Det känslomässiga engagemanget är förmodligen det mest intressanta resultatet i denna mätning. SYRIZA ser i valspurten ut att ha hamnat i fokus för detta engagemang, vilket är förståeligt. Det var partiets ordförande Alexis Tsipras som tog initiativ till att utlysa nyvalet. Valet kan därför ses som en utvärdering av dennes tid vid makten och är ett troligt föremål för diskussion bland väljarna. Det ökade engagemanget, som redovisas i bilderna här nedan, är dock inte odelat positivt. Att SYRIZA väcker känslor, såväl positiva som negativa, kan påverka hur den viktiga gruppen osäkra väljare beslutar sig för att rösta på söndag. Denna grupp, som uppskattas till 10-15%, kan bli tungan på vågen.




Not: Ovanstående mätning har genomförts av Gavagai. För tolkningen av mätresultaten är det Politik i Grekland som bär på ansvaret.

Uppdatering 30/9: En intressant kommentar angående skillnaden mellan opinionsundersökningarna inför valet och det faktiska valresultatet.

fredag 18 september 2015

Valbevakning

Om mindre än 48 timmar öppnar vallokalerna åter igen i Grekland. På söndag kommer jag att medverka i SR Ekot kl.18.30-19.00 och kl. 21.00-22.00 och på måndag i P1 Morgon kl 07.15 för att kommentera valet och allt som hör till det. Mycket pekar på vi har ett val med många frågetecken framför oss.

Inför och under valdagen kommer jag kommentera via denna blogg, men framför allt genom mitt twitterkonto (HaralamposK), som du gärna får vända dig till om du har någon fråga du vill ha svar på.

Τα λέμε!

torsdag 17 september 2015

Fortfarande jämnt

Mätningarna pekar fortfarande på en jämnt val med en oviss vinnare. 


Det jämna läget består. I denna mätning, som genomförts av Makedoniens universitet och publicerades av SKAI igår, har Ny Demokrati en knapp ledning före SYRIZA. En halv procentenhet är en förhållandevis liten marginal. Den rimliga slutsats man kan dra utav denna mätning är att det är fortfarande oklart vilket parti som kommer att bli störst och därmed, genom att bli tilldelat 50 viktiga bonusmandat, kan avgöra vem och vilka som får styra landet. 

Fokus under den knappa tid som återstår fram till valet på söndag lär därför hamna på den grupp osäkra väljare som bestämmer sig sent. Intresset kommer även riktas mot mobilisering (att verka för att sympatisörer går till vallokalen och röstar) vilket kan påverka valresultatet, eftersom valdeltagandet ser ut att bli lågt (under 65%) och varje röst därmed kan få ett större utslag. SYRIZA kan drabbas särskilt av detta eftersom dess ungdomsförbund, som spelade en viktig roll i valkampanjen i januari, deklarerat att det inte kommer att hjälpa partiet i valrörelsen. Valresultatet är med andra ord långt ifrån givet.

Mest intressant med denna mätning är att den innehåller resultat från den direktsända tv-debatten mellan SYRIZAs och Ny Demokratis partiledare som hölls i måndags. Det blev i praktiken en oavgjord tillställning. 30,5% tycker att Alexis Tsipras (SYRIZA) vann debatten, medan 31% procent tycker att Evangelos Meimarakis (Ny Demokrati) gjorde bäst ifrån sig. Det är talande att 34,5% tycker att ingen vann debatten och att 74% av de tillfrågade uppger att de känner sig likgiltiga efter debatten.

Förmodligen säger detta en del om valrörelsen, som upplevs som dämpad och lågmäld. Kontrasten jämfört med stämningen i valet i januari, som var långt mer animerad än den idag, är tydlig.


Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

tisdag 15 september 2015

Om partiledardebatten

Många var frågorna. Svaren var få. I gårdagens debatt mellan partiledarna Alexis Tsipras och Evangelos Meimarakis lämnades dock ett antal punkter och intryck som kan vara intressanta att uppmärksamma. 

- En bred koalition mellan SYRIZA och Ny Demokrati är i praktiken utesluten. Meimarakis upprepade ännu en gång att han är öppen för en blocköverskridande koalitionsregering i vilken SYRIZA kan ingå. Tsipras beskrev en sådan konstellation som onaturlig. Med mindre att Tsipras genomför en u-sväng efter valet är det svårt att se hur han kan tänka sig att ingå i en regering med Ny Demokrati. Det blir antingen en progressiv eller konservativ regering, svarade Tsipras i debatten. Detta besked kan komplicera regeringsbildningen efter valet.

