söndag 31 januari 2016

En månad av prövningar väntar

Februari ser ut att bli månad av prövningar för den grekiska regeringen. Detta inlägg går igenom några av de utmaningar som premiärminister Tsipras har att möta.



Trycket på den sittande koalitionsregeringen växer. Under februari månad kommer den styrande koalitionsregeringen försöka lotsa igenom parlamentet förslaget om att reformera det grekiska pensionssystemet. Reformförslagen är impopulära. Färjor strejkar, bönder blockerar vägar, läkare, jurister och notarier har hållit demonstrationer runt om i landet. Under februari kommer även Greklands långivare - mer kända som instutitionerna - att utvärdera den grekiska regeringens prestationer. Nu på måndag påbörjas genomgången, rapporterar Reuters. En lyckad utvärdering förutsätter att den grekiska regeringen lyckas få pensionsreformerna godkända i parlamentet, annars hotar en ny likvidetskris, främst i juli månad. Februari kan med andra ord komma att bli en turbulent månad.

Trycket på premiärminister Tsipras och dennes regering kommer således både utifrån och inifrån. Det verkar dessutom öka. En färsk opinionsmätning visar att en avsevärd majoritet av väljarna tycker att utvecklingen i Grekland går i fel riktning. Uppgifter om svågerpolitik, som man kan läsa bland annat om i Sveriges Radio, mildrar troligen inte kritiken mot regeringen.

Det ökande trycket kommer även utifrån. Grekland hotas av uteslutning av Schengen. Anledningen är landets svårigheter att hantera flyktingkrisen. Tidigare i veckan gick EU-kommissionär Valdis Dombrovskis ut med en uppmaning att den grekiska regeringen löser "de allvarliga bristerna i genomförandet av de externa gränskontrollerna". Regeringen sägs ha tre månader på sig att rätta till bristerna, rapporterar Kathimerini.

Hur denna situation ska lösas av den grekiska regeringen är oklart. Flyktingströmmarna till Grekland ökar snarare än minskar. The Guardian rapporterar om att 52 000 flyktingar korsat Medelhavet under de fyra första veckorna i januari. Det är en ökning med 35 gånger jämfört med januari 2015. Samtidigt fortsätter människor att mista sitt liv i försöken att ta sig över havet. I lördags drunknande 37 människor när deras båt som skulle föra över dem till Lesbos kapsejsade.

Den utsatta och riskfyllda situationen för flyktingar har skakat om Grekland. I lördags anordnade grekiska fotbollsspelare en sittstrejk till minne av de flyktingar som mist sitt liv. Strejken uppmärksammades av bland andra BBC.


Just Lesbos utgör troligen en utmaning i sig för regeringen. Situationen i Lesbos kan, för övrigt, snabbt eskalera. På grund av färjestrejken är cirka 6000 flyktingar strandsatta, rapporterar Se Leo.

De prövningar som väntar i februari reser med andra ord frågetecken kring hur premiärminister Tsipras kommer att agera. Hans majoritet är som bekant knapp (tre röster). Hans politiska manöverutrymme är för närvarande begränsat. Det finns med andra ord många anledningar till att följa händelseutvecklingen i Grekland under den kommande månaden.

tisdag 26 januari 2016

Ett år efter valet: kraftig motvind för regeringen

Igår var det ett år sedan SYRIZA kom till makten i samband med valet som hölls den 25e januari 2015. Ett år och ett val senare befinner sig premiärminister Tsipras i kraftig motvind.



Siffrorna talar sitt eget språk. 8 av 10 väljare tycker att Grekland rör sig i fel riktning. Bland SYRIZAs egna väljare är siffran 6 av 10. Det visar den undersökning som Makedoniens Universitet har genomfört och som har publicerats i Proto Thema. Siffrorna presenteras närmast på årsdagen för maktskiftet. De belyser den utveckling som SYRIZA har mött under ett år vid regeringsställning. Partiet har tappat i popularitet och befinner sig i en nedåtgående trend, visar färska opinionsmätningar. Det har, försiktigt uttryckt, varit ett omtumlande år för SYRIZA och premiärminister Tsipras.



