torsdag 28 juli 2016

Starkt stöd för EU. Svagare stöd för euron.

Stödet till EU starkt men svagare stöd för euron. Det visar en mätning som genomförts efter folkomröstningen i Storbritannien.



Stödet för EU är starkt. Om en folkomröstning skulle hållas idag i Grekland skulle 56% rösta ja till att stanna kvar i EU. 39% skulle rösta nej. Det visar en undersökning som Public Issue genomfört och som publicerades den 25 juli. Att Grekland skulle följa Storbritannien ut ur EU ser med andra ord inte ut att vara på agendan.


Samtidigt blir stödet för euron allt svagare. På knappt ett år tycks andelen som tycker sig att framtiden skulle utvecklas bättre utan euron nästan fördubblats från 18% till 32%. Med 50% stöd är det dock tydligt att det finns en majoritet för att stanna kvar inom eurozonen.
Det är dock allt fler som tvekar. Vinden tycks, åtminstone för tillfället, ha vänt.

måndag 25 juli 2016

Om den nya vallagen

En ny vallag har röstats igenom men det finns stora frågetecken kring om den kommer att vinna laga kraft. Den nya vallagen innebär att bonusmandaten försvinner och rösträttsåldern sänks till sjutton år. Vallagen kan tolkas som både en seger och en förlust för premiärminister Tsipras.

Den passerade till slut igenom parlamentet: vallagen som premiärminister Tsipras förfäktat. Sedan 179 av 300 ledamöter sent på torsdagsnatten röstat för den nya vallagen kommer valsystemet att ändras.

Utfallet av den ändrade vallagen kan till viss del ses som en seger för premiärministern. Det gäller nog främst bonusmandaten som nu kommer att försvinna. Avskaffandet av de 50 bonusmandaten som tillfaller det parti som får flest röster i ett val innebär att Grekland i praktiken, när väl den nya vallagen träder i kraft, kommer att gå från ett valsystem med majoritetsval till ett system med proportionella val.

Följden av detta lär troligen bli att koalitionsregeringar kommer att bli regel snarare än undantag, med tanke på hur det grekiska landskapet ser ut och hur tidigare regeringar historiskt sett varit beskaffade. Den ändrade vallagen kan således komma att i grunden ändra förutsättningarna i grekisk politik.

Kanske är detta faktum den stora segern för premiäminister Tsipras. Trots vikande opinionssiffror för hans parti SYRIZA kommer ändringen innebära att varje ny regering på ett eller annat vis kommer att behöva inkludera eller samarbeta med SYRIZA. Vallagen, så som den ser ut, kan tolkas som att den stärker SYRIZAs position. Borta är de dagar då Ny Demokrati eller PASOK ensamma kunde styra Grekland, är nog en tolkning av den ändrade vallagen.

Utfallet av torsdagens omröstning om den vallagen kan dock även ses som en förlust för premiärministern. Upplutningen bakom den nya lagen var dock klart mindre än den som premiärministern hade hoppats på. Att färre än 200 ledamöter gav sitt stöd till lagen innebär enligt gällande regler att ändringen av vallagen kommer dock att genomföras och bli permanent först efter nästa val om en majoritet till stöd för den kan samlas. Det innebär att det finns frågetecken till om och hur länge den nya vallagen kommer att bestå.

Sådana frågetecken finns redan. Att den framröstade vallagen inte kommer att vinna laga kraft var ett löfte från Kyriakos Mitsotakis, partiledare för det största oppositionspartiet Ny Demokrati, gjorde i samband med omröstningen. Ändringen ser dock därmed ut att inte bli av om Ny Demokrati vinner kommande val.

Därmed befinner sig vallagen i ett slags limbotillstånd. Den både har och har inte ändrats.


Ps. En sak med vallagen som inte har ändrats är möjligheten för grekiska väljare som bor utomlands att rösta. Även i fortsättningen kommer de grekiska medborgare som bor utomlands inte ges möjlighet till att använda sig av sin demokratiska röst. Det vore intressant att få ta del av en förklaring.

onsdag 13 juli 2016

Om Grekland i Gomorron Sverige

Tillsammans med Anna Herdy har jag kommenterat situationen i Grekland i Gomorron Sverige. Ca 1 timme och 55 minuter in i programmet kan man ta del av samtalet (genom att klicka här).


tisdag 12 juli 2016

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt tagit ställning i den (mycket omdebatterade och med frågetecken behäftade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:
"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."
Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.


En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:
"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."
Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:
“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"

Ett år efter folkomröstningen

Läget är stabilt men fortfarande kritiskt ett år efter folkomröstningen i juli 2015.

