tisdag 30 juni 2015

Ett samtal i P1 Morgon

I morse i P1 Morgon fick jag möjlighet att delta i ett samtal om den fortsatta ekonomiska och politiska turbulensen. Vi tog bland annat upp förutsättningarna inför- och konsekvenserna av den utlysta folkomröstningen som ska hållas kommande söndag. Hoppas det väckte några tankar!

(Cirka fyra minuter in i inslaget kan du ta del av samtalet. Fler tankar om folkomröstningen hittas i detta inlägg.)

måndag 29 juni 2015

Ännu en oviss vecka väntar: olika scenarion efter folkomröstningen

Ännu än oviss vecka väntar. Idag hålls bankerna stängda och kommer (i skrivande stund) att förbli stängda fram till den 6 juli. Imorgon löper deadline för IMF-betalningen på 1,5 miljarder euro ut. I övermorgon gäller formellt inte längre det bailout/stödprogram (som förlängdes i februari). På söndag väntar dessutom en folkomröstning vars utfall i förlängningen påverkar om Grekland behåller euron eller ej. 

Ingen kan med säkerhet säga hur denna vecka kommer att sluta och hur situationen då kommer att se ut. En sak är dock säker: bland de många frågor som kommer att dominera veckan, så kommer frågan om vad som kommer efter folkomröstningen bli en av de mest omdiskuterade. Detta inlägg tar upp detta perspektiv.

Sannolikheten för en så kallad Grexit, det vill säga ett grekiskt utträde ur eurozonen, får sägas ha ökat. Den folkomröstning som ska hållas söndag den 5 juli kan komma att tolkas som att det handlar om detta: att stanna kvar inom eurozonen eller ej.* Till denna tolkning kommer troligen EU-kommissionens ordförande Jean Claude Junckers uttalande i samband med dennes presskonferens tidigare idag att läggas till. Juncker pläderar för att de grekiska väljarna ska säga ja i folkomröstningen och på så vis säkra Greklands medlemskap i euron. Junckers uttalande kontrasterar dock mot premiärminister Tsipras position: denne förespråkar ett nej. Hur allt detta kommer att påverka utfallet är oklart, men det kommer givetvis att sätta sina spår i debatten. Det kan påverka till endera sidans favör.

En första indikation på utfallet kan läsas i tidningen Kathimerini, som refererar till två opinionsundersökningar. Dessa ger ett stöd åt den sida som vill stanna kvar i eurozonen: (57% vs 29% och 44% vs 33). Om dessa siffror även skulle bli utfallet av folkomröstningen, så leder det troligen till att det blir svårt för premiärminister Tsipras att stanna kvar: det är svårt att se hur denne kan sitta kvar och förvalta ett avtal som denne motsätter sig.

Men även om Tsipras avgår så leder Syriza tydligt i mätningarna. Dessutom är oppositionen splittrad. Ett nyval kort efter folkomröstningen skulle förmodligen leda till ungefär samma mandatfördelning som för närvarande. Situationen är med andra ord komplicerad.

En möjlighet är att en samlingsregering bildas, med syftet att förhandla fram och genomföra ett avtal med EU/IMF/ECB. En sådan regering skulle dock bli temporär. Ett nyval kommer att bli troligt förr eller senare. Ett ja skulle dock troligen leda till att Grekland ökar förutsättningarna för att stanna kvar i euron. Om så blir fallet påverkas givetvis även av vad som sker med dess partners; Junckers uttalande tidigare idag kan tolkas som att dörren ännu inte är stängd.

Vad händer ifall det blir ett nej? Det är oklart, men troligen kommer bankerna förbli stängda och kapitalrestriktioner behållas den närmaste tiden efter folkomröstningen. Vad som händer efter det är ännu oklart. Sannolikt är dock att den påtagliga oron kommer att stiga ännu mer. En oviss vecka kommer att följas av fler.

Lästips: Om vad som gäller för de införda kapitalrestriktionerna kan läsa mer om här (engelsk översättning av Bloomberg).

* Mer om själva folkomröstningen kan man läsa här.

söndag 28 juni 2015

Folkomröstning klubbad - en tolkning av beslutet

Efter en hetsig debatt igår i det grekiska parlamentet klubbades beslutet om att utlysa en folkomröstning igenom. 178 röstade för, 120 emot. Därmed passerades den majoritet på 151 röster som behövdes. Folkomröstningen kommer att hållas på söndag den 5 juli.




