tisdag 27 oktober 2015

Om en problematisk utvärdering

Det saknas inte hinder när innehållet i överenskommelsen som träffades i juli ska genomföras. Ett sådant närmar sig denna vecka. 

Nu i veckan ska företrädare för eurozonens medlemmar träffas för att utvärdera hur den grekiska regeringen har klarat att genomföra de åtaganden som återfinns i överenskommelsen från juli (den så kallade tredje bailouten). Ett klartecken från företrädarna kan, som Kathimerini rapporterar, innebära ett klartecken till den grekiska regeringen att kvittera ut två miljarder euro ur det bailoutpaket som avtalades fram i juli. Ett klartecken innebär även att den grekiska regeringen ökar förutsättningarna för att återkapitalisera de grekiska bankerna, vilket i så fall skulle medföra att landets kapitalkontroller kan lyftas. Det är dock långt ifrån givet att ett klartecken väntar.

Det finns nämligen ett antal frågor som kan komma upp i samband med utvärderingen. En sådan är den grekiska regeringens avskedande i förra veckan av Katerina Savvaidou, chef för Greklands skattemyndighet. Regeringen motiverade sin åtgärd med att Savvaidou inte följt regelverket. Savvaidou har bestridit avskedandet och hävdar att hon har följt regelverket. Händelsen väckte dock internationell uppmärksamhet och har återrapporterats av bland annat Reuters. Skattemyndigheten ska formellt vara en oberoende myndighet. Avskedandet har av ett antal kommentatorer setts som en form av ministerstyre. Att hålla isär regering och myndigheter är för övrigt en av åtagandena inom ramen för överenskommelsen. Därför kommer det troligtvis att ställas frågor till den grekiska regeringen om avskedandet av Savvaidou när den ska utvärderas i veckan. Det kan påverka förutsättningarna för mötet.

En annan fråga som kommer att ställas i är den grekiska regeringens åtgärder för att avyttra statlig egendom och avreglera den grekiska ekonomin, vilket är en annan komponent i juliöverenskommelsen. Inför utvärderingen kan man i Kathimerini läsa att den grekiska regeringen säger sig vara i slutfasen att leasa ut 14 regionala flygplatser och den återstående delen av hamnen i Pireus, vilket ska generera intäkter till den grekiska staten. Genomförandet av de planerade privatiseringarna och avregleringarna kommer sannolikt att vara en nyckelfråga i utvärderingen. 50 av de totalt 86 miljarder euro som omfattas av juliöverenskommelsen  ska generas på detta vis. Det är således en tung post i överenskommelsen, men även en fråga som är fylld med friktion. Nyligen uppmärksammades, av bland annat To Vima, nämligen en tvist mellan miljöminister Skourletis och ett kanadensiskt gruvbolag gällande driften av mineralfyndigherna i Skouries. Tvisten kan resa frågor kring den grekiska regeringens vilja att fullfölja sina åtaganden i juliöverenskommelsen.

En tredje fråga, som löper parallellt med den föregående, är den grekiska regeringens reformarbete. Bakom den byråkratiska förkortningen SRSS, som står för Strategic Reform Support Service, återfinns specialister som ska hjälpa den grekiska regeringen i dess arbete att reformera Grekland. SRSS är formellt sett efterträdaren till EU Task Force for Greece (TFGR). Förhållandet mellan den grekiska regeringen och TFGR har, som kan läsa om i Reuters, varit mycket spänt. Även om SRSS är en ny konstellation, som man kan läsa mer om i Reporter, och  för många utgör en mer perifer del  i överenskommelsen mellan Grekland och dess långivare, så kommer samarbetet mellan Grekland och SRSS att ses som en viktig indikator som kommer att följas av EUs representanter.

Det saknas, som sagt, inte frågor när den grekiska regeringen ska ta sig förbi den första utvärderingen efter överenskommelsen i juli.

torsdag 22 oktober 2015

Fyra kandidater, fyra vägval

Fyra kandidater vill ta över som ordförande för Ny Demokrati. De representerar olika vägval för partiet. 

Evengelos Meimarakis får sägas vara favorit till att vinna partiledarposten. Efter Samaras meddelade sin avgång i samband med förlusten i folkomröstningen i juli fick Meimarakis rycka in. Ursprungligen var tanken att Meimarakis skulle hålla ställningarna fram tills dess att en ny ordförande valdes. Dock lyckades Meimarakis bli populär genom att föra en försonlig och kompromissinriktad politik under ett kritiskt skede i somras när den så kallade Brysselöverenskommelsen skulle röstas igenom i det grekiska parlamentet. Hans popularitetssiffror började närma sig Tsipras när valdagen närmade sig. Därför framstår han som en favorit inför omröstningen i november.