Utfallet var åtminstone tydligt. Med röstsiffrorna 61% för ett "nej" och 39% för ett "ja" blev det aldrig någon diskussion om att den föreslagna överenskommelsen med EU/IMF som folkomröstningen tog ställning till skulle godtas eller ej. Resultatet den 5 juli 2015 var entydigt. I stort sett hela landet hade sagt nej (se denna grafik), även om marginalen var en stor överraskning jämfört med vad prognoserna hade pekat på. Det grekiska folket hade sagt nej i den (mycket omdebatterade folkomröstningen) som premiärminister Tsipras med kort varsel hade utlyst för drygt år sedan.

Blott några dagar efter folkomröstningen blev dock nejet till ett ja. Tsipras gick, efter en spektakulär helomvändning, med på ett mycket tuffare överenskommelse. Överenskommelsen satte dock stopp på en situation som hotade att spåra ur. Kapital flydde ur landet och kontroller infördes. Människor köade utanför bankerna. Det låg en spänning i luften.

Ett år efter folkmröstningen har situationen stabiliserats. Läget är dock fortfarande kritiskt. Oron för vad den grekiska staten står inför består. Så här beskiver kreditratingföretaget Moody's i en rapport från den 11 juli läget i Grekland:
"Conditions in Greece have stabilized under the third bailout programme and support the stable outlook on Greece's Caa3 rating. However the implementation risks linked to the bailout conditions are still high, underscoring the country's economic and fiscal challenges."
Det råder även en pessimism bland den grekiska befolkningen inför framtiden. 86% av de tillfrågade tycker att utvecklingen går åt fel i opinionsföretagets Public Issues undersökning från juni. Detta i sig är en indikator på läget i Grekland. Bara 10% tycker att uvecklingen går åt rätt håll.


En del greker ser att framtiden ser bättre ut utanför landets gränser. Sedan 2008 har 427 000 greker beslutat sig för att emigrera, enligt en rapport av Bank of Greece som citeras av Kathimerini. Siffrorna har växt under 2014 och 2015 visar rapporten, som även uppmärksammar att det är unga utbildade som lämnar landet. Grekland står ut jämfört med omgivningen enligt Bank of Greece:
"Greece ranks fourth among the 28 European Union member-states in terms of mass emigration in proportion to its work force, after Cyprus, Ireland and Lithuania. It ranks third, after Cyprus and Spain, in terms of the proportion of young people leaving the country."
Framtiden ser med andra ord besvärlig ut. IMF förutspår att landets ekonomi krymper med 0,6% medan EU-kommissionen prognostiserar en kontraktion med 0,3%, enligt färska uppgifter. Folkomröstningen har kostat på, enligt en rapport från den grekiska handelskammaren (ESEE). 

Samtidigt finns det även tecken på ljusning, även om de är få för närvarande. Bank of Greece ser en vändning 2017 för den grekiska ekonomin. Detta förutsätter dock att Grekland tar tag i sitt reformarbete, enligt bankens ordförande Yannis Stournaras:
“Any delay in adopting reforms and privatizations which are outlined in the program could stunt an expansion in output, resulting in fresh uncertainty, a climate of trust undermined and weaker prospects of finally exiting this crisis"

fredag 1 juli 2016

Vi ses i Almedalen

Vi kanske ses vid Almedalen i år?


Fokus ligger just nu på Storbritannien, men det som händer i Storbritannien berör många fler länder och så även Grekland, vilket ovanstående bild från Stratfor uppmärksammar. Utfallet av omröstningen i förra veckan kastar en lång skugga som löper tvärs över kanalen och ut över den Europeiska kontinenten.

Just nu oroar sig många grekiska företag om hur Brexit kommer att påverka årets turistsäsong. Det gäller i synnerhet de som kommer från Storbritannien. Brittiska besökare spenderar 56% mer än den genomsnittlige turisten i Grekland. En minskning i antalet besökare skulle bli särskilt kännbar för många greker.

Om detta har jag tänkt skriva om i ett kommande, mer utförligt inlägg. Under tiden kan denna artikel från Ekathimerini vara av intresse: Grekland förbereder sig, efter förmåga, på Brexits utfall.

Det kan vara på sin plats med följande påminnelse. För nästan exakt ett år sedan hölls en annan omröstning, som bekant den i Grekland. Även den omröstningen lämnade sina spår i Europa. Den omröstningen samt den i Storbritannien pekar på den period av turbulens som Europa går igenom för närvarande.

Intressant nog (och kanske föga förvånande) har folkomröstningen i Storbritannien allt mer kommit att prägla årets upplaga av Almedalen. Det finns mycket att diskutera om hur den kan sätta sina spår i Europa. Jag ser fram emot att vara på plats under hela Almedalsveckan för att ta del av denna diskussion. Vi kanske ses där?