Frågorna kring folkomröstningen är många. Till att börja med, vad kommer de grekiska väljarna egentligen att rösta om? Formellt kommer folkomröstningen att handla om det avtalsförslag som den grekiska regeringen hade att ta ställning till, men gäller det avtalsförslaget fortfarande? Det man kan i så fall fråga sig varför ska de grekiska väljarna ta ställning till ett avtalsförslag som inte längre gäller?

Ytterligare frågor dyker upp: är folkomröstningen förenlig med den grekiska författningen? Det är och har varit oklart om det är så. De folkomröstningar som har hållits i Grekland har handlat om konstitutionella frågor, som jag tolkar det. Den folkomröstning som nu ska hållas avviker således från det mönster som följts.

Dessutom kan man fråga sig, passar själva sakfrågan för en folkomröstning? Förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och dess partners kring ett avtal kretsade kring en rad olika områden som t.ex. pensioner, moms- och skatter, arbetsmarknadslagstiftning, och så vidare. Det låter sig inte enkelt sammanfattas till att ta ställning till frågan om ett ja eller ett nej.

Vidare kan man även ställa frågan kring tidsaspekten: folkomröstningen ska hållas nästa söndag. Beslutet kommer att få långtgående konsekvenser över lång tid. Att på så kort tid begära att de grekiska väljarna ska sätta sig in och ta ställning till en komplicerad fråga, i en period som ser att bli allt mer turbulent, reser en rad frågetecken.

Till sist kan man även fråga sig vad händer efter omröstningen? Regeringen har sagt att den ska lyssna på väljarna och respektera utfallet. Den har dock även deklarerat att den förespråkar ett nej (till avtalsförslaget). Kan då premiärminister Tsipras sitta kvar om det blir ett ja? Osäker blir även följden om det blir ett nej. Vad händer då?

Det finns således många frågor och få svar. Det är svårt att med säkerhet uttrycka vad som egentligen kommer att ske. Dock finns det, som jag ser det, fler risker än möjligheter med att utlysa en folkomröstning. Det här inlägget som skrevs i april gäller nog fortfarande.   

Till sist, mot bakgrund av gårdagens besked av premiärminister Tsipras att utlysa en folkomröstning skiftar hans ord från i april i betydelse: "När jag slutligen står där med en överenskommelse som överskrider gränserna har jag inget annat val än att låta folket bestämma" Så kommenterade Tsipras förutsättningarna för de pågående förhandlingarna. Då framstod orden som en slags brasklapp; en folkomröstning skulle nämligen föra med sig fler risker än möjligheter. Därför fanns det anledning till att bortse från Tsipras uttalande. Nu, efter en vecka av intensiva förhandlingar och ett uppenbart dödläge, framstår Tsipras ord i ett helt annat ljus.

torsdag 25 juni 2015

Insatserna har höjts

Det blev inget avtal framförhandlat igår kväll, trots att det sett lovande ut tidigare i veckan. Parterna står fortfarande en bit från varandra: det saknas samsyn om vilka åtgärder som ska prioriteras. Samtidigt närmar sig deadline för den grekiska staten. Detta bidrar till att öka oron. 

Nu riktas uppmärksamheten mot det EU-toppmöte som äger rum idag och imorgon. Förhoppningen är att de tvistefrågor som kvarstår ska rätas ut då. Det är dock inte säkert att så sker. Blockeringarna i områden som pensioner, moms, skatter och reformer kvarstår (även om man nu har börjat förhandlat om dessa områden, till skillnad mot hur det har sett ut tidigare). Insatserna har med andra ord höjts.

Om detta och annat som rör de segdragna förhandlingarna kan man ta del av när jag och Annika Alexius, professor i nationalekonomi, kommenterade i Gomorron Sverige tidigare idag:

onsdag 24 juni 2015

Lång natts färd mot dag (medverkar i Gomorron Sverige 25/6)



Det har varit en intensiv dag av förhandlingar. Det bud som den grekiska regeringen har lämnat är inte längre relevant. Enligt Reuters står parterna - nu när det inlämnade budet har granskats -  fortfarande en bra bit ifrån varandra när det gäller frågor som skatter, pensioner, momssatser, med mera. Med andra ord finns det fortfarande olika syn på de knäckfrågor som medfört till att förhandlingarna inte nått en slutpunkt. Under dagen har nya bud och motbud kommit, granskats och avvisats.