Siffrorna från Makedoniens universitet visar även på en annan utveckling som troligen kommer att kommenteras. Premiärminister Tsipras har tappat i popularitet. SYRIZAs partiordförande återfinns först på tredje plats. Detta vittnar om hur väljarnas uppfattning har ändrats efter ett år vid regeringsställning. Undersökningen visar även den tydliga effekten av Ny Demokratis byte av partiledare. Den nyvalde partiordföranden Kyriakos Mitsotakis är, efter ett par veckor, den mest populäre partiledaren i Grekland. Om detta är en kortvarig effekt eller början av ett långsiktigt trendbrott är det förmodligen för tidigt att uttala sig om.

måndag 25 januari 2016

Partnerskap

Idag undertecknade Atens borgmästare det första samkönade partnerskapet. Det är en historisk dag. Det är möjligen även en slutpunkt för en politiskt känslig fråga.

Med ett penndrag (och en tweet) har Giorgios Kaminis idag sannolikt dragit ett streck för en politiskt känslig fråga. Genom sin underteckning har nämligen Atens borgmästare godkänt det första samkönade partnerskapet. Därmed är en politisk fråga i praktiken avgjord. Det är med andra ord en historisk dag.


Frågan om partnerskap är/var/har varit en politiskt känslig fråga. Det har funnits ett motstånd mot att godkänna en samkönad partnerskapslag. Den ortodoxa kyrkan har stått för en del av motståndet och har satt tryck mot parlamentsledamöter för att förhindra att en partnerskapslag skulle godkännas, vilket har uppmärksammats av bland andra The Guardian. Frågan har under lång tid dragits i långbänk.

Sakta men säkert har det dock rört sig även i denna fråga. Lagar mot diskriminering har införts och utvidgats. En undersökning som publicerats nyligen av ILGA rankar Grekland på 16 plats i Europa av 49 länder. I december förra året röstades en samkönad partnerskapslag igenom. Ytterligare en barriär togs bort.

Utfallet för den samkönade parterskapslagen var dock oviss. Det fanns och finns motstånd även inom den regering som lade fram propositionen för att göra samkönade partnerskap lagliga. Sex av nio ledamöter som hör till Oberoende greker - SYRIZAs koalitionspartner - röstade emot, något som Kathimerini har noterat. Det fanns och finns motstånd även bland andra partier: enbart 19 av 75 ledamöter inom Ny Demokrati gav sitt stöd till lagförslaget. 

Den samkönade partnerskapslagen kunde dock klubbas igenom parlamentet sedan ledamöter och partier som hör till oppositonen (PASOK, POTAMI och Centerunionen) givit sitt stöd till lagförslaget. Totalt röstade 194 ledamöter för och 55 emot. Därmed skrevs grekisk politisk och medborgarrättslig historia.

Idag, snart en månad efter det att beslutet fattats av parlamentet, har det första partnerskapet godkänts genom underskriften av Atens borgmästare. Det betyder dock inte att frågan är avgjord. Frågan om samkönade äktenskap kommer troligen att dyka upp längre fram. Ett svar kommer att avvaktas. 


PS. Detta reportage som sändes igår i Godmorgon, världen! ger ytterligare en bakgrund i frågan:



PS 2. Idag är det ett år sedan valet. Då röstades SYRIZA fram till makten. Nästa inlägg kommer att gå igenom januarivalets följder och de utmaningar som väntar.

Uppdatering 22/2. En undersökning som publicerats av Dianeosis visar att 59% av grekerna är för samkönade partnerskap. När det gäller frågan om samkönade äktenskap visar undersökningen att 59,5% är emot. 77% är emot samkönade par tillåts adoptera.


tisdag 19 januari 2016

Analys: Om förslaget att förändra vallagen och dess följder

Det förslag till förändrad vallag som inrikesminister Panagiotis Kouroumplis avser att lägga fram till parlamentet kan komma att få påtagliga effekter på grekisk politik. Den politiska kartan kan komma att ritas om.