- Tsipras öppnar däremot för en koalition med PASOK och Potami. Det kan förvisso ses som en u-sväng jämfört med vad Tsipras tidigare har sagt under valrörelsen, då han har efterfrågat en tydlig majoritet för SYRIZA från väljarna. Detta besked kan dock även tolkas som en anpassning till det rådande opinionsläget. 

- Ett stående intryck från debatten är att Meimarakis sökte skapa bilden av sig själv som en brobryggare och som en politiker som siktar på att skapa en konsensus för att driva igenom reformerna i det tredje stödpaketet som förhandlades fram i juli. Denna hållning är något som det finns ett ökande stöd för i opinionen: en samlingsregering är något som väljarna är öppna för. Meimarakis ambition underminerades dock när denne i samband med debatten gick i häftig polemik med Tsipras i områden som korruption och den aktuella flyktingfrågan.

- Tsipras, å sin sida, sökte skapa bilden av sig själv som reformator och som en kontrast till Meimarakis och Ny Demokrati, som Tsipras sökte förknippa med en politik som hör det förgångna till. Denna hållning i debatten är även i linje med SYRIZAs valslogan som lyder "Vi vinner morgondagen" (Kerdizoume to avrio). Samtidigt innebär denna hållning att den inbjuder till granskning: vad har Tsipras åstadkommit under sin tid vid makten? Detta är en fråga som väljarna ställer sig.

- Det är oklart om Meimarakis och Tsipras budskap får ett önskat gensvar hos väljarna. Frågan om avsändarens trovärdighet kan nämligen avgöra hur budskapet uppfattas och värderas. Båda parter har en del att bevisa om de bära upp anspråken att vara en brobyggare respektive reformator. Det är en fråga vars svar möjligen kommer att meddelas av väljarna först på valdagen.

Debattens huvudsakliga syfte för de båda partiledarna var rimligen att elda på de egna sympatisörerna och övertyga de osäkra väljarna. Om detta lyckas är en annan fråga. Hittills har valrörelsen varit allt annat än eldfängd och de osäkra väljarna långt ifrån övertygade.

Ps. Den som vill ta del av en genomgång av debatten kan läsa denna sammanställning av Kathimerini. En mer utförlig genomgång av debatten finns i denna artikel av To Vima.

måndag 14 september 2015

Första mätningen: ett val mellan två huvudkandidater

Valrörelsen ser ut att stå mellan Syriza och Ny Demokrati. Den ser även ut att bli en fråga om SYRIZAs knappa försprång kommer att tappas när valrörelsen går in i sitt slutskede. Det visar den första mätningen som bloggen Politik i Grekland och textanalysföretaget Gavagai har tagit iniativ till. 


Valrörelsen kretsar kring Syriza och Ny Demokrati. De två partierna står ut jämfört med övriga partier i antal omnämnanden i mätningen, vilken har följt utvecklingen från den 4/9 till 13/9. Uppmärksamheten i valrörelsen kretsar mellan dem två, vilket bilden här nedan visar. Det är för övrigt i linje med vad opinionsmätningarna under valrörelsen har visat fram till dags dato; dessa tecknar bilden av ett jämnt lopp mellan de två partierna. Det är i praktiken givet att det är mellan dessa två partier som valet kommande söndag kommer att stå. I denna mätning har SYRIZA ett försprång, men partiet visar en svagt nedåtsluttande trend. Partiet är på väg att glida ner mot Ny Demokrati. Ny Demokrati visar en mer stabil trend, men verkar inte bli det parti som har initiativet i valrörelsen. 


Övriga partier har mer eller mindre hamnat i skymundan i valrörelsen, enligt mätningen. Undantaget utgörs dock av PASOK. Det har troligen att göra med dess roll i regeringsbildningen efter valet - opinionsmätningarna pekar på att en koalitionsregering är ett sannolikt scenario - samt dess historiska betydelse som en av de två partier som traditionellt befunnit sig i regeringsställning. Antalet omnämnanden för PASOK är något större jämfört med vad dess opinionssiffror motsvarar.

Mätningen visar för övrigt ett par andra mycket intressanta resultat. Det nybildade utbrytarpartiet Folklig enhet (Laiki) verkar ha svårt att få ett genomslag. Det kan tolkas som att intresset för partiet och dess politik - som i stora stycken påminner om SYRIZA innan valet i januari och innan överenskommelsen i juli - är litet. Dess utsikter på söndag förefaller vara begränsade. Begränsat är även intresset för Potami. Partiet verkar även det ha svårt att få ett genomslag i debatten, trots att partiet spås komma spela en nyckelroll i regeringsbildningen efter valet.