Nu ser det ut som att en lång nattmangling väntar. På grund av tidsschemat och den deadline som är dragen verkar det som att man kommer forcera fram något slags lösning. I skrivande stund är det oklart hur det kan sluta. Om utfallet av de nattliga förhandlingarna kommer jag imorgon, torsdag, ca kl 07.45 medverka i Gomorron Sverige på SVT för att kommentera och analysera.

Vi ses då!

tisdag 23 juni 2015

Om möjligheterna att nå ett avtal och om vikten av ett avslut

Det senaste halvåret har det grekiska samhället i princip stått still. Det finns en påtaglig oro för vad som ska ske, vilket har skapat osäkerhet och förlamning. Detta har att göra med de segslitna förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och dess partners.

För att bryta upp detta dödläge är det viktigt att komma till ett avslut. Om detta och om situationen i Grekland har jag idag pratat om i Gomorron Sverige. Genom denna länk (eller genom klicka här nedan) kan man ta del av inslaget där jag kommenterar möjligheterna till att nå ett avtal och om vikten av att komma fram till ett slut på ödesdagarna.



måndag 22 juni 2015

Medverkar i Gomorron Sverige 23/6



Imorgon, tisdag, ca kl 07.13 medverkar jag i Gomorron Sverige på SVT för att kommentera situationen i Grekland. Idag hålls ett extrainsatt toppmöte. Syftet är att komma fram till en förhandlingslösning, eller åtminstone nå fram till någon slags kompromiss som medför att en hotande statsbankrutt undviks. Ett misslyckande kan bli kostsamt för båda sidor. Om detta kritiska toppmöte kommer jag att berätta mer om imorgon.

Vi ses då!

Mot ett genombrott eller sammanbrott? En avgörande dag

Idag kan vara något av en avgörande dag i förhandlingarna mellan Grekland och EU/IMF/ECB. Utfallet av dagen kommer troligen bero på om parterna kan desarmera en eskalerande situation. 

    Alla parter är troligen medvetna om situationen: tiden är kort och insatserna höga. I eftermiddag idag, måndag, hålls ett extrainsatt toppmöte. Då kan mycket komma att avgöras. För premiärminister Tsipras skulle ett misslyckande få påtagliga politiska konsekvenser: en grexit, dvs. ett utträde ur eurosamarbetet, skulle innebära att denne bryter mot ett av SYRIZAs tyngsta vallöften om att hålla landet kvar i euron. Frågan är om Tsipras och SYRIZA skulle kunna återhämta sig från detta misslyckande.
    Ett misslyckande skulle även få konsekvenser för EU: ett grekiskt utträde skapar tvivel kring hela europrojektet och skapa förutsättningar för en våg av spekulationer. Dessutom får ett grekiskt utträde geopolitiska konsekvenser. Båda sidor är med andra ord insatta i vad som gäller.
  Samtidigt finns det faktorer som talar för en lösning är möjlig - eller mer troligt en provisorisk kompromiss - som undviker att det värsta scenariot blir till verklighet. Båda sidor har närmat sig varandra. Det gäller områden som överskottsmål och privatiseringar. Ett avtal skulle kunna gå att slutas.
   Denna bedömning gör även Bank of Greece, den grekiska centralbanken. Bankens pressmeddelande fick ett stort genomslag när det släpptes förra veckan. I det varnade banken för konsekvenserna av ett misslyckande i förhandlingarna och om konsekvenserna av en grexit. Men banken skrev även följande rad:
"From all the evidence available so far, it seems that a compromise has been reached on the main conditions attached to this agreement and that little ground remains to be covered."
Det återstår att se hur det hela slutar. Det kan behövas politisk ingenjörskonst från båda sidor för att desarmera de knäckfrågor som förhindrar att man når fram till lösning. Detta kan avgöra om man når ett genombrott i förhandlingarna, eller om det hela slutar med ett sammanbrott.

torsdag 18 juni 2015

Medverkar i Studio Ett i P1 idag

Med start ca kl 17.00 kommer jag att medverka i Studio Ett i P1 för att kommentera de kritiska förhandlingarna i dagens Eurogruppsmöte mellan Grekland och EU. Kommer man nå fram till en lösning?