Det är i tidningen Avgi som minister Kouroumplis presenterade en artikel som kan komma att bli synnerligen omdiskuterad den närmaste tiden. Förslagen i artikeln kan, om dessa klubbas igenom av parlamentet, rita om det grekiska politiska landskapet. Några av de förslag som ministern för fram är:

- Reducerad mandatbonus (idag femtio stycken) som tillfaller det parti som blir störst i ett val.
- Begränsat antal mandatperioder för parlamentsledamöter.
- Minskade valdistrikt.
- Bonus (det vill säga extra mandat) till partikoalitioner.

Det är viktigt att påpeka att det är förslag det handlar om. Inga av dem är ännu fastställda. Dessutom ska regeringens proposition om att förändra vallagen passera det grekiska parlamentet. För att förslagen i propositionen ska omsättas i praktik krävs det att 200 stycken (av totalt 300) ledamöter röstar för den proposition som regeringen lägger fram. I dagsläget har regeringen 153 ledamöter som kan tänkas följa dess linje. Oppositionen måste i så fall ge sitt stöd för att de förändrade vallagarna ska träda ikraft.

Det får ses som mindre troligt att så sker. Det är nämligen rimligt att anta oppositionspartiet Ny Demokrati, det största oppositionspartiet för närvarande, har synpunkter på propositionens följder. Propositionen kan komma att få strategiska följder för samtliga partier.

Varför då? Propositionen innebär nämligen en förändring från ett valsystem som i dagsläget har ett kraftigt inslag av majoritetsval till ett system som mer ta fasta på utfallet av proportionella val. (Det grekiska valsystemet kan ses som en hybrid mellan dessa två system). Detta får följder på vad det blir för en regering.

Det nuvarande systemet innebär att ett parti ensamt, med hjälp av bonusmandaten, lättare kan bilda regering på egen hand efter ett val, om det når upp till en viss tröskel. Historiskt sett har det medfört att PASOK eller Ny Demokrati ensamt har kunnat styra landet. Så blir troligen inte längre fallet, om förslaget röstas igenom i sin nuvarande form.

Den proposition som har kommer att läggas fram innebär (i och med att bonusmandaten reduceras) att tröskeln för att ett parti ensamt kan bilda regering höjs. Följden blir således att koalitionsregering mellan två eller flera partier blir följden. Detta understryks även av förslaget att ge mandat till partikoalitioner. Detta i sig är en relevant och strategisk aspekt som kan komma att bli omdebatterad: koalitionsbyggen kan komma att bli en relevant aspekt i regeringsbildningen och för väljarna. Frågan om vem och vilka som gynnas respektive missgynnas av detta lär diskuteras.

Det är viktigt att poängtera att varje valsystem har, ur såväl akademisk som praktisk synvinkel, sina för och nackdelar. Mer intressant att notera är de konsekvenser som de föreslagna förändringarna kommer att föra med sig. Av artikeln att döma så kan de komma att bli påtagliga. Och därför omdebatterade. 

lördag 16 januari 2016

Opinionsmätning

En färsk mätning visar på en överraskning: Ny Demokrati är det mest populära partiet. Detta har tolkats som en effekt av Ny Demokratis partiledarval. Det finns dock fler sätt som mätningen kan tolkas.


Visst kan det löna sig att välja en ny partiledare. Den mätning som Metron Analysis genomfört visar vad som kan tolkas som Mitsotakiseffekten. Den nyvalde partiledaren för Ny Demokrati, Kyriakos Mitsotakis, verkar ha gett sitt parti en skjuts uppåt i opinionen; tillräckligt för att bli största parti bland väljarna. Det återstår att se hur länge effekten varar. Grekiska väljare tenderar att vara ombytliga.

I övrigt kan mätningen tolkas som att väljarnas intresse för de grekiska partierna är fortsatt begränsat, särskilt om man jämför med denna mätning från november. Vore det val idag skulle fyra av nio partier hamna utanför det grekiska parlamentet. Det är en viktig signal som väljarna skickar.

Den kanske mest relevanta tolkningen som kan göras som en följd mätningen är att intresset bland partierna att utlösa ett nyval troligen är begränsat. Åtminstone för tillfället. Med en marginal på tre mandat har premiärminister Tsipras och den SYRIZA-ledda regeringen mycket lite att vinna på att utmana opinionen. Partiet har tappat nästan hälften av väljarna jämfört med valet i september.

