måndag 28 augusti 2017

Spännande rörelser i mitten

Ett projekt har satts igång för att samla partierna som befinner sig mellan Syriza och Ny Demokrati. En ny utmanare till regeringsmakten kan bli resultatet

Hösten kan bli en spännande tid i grekisk politik. Då, mer specifikt i oktober månad, väntas partiledarstriden i Demokratiska Alliansen avgöras. Demokratiska Alliansen är, för den som inte bekant med detta parti, den nya konstellation som är på väg att växa fram ur spillrorna av det gamla PASOK och resterna av Demokratisk Vänster. Ett antal namnkunniga politiker har redan deklarerat sitt intresse för att ställa upp i valet. Till dessa hör PASOKs ledare Fofi Gennimata och Atens borgmästare Giorgos Kaminis. Dessutom väntas även Stavros Theodorakis, partiledare för Potami, tillkännage sin kandidatur. Om Theodorakis ställer upp i partiledarvalet för den Demokratiska Alliansen kan detta bädda för en intressant utveckling. Det kan i så fall bli startpunkten för ett nytt block i grekisk politik.

Att beskriva denna utveckling - föreningen av PASOK, Demokratisk vänster och, eventuellt, Potami - som ett politiskt triumvirat är för närvarande troligen förhastat. I dagsläget samlar de tre partierna knappt åtta procent i opinionen. Ett av dem, Demokratisk Vänster, befinner sig idag utanför parlamentet. Det andra, Potami, skulle idag hamna utanför parlamentet ifall det hölls ett val. Det tredje, PASOK, är idag (om ett parti vore en person) en spillra av sitt forna jag. Det är med andra ord tre partier som idag är uträknade i opinionen som försöker slå sina påsar ihop. Troligen inte det bästa av utgångspunkter för ett tilltänkt triumvirat.

Det finns dock en anledning till varför detta projekt, ifall det blir av, har en potential. Det handlar nämligen om väljarnas preferenser. Mätningar som denna här nedan av Dianeosis visar att det finns en nisch: 19,7% av väljarna anger socialdemokrati som den ideologi som de föredrar. 17,9% föredrar liberalism. Detta betyder att en konfiguration som drar från socialdemokratiska och liberala ståndpunkter - det vill säga just precis de ideologiska komponenter som Demokratiska Alliansen väntas bygga på - borde ha förutsättningar till att etablera sig som en ny kraft i grekisk politik. Det skulle rent av kunna bli en allvarlig utmanare till regeringsmakten.


Så ser det i alla fall ut på papperet. Dock är steget från projekt till att bli en reell kraft i grekisk politik långt. Det gäller kanske i synnerhet för Demokratiska Alliansen. Samtliga tre partier som det nya partier bygger på tyngs av sin historik. Den huvudsakliga utmaningen för denna konstellation kommer förmodligen att handla om att försöka förklara för de grekiska väljarna varför de hellre ska blicka mot den nya partikonstellationens framtid än att skärskåda de olika grundarpartiernas historia.

söndag 20 augusti 2017

Rykten om regeringsombildning

Det ryktas allt oftare att premiärminister Tsipras kommer att ombilda sin regering, men kan ett nykomponerat kabinett bli en katalysator?


Det finns fog för att Kathimerinis uppgifter på allvar. Tidningen uppger att premiärminister Tsipras kan presentera en regeringsombildning inom en snar framtid - rentav i samband med Thessalonikis årliga utställning. Det kan bli en vändpunkt.

En (delvis) ny regering med ett antal nya ansikten kan bidra med ny energi och i förlängningen hejda och vända den nedåtgående trenden i opinionen. Så är nog tanken. I ett länge där stödet för premiärminister Tsipras samt för regeringen sedan en lång tid tillbaka befinner sig på låga nivåer framstår en regeringsombildning som ett rimligt alternativ.

Men frågan är om detta alternativ är förenat med en risk? Det finns nämligen ett varnande exempel. Premiärminister Tsipras ombildade regeringen 2015, som ett försök att återta kontrollen i sin riksdagsgrupp; ett trettiotal ledamöter (inklusive nyckelpersoner som Lafazanis och Konstantopoulou) hade slutat följa partilinjen. Ombildningen lyckades inte överbrygga den interna splittringen. Kort därefter tvingades Tsipras utlysa nyval.

Samma varningstecken kan vara aktuella inför den ryktade regeringsombildningen. Befinner sig premiärminister Tsipras i ett läge där han saknar stöd inom den egna partigruppen? Om så är fallet är steget till ett nyval inte långt.

Dessutom kvarstår frågan om vad en regeringsombildning kan bidra till om den inte följs upp med konkret politik. Ombildningen kan komma att ses av väljarna som ett sätt att polera ytan utan att göra någon förändring i djupet. Därmed kan ombildningen komma att slå tillbaka. 

torsdag 10 augusti 2017

Återhämtningen dröjer

Medan andra länder har återhämtat sig efter krisen dröjer återhämtningen i Grekland.