Lyssna gärna om du vill och har möjlighet!


Uppdatering: Genom denna länk eller genom att klicka här nedan kan man ta del av inslaget.

onsdag 17 juni 2015

Ett diagram över förhandlingarna

Förhandlingarna mellan Grekland å ena sidan och de så kallade institutionerna å den andra är mer komplicerade än vad man tycks tro. Det finns olika ambitioner och målsättningar för de olika parterna. Alla drar inte åt samma håll.


Ovanstående Venndiagram som ekonomen Megan Greene dragit sammanfattar de olika konfliktlinjerna mellan de olika aktörerna på ett enkelt och elegant sätt. Den ger också en indikation på varför förhandlingarna drar ut på tiden: den grekiska regeringen, IMF, ECB ställer sig positiva till skuldlättnader medan den europeiska kommissionen håller emot. Kommissionen, IMF och ECB betonar reformer (för närvarande pensioner, moms- och skatter, och arbetsmarknad) mer, vilket den grekiska regeringen betraktar som röda linjer vilka inte får överskridas.

Än så länge befinner sig parterna långt ifrån varandra. När alla fyra cirklar sammanstrålar, så kommer förmodligen en lösning att nås. I dagsläget är det dock svårt att se hur detta ska ske. Men med tanke på att tiden är på väg att rinna ut, så kanske cirklarna rubbas.

måndag 15 juni 2015

Gennimata ny ordförande för det socialdemokratiska partiet

Med Fofi Gennimata som ordförande för PASOK återfinns en kvinna återigen som ledare för ett parlamentariskt parti i Grekland. Ett sisysfosarbete väntar dock den nye partiordföranden.


Med mer än 50% rösterna lyckades Fofi Gennimata sent på söndagskvällen slå ut konkurrenterna Loverdos och Konstantopoulos i kampen om ordförandeposten. Hon gjorde det redan i den första omgången, vilket i sig kan ses som en markering. Den tidigare ministern får nu uppdraget att vända trenden för ett parti på nedgång. Av det tidigare maktpartiet PASOK återstår nämligen idag en spillra blott.

Nedgången för partiet kan illustreras på olika vis. Det kan visas i antalet väljare (nio av tio väljare har lämnat partiet på sex år). Det kan visas i antalet mandat (2009 hade partiet 160 av 300 mandat i parlamentet; 2015 16 stycken). Det kan även visas i antalet som i går röstade i valet till ny ordförande: 

2004: 1 020 145 röster (1 kandidat)
2007: 769 156 (3 kandidater) 
2012: 230 000 (1 kandidat) 
2015: 53 000 (3 kandidater)

Gennimata har närmast ett sisyfosarbete framför sig. Så krasst och koncist ser förutsättningarna för hennes uppdrag ut: Väljarantalet minskar. Missnöjet med partiet växer. Kampen med SYRIZA om positionen som den dominerande vänsterkraften i grekisk politik har i princip förlorats. Dessutom föredrar nästan sju av tio väljare att partierna inom center-vänsterspektrat i grekisk politik (det område som PASOK befinner sig i) antingen samlas kring ett nytt parti eller går samman med SYRIZA/Ny Demokrati, enligt en undersökning som Makedoniens universitet publicerat nyligen. Det är nästan en evigt stigande uppförsbacke som Gennimata har framför sig. Uppför denna brant ska hon nu försöka baxa sitt parti.

Gennimatas svar till denna förutsättning är att söka knyta an till partiets gräsrötter. Det kan vara en förnuftig strategi, givet vissa förutsättningar. Frågan är dock om det räcker till, när antalet gräsrötter ständigt krymper. 

På ett sätt är dock valet av Gennimata värt att uppmärksamma. Med tanke på att det finns ett tomrum av kvinnliga politiker är det en viktig signal att det finns plats för fler röster inom grekisk politik. 

söndag 14 juni 2015

Mot en kritisk vecka

Nobelpristagaren Christoforos Pissarides uppmaning har förmodligen fått en hel del ögonbryn att höjas.