Oppositionspartiet Ny Demokrati är i dagsläget långt ifrån en position där det på allvar kan pressa på för nyval.  Dessutom är oklart om det finns ett underlag för att bygga en stabil regeringskoalition, om dessa opinionssiffror står sig.

Därför kommer det, om resultaten av denna opinionsmätning står sig, bli mycket intressant att se vad Alexis Tsipras och Kyriakos Mitsotakis väljer att göra framöver.


PS. Har du en egen tolkning av opinionsmätningen? Publicera den gärna i kommentarsfältet här nedan. 

måndag 11 januari 2016

Kyriakos Mitsotakis ny partiordförande för Ny Demokrati - ett strategiskt vägval

Kyriakos Mitsotakis har vunnit gårdagens val till posten som partiledare för Ny Demokrati. Mitsotakis slog ut favorittippade Evangelos Meimarakis. Valet av Mitsotakis kan ses som ett strategiskt vägval som det största oppositionspartiet i Grekland har träffat. Som en följd av valet väntas dynamiken i grekisk politik förändras.


Med 51% av röstsiffrorna mot 49% för Evangelos Meimarakis drog Kathimerini och många andra slutsatsen att Kyriakos Mitsotakis vunnit gårdagens omröstning till posten som partiledare för Ny Demokrati när över 70% av rösterna räknats. Det är en mindre skräll. Meimarakis betraktades som favorit till att bli vald när vakansen blev utlyst i somras. Denne var snubblande nära att vinna mot Tsipras i valet i september. Nu blir det istället Mitsotakis som får ta över rollen som ledare för oppositionen i grekisk politik. Möjligen kan den röra som uppstått i den utdragna processen att rösta fram en ny partiledare som bidragit till att utfallet blivit detta.

Valet av Mitsotakis kan, om man tar ett steg tillbaka, betraktas som ett strategiskt vägval som Ny Demokrati har gjort. Mitsotakis kan bidra till att nå ut till gruppen yngre väljare, som tidigare har ratat Ny Demokrati till förmån för SYRIZA, enligt denna analys av Open Europe. Det finns en grund för denna teori. Mitsotakis står för en mer liberal och reforminriktad falang inom det konservativa Ny Demokrati. Mitsotakis röstade exempelvis för den samkönade partnerskapslagen när voteringen hölls i parlamentet i Grekland.

Valet av Mitsotakis är även strategiskt ur ett annat perspektiv. Han väntas även gå i en mer konfrontativ riktning gentemot den styrande koalitionsregeringen och föra en tydligare oppositionspolitik. Detta kan anas i det första uttalande som Mitsotakis gjorde när valresultatet blivit mer eller mindre klart: 

"The mandate is clear: Creative renewal and expansion so we can provide an alternative governing solution for the country, [...] We have a common purpose: To express all those forces that are opposed to the populism of an incompetent government”

Valet av Mitsotakis kan med andra ord komma att påverka dynamiken i grekisk politik. Liberalt och borgerligt sinnade väljare kan (utöver den redan nämnda gruppen yngre väljare) tänkas börja åter intressera sig för Ny Demokrati. Även politiker kan lockas ansluta sig till Mitsotakis parti: redan har det till exempel spekulerats i att Antigone Lyberaki, en välkänd politiker för Floden, kan tänka sig att gå över till Ny Demokrati. Lyberaki och Mitsotakis är kusiner. Valet av Mitsotakis kan i förlängningen påverka hur oppositionen förhåller sig till den styrande regeringskoalitionen. En ökad konkurrens om de viktiga mittenväljarna kan vänta. En period av konfrontativ retorik, men även anpassning till de andra oppositionspartiernas politik, kan bli följden.

Detta påverkar även premiärminister Tsipras. Denne kan inte räkna med stöd från oppositionen, åtminstone inte från mitten och högerut (om man bortser från koalitionspartnern Oberoende greker). Detta kan skapa ett tryck på regeringen, som befinner sig i ett matematiskt sett känsligt läge: regeringen har en majoritet på enbart tre mandat. Premiärminister Tsipras handlingsutrymme kan med andra ord bli begränsat.