Att välja Meimarakis kommer dock inte att vara okomplicerat. Efter valet har nämligen Meimarakis distanserat sig från sin tidigare kompromissinriktade inställning.  Istället har han gått i en mer polemisk riktning och ifrågasätter allt mer den överenskommelse som har träffats. Detta undergräver den konsensusprofil Meimarakis odlade inför valet i september. Frågan som därmed uppstår är hur detta tolkas av väljarna och vilken bild det ger av Ny Demokrati? Med Meimarakis som ordförande, kommer Ny Demokrati att röra sig i konservativ riktning?

Skulle Adonis Georgiadis bli vald till partiledare är det tydligt att partiet kommer att röra sig i en nationalistisk och populistisk riktning. Georgiadis tillhörde tidigare det högernationalistiska LAOS innan han gick över till Ny Demokrati. Det blir troligen ingen rörelse mot mitten med Georgiadis vid ordförandeposten.

Kyriakos Mitsotakis har presenterat sig själv som en reformator men dras med att han är son till den förre premiärministern Konstantinos Mitsotakis. Att distansera sig från denna kontext och de associationer detta väcker blir förmodligen en prövning, om denne får förtroendet att leda partiet. 

Med sina 37 år är Apostolos Tzitsikostas den yngste av kandidaterna till partiledarposten. Tzitsikostas har därmed fördelen att framstå som ett ungt och fräscht alternativ, som dessutom inte dras med Ny Demokratis förflutna. Hans utmaning är dock att han inte kan delta i parlamentet förrän tidigast 2019, då hans mandatperiod som guvernör för Centrala Makedonien löper ut. Tzitsikostas befinner sig troligen för långt i periferin för att kunna bli vald. Det är även oklart vilken väg som Ny Demokrati skulle välja att slå in på med Tzitzikostas som partiordförande.

En månad är en lång tid. Mycket kan hända fram till omröstningen den 22 november då Ny Demokratis medlemmar ska välja en ny partiledare. Redan nu finns det tecken som pekar på att oavsett vilken kandidat som vinner omröstningen inte per automatik kommer att lösa de utmaningar som Ny Demokrati har framför sig. 

onsdag 21 oktober 2015

Vägval för Ny Demokrati

Om en månad ska Ny Demokrati välja en ny partiordförande. Fyra kandidater försöker för närvarande övertyga partiets medlemmar att få förtroendet att leda partiet. Oavsett vem som vinner omröstningen den 22 november står det största oppositionspartiet inför ett vägval och en ordentlig utmaning. 

Fyra känner sig manade, enbart en kan bli vald. Evangelos Meimarakis, Adonis Georgiadis, Kyriakos Mitsotakis och Apostolos Tzitsikostas försöker samtliga övertyga Ny Demokratis medlemmar att just denne är den mest lämpade att leda partiet ut ur den politiska återvändsgränd som det har hamnat i. Efter två raka valförluster i år (tre om man räknar in folkomröstningen i juli) är det nämligen tydligt att det, för närvarande, största oppositionspartiet inte längre attraherar de grekiska väljarna. Den nye partiledaren - vem den nu än blir - har en ordentlig utmaning framför sig.

Den kanske främsta utmaningen för den blivande partiledaren är att få partiet att åter bli relevant för väljarna. Det är sannolikt Ny Demokrati inte i dagsläget. Trots den politiska och ekonomiska turbulensen under SYRIZAs och Oberoende grekers åtta månader tid vid makten valde nämligen väljarna att ge premiärminister Tsipras en andra chans i valet i september. I vanliga fall, och särskilt mot bakgrund av det senaste halvåret, är det mycket som talar för att oppositionspartierna hade haft en mycket god möjlighet att gå kraftigt framåt och rent av vinna makten. Att så inte skedde ger stöd åt tolkningen att Ny Demokrati inte upplevdes kunna erbjuda trovärdiga och relevanta lösningar i jämförelse med andra partier, främst SYRIZA. (Att nästan samtliga partier tappade röster och att valdeltagandet noterade ett historiskt bottenrekord är dock viktigt att komma ihåg i sammanhanget).