Tillsammans med tolv namnkunniga ekonomer uppmanar Pissarides idag den grekiska regeringen att snarast komma överens om ett avtal för att undvika en konkurs:
"Εάν δεν γίνει άμεσα συμφωνία με τους Ευρωπαίους εταίρους, η Ελλάδα θα χρεοκοπήσει μέσα στο ευρώ ή έξω από το ευρώ. Η έξοδος της Ελλάδας από το ευρώ θα ήταν ολική καταστροφή"
"Om inget avtal sluts omedelbart med de europeiska partners, kommer Grekland att gå i konkurs inom euron eller utanför euron. Det grekiska utträdet ur euron skulle vara en total katastrof." (min översättning)
Att en ekonom som Pissarides finner sig manad att gå ut med en uppmaning kan ses som en indikator på allvaret i situationen: läget är, hur man än vrider och vänder på det, kritiskt. Uppmaningen från Pissarides sammanfaller förmodligen med vad som kan bli en avgörande vecka.

Nästa vecka kan vara ett av de sista tillfällena som ges för att undvika att saker och ting eskalerar bortom kontroll: den 18 juni möts den så kallade eurogruppen, i vilken den grekiska regeringen med dess företrädare kommer att möta sina europeiska motparter. Då behöver en lösning komma på plats, eller åtminstone vara på gång. Annars väntar en osäker tid inför den 30 juni, då en inbetalning på drygt 1,5 miljarder euro ska betalas in till IMF.

För närvarande är dock situationen allt annat än optimistisk. I veckan som gick lämnade IMF, en av de tre partners med vilken den grekiska regeringen samtalar med, förhandlingarna. IMF är en nyckelspelare. Utan IMF, inget avtal. IMF:s utträde är ett tecken på att de fortfarande finns vida skillnader mellan parterna. Samtidigt har den grekiske premiärministern Alexis Tsipras avfärdat motparternas bud. "Absurt", är det omdöme som givits.

Det är på sätt och vis ironiskt. Båda sidor har intresse av att nå en lösning. Därför är det anmärkningsvärt att inget avtal har slutits. Det är en mycket bekymmersam situation. Pissarides ord kan ses som en uppmaning att vidta handling medan möjligheterna fortfarande finns.

onsdag 10 juni 2015

Pensioner - en röd linje i förhandlingarna

En känslig fråga i de pågående förhandlingarna mellan den grekiska regeringen och EU är det grekiska pensionssystemet. Frågan är en röd linje för den grekiska regeringen men kommer förmodligen att behöva hanteras för att lösning ska nås.

Godmorgon, Världen! belyste den aktuella knäckfrågan i ett inslag nyligen. Den faktiska pensionsåldern är lägre än den formella. Detta vållar problem, vilket inslaget i P1 uppmärksammar:



Sett i ett europeiskt sammanhang hamnar Grekland i toppskiktet när det gäller pensionsutgifternas andel i förhållande till BNP (se bild nedan). Pensioner utgör en tung utgiftspost för den grekiska staten. Man bör dock komma ihåg att den grekiska ekonomin har krympt med en fjärdedel sedan 2008, vilket har medfört att pensioner som relativ andel av ekonomin har växt.

Att en relativt stor andel av statens utgifter går till pensioner har bidragit till att fokus för reformarbetet har riktats mot detta område. Det har funnits mycket att göra. Bland mycket annat som behövt åtgärdas har varit att få en överblick över antalet pensionärer:
"One area where Greece can clearly do better is by simplifying its pension system. As a Greek pension official described in a speech in November 2013, Greece in 2008 had 133 separately administered public pension funds. Overhauls begun in 2008 — and continued during overhauls imposed by the troika — were supposed to cut this number to below 13. But only recently has the government gotten a true picture of how much it spends on pensions by assigning all pensioners a social security number."
Bilden behöver dock balanseras. Pensionsåldern har höjts och i många fall har pensionerna sänkts. En del reformer har genomförts, men mycket återstår att göra. I denna rapport av OECD från 2013 kan man läsa mer om förändringsarbetet och få en inblick i det grekiska pensionssystemet:
"Over the past three years Greece has substantially reformed its pension system. Actions taken aim to create a closer link between contributions and benefits, improve administrative efficiency, reduce the generosity of pension benefits, extend working lives and link the system to demographic and economic developments."
Pensioner är en känslig fråga. Det är en komplicerad fråga, och den berör många. Därför är det förståeligt att det finns ett motstånd i de pågående förhandlingarna mot att ytterligare förändra pensionerna. Samtidigt kan man även fråga sig: hur kan pensionssystemet förändras så att det blir hållbart?

