onsdag 28 december 2016

Inför 2017

Det saknas inte utmaningar under det kommande året.


En mätning som publicerades nyligen sammanfattar nog stämningsläget i Grekland just nu tämligen väl:
  • 66% tror att nyval kommer att hållas under 2017
  • 77% tror att de kommer att ha en lägre levnadsstandard nästa år jämfört med 2016
  • 7 av 10 i åldersgruppen 18-24 svarar att de skulle välja att lämna landet om ett tillfälle uppstår
Det är i mångt och mycket en mätning som indikerar de utmaningar som finns. På sätt och vis är mätningen ingen nyhet; den sammanfattar snarare en trend som varat under en längre tid. Dock kan den peka på att 2017 kan bli ett händelsrikt år. Följande faktorer pekar på detta:
  • Triangeldramat mellan Grekland, Eurogruppen och IMF. Det råder oenighet om hur den grekiska regeringen ska göra för att kvittera utbetalningar i den bailout som förhandlades fram 2015. Det gnisslar betydligt i relationen mellan dessa tre parter. Detta blev uppenbart när den grekiska regeringen, utan att konsultera Eurogruppen och IMF, presenterade en extra utbetalning till landets pensionärer inför jul. Noterbart är att IMF är oense med eurogruppen om vilka åtgärder Grekland ska vidta. All denna friktion kan skapa låsningar och även väcka ny oro på den europeiska politiska arenan.
  • Ytterligare förslag om besparingar från IMF och eurogruppen kan, spekuleras det i, bli den droppe som bidrar till att premiärminister Tsipras kastar in handduken. Den grekiska regeringen och premiärminister Tsipras har tappat väsentligt i popularitet. Premiärministern kan komma att välja att hålla nyval ställd inför en situation som innebär ytterligare besparingar. Detta kan även bli utfallet om tre parlamentsledamöter från regeringskoalitionen blir politiska vildar.
  • Relationen mellan Grekland och Turkiet (och mellan Turkiet och EU) har under 2016 uppmärksammats allt mer. Hanteringen av en grupp officerare som sökte asyl i Grekland efter militärkuppen i juli kan ses som en indikation om förhållandet mellan de två länderna. Denna relation kan komma att hamna ytterligare i fokus, om man tar del av denna artikel i Wall Street Journal.
  • Kopplat till relationen mellan de två grannländerna (och även mellan Grekland och EU) är även frågan om flyktingkrisen. Det finns mycket som talar för att denna fråga kommer att fortsätta att uppmärksammas.
Utöver dessa tillkommer ett antal utmaningar till. De faktorer som nämnts här ovan pekar dock på att 2017 kan få 2016 att framstå som ett mellanår. 

Med detta sagt önskar jag alla läsare en god fortsättning och ett gott nytt år!

måndag 19 december 2016

Återkoppling

Tack för att du läser denna blogg! Tack även om du hör av dig för att utveckla denna blogg!

För den som är intresserad av politik hör den politiska utvecklingen i Grekland något till de intressanta man kan följa. Det finns förmodligen få paralleller till den politiska (och även ekonomiska, sociala och kulturella) utveckling som Grekland har gått igenom på senare år. Det har under åren blivit många inlägg som har sökt följa denna utveckling. Nu undrar jag om det finns intresse, tips och förfrågningar om områden och ämnen att skriva om som har koppling till Grekland. Hör gärna av dig: genom kommentarstråden, genom mejl och/eller genom andra kanaler.

All återkoppling välkomnas. Och uppskattas!

måndag 12 december 2016

Bär eller brister budgeten?

Med en snäv men tillräcklig marginalen röstades regeringens igenom. Budgeten spår en tillväxt och ett slut på den grekiska krisen. Det återstår att se.



Med röstsiffrorna 152-146, det vill säga med en övervikt på två röster, klubbades den grekiska regeringens budget igenom. Samtliga oppositionspartier i parlamentet röstade emot. I ett uttalande till Kathimerini spår premiärminister Tsipras att budgeten kommer att medföra slutet på tio års kris. 2017 kommer att bli ett märkesår, enligt  premiärministern. Budgeten prognostiserar nämligen en tillväxt på 2,7%, vilket kan bidra till att pressa tillbaka den, med europeiska mått mätt, mycket höga arbetslösheten.

Samtidigt höjs skatterna höjs med en miljard euro (och riktas in på konsumtionsvaror som alkohol och tobak) och statens utgifter minskas med en miljard euro. Parlamentets budgetavdelning konstaterar att den framröstade budgeten kommer att ha en hämmande verkan på ekonomin, åtminstone på kort sikt.

Till detta kommer att kraven på ett regeringen presterar ett överskott av statens finanser på 3,5% av BNP ett antal år framöver kvarstår. Dessutom väntas ytterligare tuffa åtgärder när förhandlingarna mellan Grekland och dess långivare ska slutföras: finansminister Tsakalatos bekräftade till parlamentet att Internationella valutafonden kräver ytterligare åtgärder, inklusive löner och pensioner nedskärningar, värt 4,5 miljarder euro ($ 4750 miljoner) från och med 2019 samt ytterligare uppsägningar inom den offentliga sektorn.

Med andra ord är det en öppen fråga om 2017 blir ett märkesår och om premiärministern får rätt.

onsdag 7 december 2016

Status quo

Läget är, i princip, oförändrat trots överenskommelsen som offentliggjordes i måndags mellan Grekland och dess (europeiska) långivare. Dödläget påverkas även att långivarna oeniga sinsemellan: EU och IMF har inte kommit överens om vägen framåt för Grekland. Detta kan få konsekvenser för den grekiska regeringen och dess möjligheter att undvika nyval.