När det gäller hur partierna uppfattas och vilka känslor dessa genererar (bilderna ovan) pekar mätresultaten på att valrörelsen kretsar SYRIZA och Ny Demokrati. Inget av de övriga partierna verkar kunna väcka ett engagemang, såväl positivt som negativt, som kan konkurrera med de två huvudkandidaterna.

Intressant nog verkar SYRIZA och Ny Demokrati följas åt. En försiktig, och möjligen något kontroversiell tolkning av detta resultat är att det pekar mot en valrörelse som, hittills, inte väckt ett större ett engagemang bland väljarna. Med tanke på händelseutvecklingen i Grekland i år går det att förstå att det finns en viss matthet. I år har de grekiska i snitt fått gå till vallokalen var tredje månad. Detta kan vara ett tyst men tydligt utslag av så kallad voter fatigue. Det kan bli en faktor som påverkar utfallet på söndag. 

Andra faktorer som kan komma att påverkas av den rådande trenden är mobilisering och valdeltagande. Lägg därtill att det finns en grupp av osäkra väljare på mellan 10-20%, så betyder detta att utfallet av valet är långt ifrån givet. Mycket kan hända med en vecka kvar. 

Räkna därför med att SYRIZAs partiledare Alexis Tsipras och Ny Demokratis dito, Evangelos Meimarakis, troligen kommer att lägga mer engagemang på att göra bra ifrån sig när de ställs mot varandra i kvällens partiledardebatt (som startar kl 20.00 svensk tid). Då kan osäkra väljare både vinnas och förloras och valresultat beseglas. 


Not: Ytterligare en mätning kommer att publiceras innan valet på söndag. Ovanstående mätning har genomförts av Gavagai. För tolkningen av mätresultaten är det Politik i Grekland som bär på ansvaret.

PS. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.

måndag 7 september 2015

De osäkra väljarnas dilemma

Gruppen osäkra väljare kan avgöra valet om knappt två veckor. Mindre säkert är hur dessa väljare kommer att rösta. Kommer de att ge den för detta premiärministern, Alexis Tsipras, en ny chans ? Eller kommer de att ge oppositionen sin röst? För närvarande är frågan öppen. 

"Det finns 15-20 procent osäkra väljare just nu. Med en enkel matematik betyder detta att det parti som kommer först, om det inte säkrar en klar majoritet i parlamentet, kommer att vara väldigt nära det". Så kommenterade SYRIZAs ordförande Alexis Tsipras den nuvarande situationen i väljaropinionen, i en tv-intervju med SKAI. Situationen, så som den ser ut, är att SYRIZA och Ny Demokrati i princip befinner sig jämsides med varandra. Detta har upprepats i en rad mätningar under veckan som har gått (och även i mätningen i bilden här nedan). Mätningarna visar dessutom att inget av de två partierna ensamt kan bilda regering, vilket komplicerar frågan om regeringsbildningen efter valet. I den ovannämnda intervjun antyder Tsipras att de osäkra väljarna kan fälla avgörandet om knappt två veckor. Skulle de i grupp rösta på ett parti är saken klar.


Så enkelt är dock inte fallet. Något håller nämligen på att hända med SYRIZA. Enligt en mätning från Makedoniens universitet som publicerats av SKAI börjar partiet tappa röster. Bilden här ovan visar att SYRIZA tappar till partier både till vänster och höger om SYRIZA. Nästan en tiondel har gått över till  Folklig enhet, det parti som bildats av utbrytare från SYRIZA. Mer oroväckande för SYRIZA är förmodligen uppgiften att enbart 60% av de väljare som röstade på partiet i januari kan tänka sig att rösta på partiet i nyvalet i september. Motsvarande siffra från den främsta utmanaren, Ny Demokrati, är 80%. Problemet för SYRIZA i allmänhet och för Tsipras i synnerhet är att Ny Demokrati växer medan SYRIZA tappar mark. De osäkra väljarna spelar därför en viktig roll. Båda partier kommer att göra sitt för att få över denna grupp till sin sida.


När det gäller SYRIZA stannar dock inte utmaningen i att övertyga osäkra väljare. Det kanske mest anmärkningsvärda resultatet som noteras i mätningarna är att Tsipras popularitet sjunker kraftigt. SYRIZAs partiordförande noterade ett stöd på 52% i slutet juni. Stödet har sjunkit till 27,5% i början av september. Samtidigt har stödet för Ny Demokratis ordförande, Vangelis Meimarakis, stigit. I bilden här ovan befinner sig de båda partiledarna jämsides med varandra. Det bådar för en valrörelse där en del av väljarnas fokus kommer att hamna på partiledarna. De två tv-sända debatterna mellan partiledarna som kommer att hållas denna och nästa vecka kan förmodligen påverka vem eller vilka som får medvind eller motvind i valrörelsens slutskede.