Lästips:  I Wall Street Journal kan man läsa mer om de grekiska pensionerna.
Även denna artikel från The Guardian är läsvärd.

söndag 7 juni 2015

Opinionsmätning: vad tycker väljarna?

Fortfarande befinner sig de två förhandlingsparterna långt ifrån varandra. Den grekiska regeringen har avvisat det senaste budet som lämnats tidigare i veckan. Men vad tycker väljarna? Följande opinionsmätning har genomförts av Alco och publicerades i NewsIt denna vecka. Här nedan följer ett urval av mätningens resultat:


- Elections or accept a deal not in line with Greek positions?

Accept deal 45%
Elections 37%
N/A 18%

- Should the Greek government back down from its "red lines" if its proposals are rejected?

Yes 50%
No 41%

- Is the Greek goverment negotiating correctly?

No 47%
Yes 39%

Av denna opinionsmätning att döma, så befinner sig regeringen och opinionen i otakt med varandra. Ett åsiktsgap har öppnats. (Det är för övrigt ett resultat som även har noterats i tidigare inlägg (här och här)). Det är en öppen fråga hur länge denna diskrepans kan bestå. Därför kommer det att bli spännande att följa vad regeringen kommer att göra nu när förhandlingarna ser ut att gå in ett avgörande skede: kommer regeringen att söka överbrygga gapet, eller kommer den att stå fast vid sina positioner?

fredag 5 juni 2015

Ödeskongress för PASOK

Av det tidigare regeringspartiet PASOK återstår idag en spillra. En kongress inleds idag där det socialdemokratiska partiet ska välja en ny partiledare och söka staka ut en ny väg.

För att inse vidden av PASOKs situation kan en jämförelse med Sverige vara på sin plats. I Sverige noterar det socialdemokratiska partiet historiskt låga opinionssiffror: ungefär var fjärde väljare stödjer partiet idag. Det är siffror som förmodligen får partiets strateger att höja ögonbrynen och vecka pannorna. I den kongress som hölls i förra helgen i Västerås satte denna situation sin prägel på rapporteringen: siffrorna gick på tvären med partiets självbild. Att partiet åter befinner sig i regeringsställning betyder i detta sammanhang föga.

Hade (s) i Sverige resonerat annorlunda om man hade jämfört med situationen för (s) i Grekland idag? Idag inleder nämligen PASOK, socialdemokraternas systerparti i Grekland, sin kongress. En ny partiordförande ska väljas för att ersätta den avgående.

Det är ett stukat och sargat parti som samlas: För sex år sedan samlade partiet 44% av rösterna i valet, kvitterade genom valsystemets upplägg 160 av 300 mandat i parlamentet, efter att man kunnat konstatera att man fått de grekiska väljarnas förtroende att åter igen styra landet.

Mycket har hänt sedan dess. I valet i januari 2015 lyckades PASOK med nöd och näppe undvika att partiet hamnade utanför parlamentet. Ett par veckor innan valet hade partiet dessutom splittrats: den förre partiordföranden konkurrerade med den nuvarande om väljarnas sympatier. Det krävdes en mobilisering för att ta sig över treprocentsspärren. Idag samlar partiet 16 mandat och befinner sig i opposition. Partiordförande Venizelos ratas av väljarna. Partiet som en gång i tiden turades om med Ny Demokrati att styra Grekland befinner sig numera i en ökenvandring. Frågan är om partiet har en framtid över huvud taget.


(Ovan: PASOKs parlamentariska grupp)

Det är i praktiken en avgörande kongress som väntar: att överge sitt namn och sin partilogotyp är ett av de scenarion som partiet har att ta ställning till, enligt uppgifter från Proto Thema. Andra scenarion som kommer att dominera kongressen är hur partiet ska återfå de gamla väljarnas förtroende och om partiet ska samarbeta med andra partier. Dessutom ska partiet välja en ny ordförande som är villig och kapabel att leda partiet ut ur dess nuvarande belägenhet. Det sistnämnda lär överskugga allt annat.

För närvarande framstår Andreas Loverdos, Odysseas Konstantinopoulos och Fofi Gennimata som de troligaste kandidaterna att ta över efter den avgående Evangelos Venizelos. Det är oklart vem som kommer att vinna. Omröstningen ska hållas på söndag. Skulle det bli Gennimata som får partiombudens förtroende, så skulle hon i så fall vara den enda kvinnliga ordföranden för ett parti som för närvarande representeras i det grekiska parlamentet. Vem det än är som väljs, så är det en sak som i princip är hugget i sten: den som tar över ordförandeposten har närmast ett sisyfosarbete framför sig. Om detta vittnar inte minst dagens opinionssiffror om.