En annan utmaning, som hör ihop med den första, är att partiet förknippas för mycket med det gamla. Ny Demokrati och PASOK har, fram till valet i januari i år, turats om att styra Grekland allt sedan militärjuntans fall. De båda parterna associeras, av många, som ansvariga för den kris som Grekland har hamnat i. Att väljarna tvekar att lägga på sin röst på oppositionen kan ha mycket med en oro till återgång till hur det var tidigare. Utmaningen för den nye partiledaren är således att bryta med det gamla och staka ut en ny väg, som inte förknippas med det förflutna.

Av denna anledning utgör partiledarvalet den 22 november ett vägval. Frågan är dock på vilken väg Ny Demokrati ska slå in på? Ska partiet söka sig tillbaka till sina konservativa rötter, röra sig högerut och bli ett tydligt oppositionsparti i skarp kontrast till SYRIZA? Eller ska det söka sig mot mitten och skapa en allians Potami och PASOK och bli ett block som kan utmana SYRIZA? Eller väljer partiet att röra sig mer åt i en reformistisk riktning och ge större utrymme åt en marknadsliberal strömning inom partiet?

Det är svårt i dagsläget att sia om vilken väg som Ny Demokrati kommer att välja. Samtliga vägval utgör dock möjligheter för partiet att, i olika utsträckning, ta sig ut ur den politiska återvändsgränd som det befinner sig i. Valet av partiledare kommer dock, med stor säkerhet, ge en fingervisning om vilken väg som Ny Demokrati väljer. Om detta kommer nästa inlägg att behandla.

tisdag 20 oktober 2015

Uppslag till inlägg

Det händer mycket just nu i Grekland: den nya regeringens utmaningar, partiledarbytet i Ny Demokrati, rättegången mot Gyllene Gryning, framtiden för mittenpartierna i Grekland, situationen för flyktingar. Detta är några av de händelser som sätter sina spår i Grekland. Därför kan det vara intressant att höra vilket område nästa inlägg på denna blogg kan/bör handla om. Använd gärna kommentarsfältet här nedan för att lämna tips, förslag och synpunkter.

Eucharisto!

onsdag 14 oktober 2015

Ett seminarium om reformer

Hur man ska arbeta med reformer är ingen enkel fråga. Den är ofta svår och sannolikt även förenad med dilemman och motstånd. Jag blev inbjuden till seminariet "Den europeiska agendan" att, bland annat, berätta om hur man kan arbeta med reformer, genom att visa på lärdomar från Grekland. Utmaningen för all form av reformarbete består i att kunna förklara, förankra och skapa förståelse. Cirka 22.30 in i seminariet kan man ta del av mina tankar.



tisdag 13 oktober 2015

En ny prövning

På fredag väntar en ny prövning för den nytillträdda regeringen. Då ska den lista reformer som presenterades igår av regeringen röstas igenom i parlamentet. Prövningen har mindre med att göra med regeringens krympande majoritet utan mer att göra med att genomföra dem.

Premiärminister Tsipras står inför en uppförsbacke. Beskedet från Nikos Nikolopoulos att han lämnar Oberoende greker (ANEL) får tydliga konsekvenser för premiärminister Tsipras. Det medför att koalitionsregeringens majoritet krymper med en röst och att marginalen reduceras till fyra röster. Fredagens omröstning framstår således som en prövning.

Då ska nämligen det grekiska parlamentet rösta igenom en lista av reformer och åtgärder som den grekiska staten har kommit överens om att genomföra. Åtgärderna, som man kan läsa mer om i Kathimerini, inkluderar bland annat utfasning av förtidspensioneringar, hårdare straff mot skatteflykt och höjda skatter för uthyrning.

Sannolikt kommer listan att röstas igenom, även om den kommer att röra om regeringen internt, eftersom en rad av åtgärderna går emot en rad ideologiska ståndpunkter. Premiärminister Tsipras trovärdighet står nämligen på spel. Om denne misslyckas att lotsa denna, och följande listor, kommer hans ställning att försvagas. Därmed finns det ett tydligt incitament för Tsipras att säkra att listan röstas igenom på fredag.

Mycket talar även att Tsipras, åtminstone för stunden, även kommer att hantera Nikolopoulos avgång. Nikolopoulos avgång är, för övrigt, troligtvis ingen tillfällighet. Denne anför formellt besvikelse över att ha inte blivit given en ministerpost som en tungt vägande anledning till att han nu väljer att följa en oberoende väg, enligt To Vima. Frågan är dock, i praktiken, i vilken utsträckning insikten att behöva medverka i att rösta igenom en rad politiskt impopulära (men långsiktigt nödvändiga) reformer som fick Nikolopoulos välja att lämna den styrande koalitionen? Nikolopoulos val kan på sikt skapa bekymmer för Tsipras.