Detta scenario förutsätter dock att Mitsotakis kan axla rollen som partiordförande. Det finns ett antal utmaningar som väntar. Det första är hans efterhamn. Mitsotakis hör till en välkänd politikersläkt. Hans far, Kontantinos Mitsotakis, har varit premiärminister. Hans syster, Dora Bakogianni, har varit utrikesminister och även en konkurrent till posten som partiordförande. Namnet Mitsotakis kan uppfattas som en del av det grekiska politiska etablissemanget. Det kan således uppfattas vara både en fördel och en nackdel. Kan Mitsotakis stå för en förnyelse av partiet och av grekisk politik?


En annan utmaning återfinns Mitsotakis eget parti, Ny Demokrati. Mitsotakis är en liberalt sinnad röst i ett mestadels konservativt parti (partiet sitter t.ex i EPP-gruppen och inte ALDE i det europeiska parlamentet). Det kan finnas både skepsis och motstånd mot den politik som Mitsotakis kan vilja föra. Det är inte säkert att partiet kommer att följa efter den färdriktning denne stakar ut. 

Det finns med andra ord ett antal frågetecken som väntar på ett svar från den nyvalde partiordföranden. Redan nu kan man ana att med valet av den 47-årige Kyriakos Mitsotakis kommer det grekiska politiska landskapet att förändras. 
Återigen.


PS. Denna läsvärda artikel i Financial Times ger en bakgrund till Mitsotakis familj.

måndag 4 januari 2016

2016: en titt i spåkulan

Vad kan det nya året föra med sig? Detta inlägg tittar närmare på vad som väntar.

2016 ser ut att bli ett år av prövningar, enligt en undersökning som To Vima låtit Kapa Research göra. Mer än hälften, 55,1%, tror att situationen kommer att förvärras under 2016 snarare än förbättras. Sex av tio tror att ett grexit-scenario åter kan bli aktuellt under året. En av två tror att den nuvarande koalitionsregeringen mellan SYRIZA och Oberoende greker inte kommer att hålla. Det scenario som tecknas för 2016 kunde med andra ord varit bättre, om man utgår från Kapas Researchs undersökning.

Pensionsfrågan, och hur den hanteras, kan mycket väl komma att bli en punkt som kan påverka hur 2016 utvecklas. Avgörandet av frågan har flyttats fram under hösten och vintern. Nu ser den ut att närma sig ett beslut. Idag lade regeringen fram en proposition om hur den avser att reformera pensionssystemet. Propositionen, på totalt 180 sidor, innehåller förslag som att slå samman pensionskassor samt att sänka taket på den maximala utbetalningsbeloppet. En politisk storm kan vänta.

Frågan är nämligen politiskt känslig: "Vi kommer inte att ge efter mot orimliga villkor", meddelade premiärminister Tsipras i söndags när det gäller hur den grekiska regeringen ställer sig i pensionsfrågan. Uttalandet, som hämtats från Kathimerini, gjordes med sikte på de stundande förhandlingarna med Greklands långivare. Uttalandet kan, möjligen, bidra till att förhandlingarna blir problematiska. 

En sak är dock säker. Premiärministerns uttalande har väckt reaktioner. Den grekiske centralbankschefen, Yannis Stournaras, varnar för riskerna om Greklands misslyckas med att nå en uppgörelse med långivarna, enligt denna artikel i Bloomberg. Den Europeiska Unionen är mycket mindre villig att ta sig an en ny grekisk kris, enligt centralbankschefen. 

En politisk kris kan även uppkomma i det grekiska parlamentet när väl pensionsfrågan ska behandlas. För närvarande har den politiska majoriteten krympt till 153 mandat. Det är oklart hur den styrande koalitionen ska driva igenom beslutet utan ytterligare avhopp. Om tre ledamöter lämnar SYRIZA-Oberoende greker, så faller regeringen. 

Pensionsfrågan utgör således en av de frågeställningar som kan färga av på sig hur 2016 utvecklas i Grekland. Den bidrar troligtvis även till att förklara resultatet, åtminstone delvis, av Kapas undersökning. I vilket fall som helst bidrar den även till att det är svårt att skåda in i spåkulan och tvärsäkert uttala sig om hur 2016 kommer att bli. Många överraskningar kan vänta.