Beskedet i måndags mötes nog i initialt med jubel och glädje på många håll. Därefter följdes det av förvirring. Grekland och dess långivare tycktes ha nått en överenskommelse vilket skulle öppna för att landet får klartecken att kvittera ut nya pengar. Dessutom fanns tecken på att Grekland skulle komma ifråga för skuldlättnader, ja till och med föremål för en nedskrivning av dess skulder. Beslutet från Eurogruppens sammanträde i måndags, då beslutet togs, medförde att den grekiska regeringen skickade iväg pressmeddelandet i bilden ovan. Beslutet tolkades av den grekiska regeringen som en framgång. Men efter att beskedet granskats närmare började frågetecken dyka upp. Vad hade man egentligen kommit överens om?



Förvirringen, upplevd eller verklig, kan ha varit anledningen till att ESM kände ett behov av att idag offentligöra denna guide till måndagens besked. Där står det  i klartext att "the Eurogroup has excluded any nominal haircuts", det vill säga att det utesluter skuldnedskrivning i ordets formella betydelse. Vad man har kommit överens är åtgärder som gör Grekland skuldbörda något lättare att bära:
"The smoothing of the repayment profile refers to Greece’s second programme, with the EFSF. The weighted average maturity of the loans in this programme was initially agreed to be 32.5 years. Due to a number of factors, this has since dropped to approximately 28 years. The maturity will now be brought back up to 32.5 years, so that a number of repayment humps in the 2030s and 2040s can be spread out over several years."
Det är sannolikt ett välkommet besked för den grekiska regeringen. Titta man närmare på ESMs förtydligande kan det tolkas som en indirekt skuldnedskrivning, även om dessa ord inte alltid används. Det är en med andra ord smärre lättnad - eftersom återbetalningarna minskas portioneras ut över en längre tid (och inflationen kan göra sitt till för att lätta  på skuldbördan - men dock lång ifrån en direkt skulnedskrivning. Huruvida det är tillräckligt är en annan fråga.

IMF har dock uttryckt att måndagens beslut inte är tillräckligt. Den internationella valutafonden vägrar dessutom att delta i ytterligare ett lånprogram så länge en relevant skuldnedskrivning inte ingår. Eurogruppen ser ut att inte vilja gå med på skuldnedskrivningar, vilket understryks av ESMs guide. Ett dödläge har uppkommit således. Det ställer till det för den grekiska regeringen.

Grekland kläms mellan långivarna, så har i alla fall denna artikel tolkat beslutet. Det kan vara en rimlig tolkning. En politisk tolkning är att måndagens besked får konsekvenser för den grekiska regeringen. Att få till stånd en skuldnedskrivning var ett viktigt vallöfte för premiärminister Tsipras. Frånvaron av en sådan i måndagens beslut ställer troligen till det för regeringskoalitionens möjligheter att undvika nyval. Ju längre tid låsningen mellan Eurogruppen och IMF varar, desto större är sannolikheten att det åter blir turbulent i Grekland. Det är möjligt att rådande status quo troligen blir en parentes, en parantes som snart kan komma att slutas.

fredag 2 december 2016

Opinionsmätning

Rollerna är ombytta drygt ett år efter valet. Ny Demokrati (det tidigare regeringspartiet) gått förbi SYRIZA samtidigt som regeringspartiet (och tidigare oppositionspartiet) SYRIZA faller. En ny mätning visar dessutom att gapet mellan de två partierna ökar. Det är en markant förändring jämfört med situationen för ett år sådan. Trots det visar en annan mätning en misstro mot partiernas förmåga att leda landet. Det är en utveckling som oroar. 


Bilden här ovan är talande. På drygt ett år har det tidigare populära och populistiska Syriza tappat sin tidigare glans. Ett partiledarbyte i Ny Demokrati har medfört en skjuts uppåt och förbi Syriza. Det finns många olika tolkningar som har framförts till denna utveckling i väljaropinionen. En är att det kostar på att regera. Väl i maktställning tvingas partier till att genomföra impopulära åtgärder. En annan tolkning, som är kopplad till den första, är att väljarna jämför vad partierna har lovat i valet med vad som faktiskt har genomförts. I detta fall har Syriza och premiärminister backat från sina vallöften och även intagit motsatta ståndpunkter. Detta förklarar en del av den nedåtgående utvecklingen för Syriza. Det finns ytterligare tolkningar att göra.

Ser man dock på opinionsiffrorna här nedan, som är hämtade från Makedoniens universitet, så har inte mycket hänt utöver den rådande trendan för de två stora partierna i grekisk politik för närvarande, det vill säga Ny Demokrati och Syriza.

Ny Demokrati 32%
Syriza 16%
Gyllene Gryning 8%
KKE 6%
Demokratiska Alliansen 5,5%
Centerunionen 3%
Plefsi 3%
ANEL 2%
Potami 1,5%
LAE (Folklig enhet)1% 
Övriga 6,5%

En siffra står dock ut som en fyrbåk i alla de mätningar som görs. Den syns i bilden i den röda stapeln här nedan. Väljarna ställer sig tydliga skeptiska till partiernas förmåga att styra Grekland. 52% av väljarna tycker (enligt denna mätning i Public Issue) att varken Syriza eller Ny Demokrati är bäst lämpade att styra landet. Det skulle kunna tolkas som en mycket allvarlig utmaning för tilltron till demokrati och för tilliten till partipolitiken. Det finns därför all anledning att studera och följa denna siffra närmare. Det som händer i Grekland kan reflektera det som kan händ i Euuropa