Grekland, tillsammans med Portugal och Italien, hör till en särskild grupp. Det tillhör de länder som ännu inte återhämtat sig efter den omfattande krisen som drog fram över Europa för snart tio år sedan. Financial Times, från vilken bilden ovan är hämtad, har gått igenom tillståndet före och efter krisen. Det är en dyster läsning.

Medan andra länder har återhämtat efter krisen visar FT:s sammanställning att vändningen ännu inte har kommit för Portugal, Italien och Grekland. För Greklands del har landet tappat närmare en fjärdedel av bruttonationalprodukten (BNP). Krisen har lämnat påtagliga spår.

Om FT:s artikel genomgång av den gånga tioårsperiod framstår som dyster, så framstår SvD:s artikel 10/8 om förutsättningarna för Greklands framtid som nykter. I artikeln noteras förvisso att den grekiska centralbanken reviderat upp tillväxttaken samt att BNP väntas stiga till 1.7%. Den tillväxten kommer att bidra till att tappet på 25 procent kommer att minska.

Men artikeln lyfter fram ett antal frågor som reser ett antal frågetecken inför framtiden. En fråga som artikeln ställer är hur Grekland kommer att kunna klara sig utan de stödprogram som löper ut om ett år? Frågetecken finns även, som IMF har påpekat, hur landet kommer att hantera en skuld på 150% av BNP. Det största frågetecknet är dock vad den grekiska regeringen kommer att göra för att ta sig an de hinder, i form av korruption och bristande transparens, som finns för en återhämtning:
"Den största tillväxtbromsen är alltjämt byråkratin, den ineffektiva statsapparaten, skattefusket och nepotismen i den offentliga sektorn."
Den sistnämnda punkten framstår förmodligen som en nyckelfråga för en återhämtning. Journalisten Daphne Papadopoulos iaktaggelse, som hon presenterade den 9 augusti, kan som kan ses som en indikation på hur stor omfattningen är av den rådande utmaningen:



torsdag 3 augusti 2017

Kontraster

Kontrasten är slående jämfört med utgångsläget 2015: 9 av 10 väljare är missnöjda med regeringspartiet SYRIZA. Få saker ser ut att peka på att premiärminister Tsipras kan vända den rådande trenden till valet 2019.


Den senaste mätningen från Public Issue tecknar en tydlig bild. En stor majoritet - mer precist 90 procent - är missnöjda med den SYRIZA-ledda koalitionsregeringen. Lägger man dessutom till att förtroendet för oppositionsledaren Mitsotakis är dubbelt så högt jämfört med premiärminister Tsipras (se bild nedan) bildar detta en slående kontrast jämfört med läget för två år sedan. 



Det finns således inte mycket talar för att premiärminister Tsipras sitter kvar när Grekland går till val om två år. Frågan kan dock ställas: går det att vända på trenden? Mycket kan hinna hända till nästa val. Premiärminister Tsipras är mån om att narrativet som den sittande regeringen omgärdas av ska hinna brytas och bytas ut tills dess. "Det värsta är helt klart bakom oss", har premiärminstern sagt i en intervju som nyligen gavs till The Guardian, med hänvisning till det tredje räddningspaketet som förhandlades fram under närmast dramatiska former sommaren 2015. 

Det finns visst fog för Tsipras tes. Arbetslösheten har sjunkit från 27,9% (när den låg som högst) till dagens 21,7. Den för Grekland viktiga turismnäringen ser ut att gå mot ett rekordår i år. Nyligen lyckades även regeringen att, efter segdragna förhandlingar, kvittera ut ytterligare en delbetalning ur räddningspaketet, vilket bidrog till att en ny likviditetskris liknande den 2015 med snäv marginal kunde undvikas. Dessutom återvände Grekland i förra veckan till obligationsmarknaden - för första gången på flera år - vilket har gett upphov resonemang om att Grekland är på väg att återhämta sig. Allt detta kan bidra till att bilden av regeringen och Tsipras förbättras.

En vändning i opinionen framstår dock i nuläget som en from förhoppning. Det ekonomiska läget i Grekland är och förblir mycket ansträngt (en läsvärd inblick i många företagares vardag ges i de serie av artiklar som Dagens Nyheter publicerade nyligen). Många är de greker som funderar på att flytta: 41% av de unga i landet funderar på att lämna Grekland, enligt Dianeosis. Många har redan gjort det. Den kovändning som premiärminister Tsipras gjorde i juli 2015 - då han först stödde nej-alternativet i en hastigt genomförd folkomröstning för att göra tvärtom - har allvarligt och påtagligt underminerat förtroendet för honom och den SYRIZA-ledda regeringen. Att Tsipras och hans regering har ett sisyfosarbete framför sig inför valet 2019 är förmodligen något av ett understatement.