SYRIZA 31,3%
Ny Demokrati 20,4% 
Potami (Floden) 5,2% 
Gyllene gryning 4,8% 
KKE 4,5% 
PASOK 3,5% 
Oberoende greker 3,2% 
Har ej bestämt sig 13,4%

Källa: Alco

tisdag 2 juni 2015

Slutspel?

Det rör på sig i förhandlingarna. Men är det verkligen slutskedet av förhandlingsprocessen som vi ser?

Det kanske inte är början till slutet, men det är nog början till slutförhandlingarna som vi nu ser. I ett extraordinärt påkallat toppmöte i Berlin träffades igår president Hollande, förbundskansler Merkel, EU-kommissionsordförande Juncker, ECB-chefen Draghi och IMF-chefen Lagarde. Med andra ord, samtliga nyckelaktörer som är inblandade i de pågående förhandlingar med Grekland. Enligt uppgifter var det för att lämna ett sista bud till Grekland innan tiden runnit ut och en statsbankrutt blir sannolik. Möjligen är det för tidigt att dra den slutsatsen.

Mycket kan nämligen komma att ske fram tills dess att ett slutligt avtal har ingåtts. För detta talar den grekiske premiärministerns inlägg i den franska tidningen Le Monde, som i mångt och mycket listar den grekiska regeringens hållning till ett avtal. Det finns fortfarande ett antal punkter som kan skapa problem för en förhandlingslösning, mer specifikt arbetsmarknadslagstiftning och pensioner, vilket framkommer tydligt i Tsipras artikel:
"Regarding the issue of collective bargaining, the position of the Greek side is that it is impossible for the legislation protecting employees in Greece to not meet European standards or, even worse, to flagrantly violate European labor legislation. What we are asking for is nothing more than what is common practice in all Eurozone countries. This is the reason why I recently made a joint declaration on the issue with President Juncker. 
Concerning the issue on pensions, the position of the Greek government is completely substantiated and reasonable. In Greece, pensions have cumulatively declined from 20% to 48% during the Memorandum years; currently 44.5% of pensioners receive a pension under the fixed threshold of relative poverty while approximately 23.1% of pensioners, according to data from Eurostat, live in danger of poverty and social exclusion."
Således är det nog för tidigt att dra slutsatsen att ett avtal snart kommer att vara i hamn.

Dock är det fortfarande sannolikt att parterna till slut kommer överens. Båda sidor har mycket att förlora på om man misslyckas. Särskilt kännbart vore ett misslyckande för premiärminister Tsipras, vars politiska framtid mycket väl kan komma att avgöras beroende på hur förhandlingarna faller ut.

Därför är det mycket som talar att man till slut kommer fram till något, även om Tsipras artikel i Le Monde förmodligen inte lär gjuta olja på vågorna. Att likna EU:s ekonomiska stödprogram vid extrem nyliberalism kan, försiktigt uttryckt, påverka samtalsklimatet i ett läge när tiden håller på att rinna ut och klockorna hörs klämta.

Symboliskt nog avslutar Tsipras sin artikel i Le Monde med en referens till Hemingways "For Whom the Bell Tolls". Hemingways bok handlar om det spanska inbördeskriget, fascismens faror och om demokratins kollaps i Europa under 1930-talet. De associationer som Tsipras vill dra till vår tid är tydliga och kan ses som en appell till solidaritet. För sina syftens skulle skulle Tsipras lika gärna ha citerat John Donne, från vilken Hemingway hämtade titeln till sin bok:
 "No man is an island, entire of itself; every man is a piece of the continent, a part of the main. If a clod be washed away by the sea, Europe is the less, as well as if a promontory were, as well as if a manor of thy friend's or of thine own were: any man's death diminishes me, because I am involved in mankind, and therefore never send to know for whom the bells tolls; it tolls for thee."
De närmaste dagarna kommer vi få se om Tsipras lyckas överbrygga avståndet mellan sig själv och EU, IMF och ECB och om parterna hinner kommer överens innan klockan slagit färdigt.