Kanske kommer debatterna övertyga en och en annan osäker väljare. Frågan är om detta räcker för att övertyga den relativt stora gruppen av osäkra väljare. Mätningen från Makedoniens universitet visar att många väljare föredrar en samlingsregering (den ljusblå stapeln) framför en regering med ett parti i förarsätet. Resultatet är likartat oavsett vilken åldersgrupp som väljaren tillhör.

Detta resultat kan tolkas på olika sätt. En tolkning är att väljarna vill skicka budskapet till partierna att det är tid för samförstånd mellan partierna.

En annan tolkning är att inget parti än så länge inte riktigt har övertygat väljarna. Denna tolkning gäller nog i synnerhet för åtminstone 15-20% av väljarna; den grupp som är osäkra på vilket parti de vill lägga sin röst på. För dem framstår nog situationen som ett dilemma: vill de ge den nyligen avgångne premiärministern en ny chans, trots att denne misslyckats med att infria sina vallöften? Eller föredrar de att ge oppositionen sin röst, trots gamla erfarenheter? Frågan är för närvarande öppen och olöst.

PS. Vilket parti blir största parti? Du som läsare kan delta i denna enkät. Det vore intressant att jämföra hur läsarna resonerar och jämföra med utfallet av valet.

söndag 6 september 2015

Läsarfråga: vilket parti blir störst den 20 september?

Valrörelsen ser ut att utvecklas till ett jämnt race mellan två partier. Med tanke på rörligheten och osäkerheten i opinionen inför nyvalet den 20 september vore det intressant att ta del av läsarnas tankar om utfallet av valet. Därför har nedanstående enkät införts. Kommer läsarnas val skilja sig åt jämfört med väljarnas? Fram till och med 20 september kan du som läsare rösta.

Vilket parti tror du kommer att bli störst i nyvalet den 20 september?

fredag 4 september 2015

Strömningar och trender i den grekiska valrörelsen

Hur kommer det att gå i nyvalet den 20e september? Politik i Grekland kommer återigen att samarbeta med textanalysföretaget Gavagai för att följa hur samtalet kring de politiska partierna utvecklas. Resultatet av samarbetet kan förhoppningsvis bidra med intressanta inblickar om strömningar och trender i valrörelsen. Detta kan ge en indikation på utfallet av valet.

Valet 2012 var något av ett genombrott för SYRIZA. Partiet gick på ett par veckor från att befinna sig i periferin i det grekiska landskapet till att vandra in i dess mitt. För många var det en överraskning. Nu ser dock valvinden ut att vända. I de senaste mätningarna har SYRIZA börjat tappa markant. Det är oklart hur mycket mark som partiet kommer att tappa fram till valdagen. Även detta är något av en överraskning (men kanske mer väntad).

Egentligen var SYRIZAs först växande och nu tynande opinionsstöd långt ifrån en överraskning: med hjälp av olika sökverktyg som följer samtalet på olika sociala medier kunde man följa den stigande och (för närvarande) sjunkande utvecklingen och bevaka SYRIZAs färd en tid innan valdagen.

I valet i januari och i valet 2012 samarbetade denna blogg med textanalysföretaget Gavagai* för att följa det politiska samtalet på nätet och andra sociala arenor. Resultatet av samarbetet gav intressanta inblickar i SYRIZAs, och andra partiers utveckling, i samband med valrörelsen.

Nu upprepas detta samarbete. Det är mycket glädjande. En första mätning kommer, preliminärt, att publiceras om en vecka. Det ska bli mycket spännande att se vad den har att berätta.

Gavagai är, för den som inte är bekant med det, ett företag som utvecklar teknik för textanalys av stora datamängder, för att på så vis se strömningar och trender i dataflödet på nätet från till exempel sociala medier. 

torsdag 3 september 2015

Mot ett val med många frågetecken

Den nedåtgående trenden för SYRIZA fortsätter. Igår kom förmodligen den första mätningen (av GPO) som visar att SYRIZA inte längre är största parti. Om dessa opinionssiffror står sig ända fram till valet, så kommer förmodligen försöken att bilda regering att bli komplicerade. 