Om fyra ledamöter till väljer att följa Nikolopoulos exempel så faller nämligen regeringen. På så vis skapas ett tryck på Tsipras, även om det för närvarande finns en buffert på fyra röster. Utmaningen för Tsipras är att hitta en långsiktigt lösning som medför att regeringen kan genomföra sina åtaganden utan ytterligare avhopp. Det återstår att se hur Tsipras hanterar denna delikata fråga. På fredag kanske vi får ett svar.

tisdag 6 oktober 2015

Om Tsipras val (och kval)

Oktober kan bli en vägledande månad för den återvalda regeringen. En ny budget ska röstas igenom och en rad åtgärder, så kallade milstenar, ska implementeras i enlighet med den överenskommelse som slöts i Bryssel i juli. Åtgärderna kan dock väcka ett internt motstånd och resa frågor hur premiärminister Tsipras hanterar de utmaningar som väntar.

Den tid som nu väntar Grekland kan nog beskrivas som tuff, om man tar del av den budget som presenterades igår av den återvalda grekiska regeringen. Ekonomin väntas krympa med 1,3% i år och med ytterligare 2,3% nästa år. Först 2017 kan, eventuellt, en ljusning skönjas. Dessutom ska besparingar omfattande 6,4 miljarder euro genomföras av regeringen under 2015 och 2016, enligt den genomgång av budgeten som Reuters har presenterat.

Samtidigt ska en rad reformer - 49 stycken till antalet - som syftar till att förbättra förutsättningarna för en ekonomisk återhämtning röstas igenom parlamentet den närmaste tiden. Några av de 49 reformer som parlamentet ska tillstyrka är:

- att öppna upp stängda yrken
- att avreglera energimarknaden
- att driva på privatiseringar som man kommit överens om
- att intensifiera arbetet med att reformera och förbättra skatteindrivningen

Reformerna är viktiga av flera skäl. De är en förutsättning för den grekiska staten ska få tillgång till de medel som den behöver för att kunna betala av på lån och klara av sina löpande utgifter. Dessutom är de är en del i arbetet med att återkapitalisera de grekiska bankerna; om den grekiska regeringen lyckas med detta kan kapitalkontrollerna hävas, vilket underlättar för en ekonomisk återhämtning. Slutligen är de även viktiga för att återbygga förtroendet gentemot omvärlden. (Det sistnämnda finns det anledning till att återkomma om i ett annat inlägg).

Utmaningen för premiärminister Tsipras framöver är dock inte om reformerna och budgeten ska röstas igenom. Det finns nämligen ett stöd i parlamentet som är tillräckligt stort för att de ska röstas igenom. Det intressanta att följa är hur budgeten och reformerna genomförs. Det är där utmaningen finns.

Även om premiärminister Tsipras har blivit av med de kritiska rösterna i vänsterflygeln Vänstra plattformen, så finns det ett ideologiskt motstånd mot en rad av reformerna. Tsipras själv hör nominellt till denna grupp av motståndare, likaså finansminister Euclid Tsakalotos, som fick förtroendet att kvarstå som minister. Tsakalatos är ledaren för en (mer moderat) falang inom SYRIZA kallad Grupp 53 som formellt en motståndare till de åtgärder som ska genomföras. Uppmärksamheten kommer även att riktas mot energi- och miljöminister Panos Skourletis för att se om denne kommer att följa regeringens linje eller ej. Fler namn kan läggas till. Det finns med andra ord osäkerhet om premiärminister Tsipras ska kunna fullfölja det avtal som denne förhandlade fram i juli.

Även om premiärminister Tsipras har stärkt sin ställning i SYRIZA i och med valresultatet i september, så kan det interna ideologiska motståndet vara en utmaning som väntar. Det många kommer att fråga sig under oktober månad är: kommer Tsipras att vara pragmatisk, eller kommer denne att vara trogen ideologin? 

måndag 5 oktober 2015

Valkartor

Nedanstående fyra kartor för de fyra senaste parlamentsvalen ger en indikation på hur det politiska landskapet i Grekland har förändrats. Mycket har hänt under en relativt kort tidsperiod. 

Grönt = PASOK
Blått = Ny Demokrati
Rött = SYRIZA






PS: Oktober kommer att vara en intensiv månad. Idag ska den nyvalda grekiska regeringen presentera en ny budget. 49 så kallade milstenar som innehåller en rad åtgärder och reformer ska röstas igenom parlamentet (med en ny talman som leder förhandlingarna). Kommande inlägg kommer att analysera vad som väntar.