Reflektion: en kris olik andra

Krisen i Grekland är unik. Få länder har i modern tid genomlevt en så omvälvande tidsperiod som den i Grekland. Krisen är även komplex. Det är flera olika faktorer som är i spel och samverkar med varandra. Denna reflektion är en introduktion till den grekiska krisen och de olika dimensionerna i den.

En sak är nästintill säker. När tiden väl är mogen kommer definitionen av vad en ekonomisk depression innebär att behöva uppdateras. Den kris som har utspelats i Grekland de senaste åren har nämligen bidragit till att begreppet depression börjar tänjas ut allt mer. Tidigare måttstockar lär som en följd av utvecklingen i Grekland inte räcka till och behöver troligen även kalibreras om. Det gäller förmodligen särskilt den måttstock som tämligen ofta brukar användas, den från 1930-talets USA. På grund av sin omfattning och kraft beskrivs den långa perioden av ekonomisk nedgång i USA som ”The Great Depression”. Men den depression som USA genomlevde under 1930-talet överskuggas idag av den ekonomiska kris som Grekland befinner sig i. Depressionen i Grekland är olik andra.

I tid och utsträckning är nämligen den ekonomiska depression som Grekland upplevt mer omfattande än den som USA genomlevde under 1930-talet. Den amerikanska ekonomin föll från en topp 1929 och nådde en botten fyra år senare, 1933. Därefter återhämtade sig ekonomin. Utvecklingen i Grekland liknar den i USA på 1930-talet. Från den topp som den grekiska ekonomin befann sig 2007 har närmare en fjärdedel av landets ekonomi fallit bort. Det finns dock en väsentlig skillnad jämfört The Great Depression. Den grekiska ekonomin fortsätter att falla åtta år efter det att krisen inleddes: en uppdaterad prognos för 2015 pekar på att ekonomin krymper och att utsikterna framöver ser dystra ut. När och om nationalekonomer och andra uppdaterar definitionen av en ekonomisk depression är det mycket som talar för att Grekland kommer att bli den, förmodligen senaste, måttstock mot vilka andra depressioner mäts.

Men den kris som Grekland genomgår låter sig inte enbart fångas in i begreppet ekonomisk depression. Krisen är mer omfattande än så. I sviterna av krisen i Grekland har fattigdomen ökat, de disponibla inkomsterna sjunkit, pensionerna sänkts och de sociala konsekvenserna blivit allt mer omfattande: Som en yttersta följd av krisen har självmordstalen ökat. Parallellt har födslotalen sjunkit. Nästan ingen som bor i Grekland har kunnat undgå krisens effekter; såväl gammal som ung har påverkats. Bland pensionärer lever 45% under den så kallade fattigdomsgränsen. Kanske än mer kännbara är konsekvenserna för de unga: mer än hälften står utan jobb i Grekland. Många unga lämnar landet eftersom de inte ser någon framtid i det. Det råder en social kris i Grekland.

Samtidigt som många unga lämnar landet kommer dagligen till Grekland människor som flyr för sina liv från de blodiga konflikterna i Syrien, Afrika och Mellanöstern. Krisen i Grekland sammanfaller med en av de svåraste humanitära kriserna sedan andra världskriget: ofta färdas de flyende över havet i knappt sjövärdiga båtar eller så vandrar de in till fots efter långa strapatser. Enbart i år har 350 000 anlänt sjövägen till Grekland, enligt UNHCR. Grekland är i ett större sammanhang ett transitland, men för många ett kapitel i en odyssé. Allt detta bidrar till att teckna en komplex bild av den grekiska krisen.

Men det slutar inte där. Parallellt med den ekonomiska, sociala och humanitära krisen pågår dessutom en politisk. Det politiska landskapet i Grekland har i samband med krisen förändrats påtagligt. Det är idag knappt igenkännbart. Små, nischade partier som tidigare befunnit sig långt ut i marginalerna av det politiska spektrumet har i samband med krisen vuxit i popularitet och vunnit inflytande. Ett av dem, SYRIZA, har två gånger om bildat regering tillsammans med ett annat uppstickarparti från den rakt motsatta änden av det politiska spektrumet, Oberoende greker (ANEL). Många nya partier har skapats, blommat upp och fallit undan under denna tid. Samtidigt har gamla, etablerade partier sett avhoppare lämna och väljare överge dem. Perioden kännetecknas av ett flertal regeringar har kommit och fallit under ett relativt kort tidsintervall. Under en period av sex år har fem val till parlamentet hållits - det senaste i söndags. Detta indikerar omfattningen av den politiska turbulensen i landet. Allt detta bidrar med ytterligare dimensioner till den kris som Grekland går igenom, en kris som i mångt och mycket är olik andra.

Ps. Jag letar efter nya uppdrag och anställning inom kommunikation, politik, opinion, ekonomi och utvecklingsfrågor - för information om rekrytering och tips kan man läsa mer här.