En brasklapp är på sin plats. Kanske till och med två kan behövas. Den första brasklappen är att det är två och en halv vecka kvar till valet. Mycket kan komma att hända tills dess. Den andra lappen vill intyga att det finns en hel del osäkerhet i opinionen: andelen osäkra väljare pendlar mellan 12,5%-25% beroende på mätning. Hur dessa osäkra väljare bestämmer sig för att rösta kan påverka utfallet av valet. Opinionsmätningarna bör därför betraktas mer som ett slags riktningsförändringar för de olika partierna snarare än som exakta positionsangivelser. Ändå kan man redan nu ana att försöken att bilda regering kommer att bli komplicerade.

Egen majoritet för SYRIZA framstår som osannolik. 
Dagens opinionssiffror pekar på att Alexis Tsipras kommer att få svårt bilda regering på egen hand. Visserligen får i det grekiska valsystemet det parti som blir störst 50 mandat i bonus. Men även med dessa mandat räcker det nog inte till för Tsipras att samla till en majoritet på åtminstone 150 mandat. För att så ska ske bör partiet samla in uppemot 35% av rösterna samt att en rad partier hamnar utanför parlamentet, men det är svårt att räkna hem även en sådan kalkyl när osäkerheten är så pass stor och opinionen börjat vända nedåt. Det man kan nog säga i dagsläget är att Tsipras förmodligen inte har räknat med denna händelseutveckling när han avgick och banade vägen för ett nyval.

Högst osäkert med en koalition SYRIZA-Oberoende greker. 
I den ovannämnda mätningen balanserar Obereonde greker (Anel) precis på treprocentsspärren. Därmed är det högst oklart om det blir en repris av koalitionen mellan SYRIZA och Oberoende greker. Mandaten saknas för en sådan koalition. Det visas av bilden här ovan, som har omvandlat GPOs opinionsiffror till mandat.

Minoritetsregering kan uteslutas.
Alexis Tsipras valde att avgå som premiärminister eftersom denne, på grund av revolten i hans egen parti, var beroende av oppositionen för att få igenom regeringens politik i det grekiska parlamentet. Att Tsipras efter valet återigen skulle acceptera att bli beroende av oppositionens stöd kan därför uteslutas. Förmodligen lär en ny valomgång bli följden om en sådan situation uppstår.

Frågetecken kring koalitionsregering mellan SYRIZA och ND+PASOK+Potami 
Dagens opinionssiffror pekar mot ett scenario där en koalitionsregering mellan SYRIZA och ND+PASOK+Potami kan bli aktuell. Dessa partier har nämligen under juli och augusti röstat igenom det tredje programmet av reformer och stödlån. Mycket talar för att det skulle finnas en gemensam grund för en koalition som skulle kunna fortsätta reformerna av den grekiska ekonomin inom ramen för det tredje programmet. Det finns dock ett krux. Alexis Tsipras har uteslutit ett sådant samarbete. Det skulle behövas en rejäl u-sväng av Tsipras för att en sådan koalition ska uppstå och dessutom bestå. Sedan tidigare finns det dessutom starka antipatier mellan SYRIZA och de tre nämnda oppositionspartierna. Därför är detta scenario mindre troligt, även om det finns en logik.

Frågetecken även kring koalitionsregering mellan ND+PASOK+Potami 
Kommer valvindarna att fortsätta att blåsa i samma förliga riktning för oppositionen? Det är förmodligen den fråga som många ställer sig för närvarande. För att en koalitionsregering mellan ND+PASOK+Potami ska bli aktuell behöver förmodligen Ny Demokrati bli största parti. Dessutom behöver de tre partierna tillsammans samla åtminstone 150 mandat. Utöver detta behöver de tre partierna komma överens om att bilda en koalitionsregering. Det är inte givet att så sker. Väl värt att komma ihåg är att det finns en historisk rivalitet mellan Ny Demokrati och PASOK. Relationen mellan partierna har nog inte heller hämtat sig efter alla slitningar under koalitionstiden 2012-2014, som ännu är färska i minnet. Många pusselbitar behöver med andra ord falla på plats för att en sådan koalition ska kunna bildas. (Denna ekvation har för övrigt inte heller tagit med i beräkningen hur SYRIZA kommer att agera). Sammantaget finns det många frågetecken även kring detta scenario.

En ny valomgång kan inte uteslutas.
Om dagens opinionssiffror står sig pekar mycket på att försöken att bilda en regering efter valet kommer att bli komplicerade. Därför kan det inte uteslutas att det behövs en ny valomgång för att skapa ett tydligare underlag för en regering.

Det är dock en öppen fråga vad väljarna tycker om att återigen behöva gå till valurnorna. Hittills i år har de grekiska väljarna i snitt fått gå till vallokalen var tredje månad. Det är förmodligen något av ett demokratiskt rekord.