söndag 24 juni 2012

Om en märklig och omaka koalition

Det verkar klarna nu. En vecka på dagen efter valet den 17 juni har dammet samlat sig.  En för grekiska förhållanden ovanlig koalitionsregering ser nu ut att få i uppdrag att lotsa landet vidare på den färd som memorandumet har stakat ut. Därmed verkar de omedelbara farhågorna om en "grexit" inte besannas. Dock väntar ett antal utmaningar framöver.

Med 179 stycken mandat i ryggen ser den hastigt ihopsnickrande koalitionen mellan Ny Demokrati (129 mandat) PASOK (33) och Demokratisk Vänster ha en betryggande marginal för att rösta igenom lagförslag i det grekiska parlamentet. Det kan behövas. Närmast väntar ett beslut om ytterligare besparingar på 11,5 miljarder euro. Ytterligare ett antal tuffa beslut står uppradade efter detta, bland annat om reduktion av antalet statligt anställda. Koalitionen har med andra ord en tuff start framför sig.

Till skillnad mot valet i maj verkar de knutar som blockerade bildningen av en flerpartiregering har kunnat lösas. Redan innan valet föregående söndag gick de två mindre partierna i koalitionen ut om att de kunde tänka sig att ingå i en koalition. Märkta av stundens allvar, Syrizas framgångar och påtryckningar utifrån påverkade detta märkbart förhandlingsläget för PASOK och Demokratisk Vänster.

Därmed inte sagt att allt är frid och fröjd. Koalitionsregeringar är ytterst sällsynta fenomen i grekisk politik. Delvis beror det på valsystemet, som är ordnat så att det största partiet uppnår egen majoritet med hjälp av bonusmandat. Delvis beror det på att regera i koalition förutsätter förhandlingar, kompromisser och reciprocitet. För de två traditionella rivalerna i grekisk politik, PASOK och Ny Demokrati är det en högst ovanlig sits. Att uppnå konsensus blir inte lätt.

Man kan spekulera i om misstänksamheten som finns mellan partierna i koalitionen har påverkat bildandet av den regering som i dagarna kommer att presenteras för parlamentet. Vare sig PASOK eller Demokratisk Vänster ställer upp med ministrar i regeringen. Den tillträdande premiärministern Antonis Samaras får i princip ensam stå i strålkastarljuset när besluten ska tas.

Redan här kan man skönja en utmaning för den nya koalitionsregeringen som nu ska ta vid. Att de två juniora medlemmarna i koalitioner så tydligt tar avstånd riskerar att underminera regeringens arbete. Oppositionen, som väntas anföras av Syriza, lär uppmärksamma det.

Syriza är annars en mer trolig anledning till att regeringsbildningen har gestaltat sig på detta vis. Med närmare 27% procent av rösterna är partiet en av valets stora vinnare trots att det kom tvåa i antal röster. Partiet har gjort en anmärkningsvärd resa på kort tid och knutit ett antal väljargrupper till sig. Missnöjet som kan väckas när den nya regeringen ska klubba igenom de åtgärder som ingår memorandumet kan bidra till att ytterligare väljare ansluter sig. För Syriza är det en ganska bekväm sits. Oron för att Syriza ska skörda ytterligare framgångar har satt sina spår i regeringsbildningsprocessen.

En tuff resa väntar således för den nya regeringen. Det finns farhågor om den kommer att kunna bestå ända fram till år 2014, det år som satts som slutmål i uppgörelsen för koalitionen. Färden kan bli än kortare om landet hamnar i en situation då det tvingas lämna euron. Samtidigt kan oron för att fortsätta tappa väljare och bli reducerade till partier i marginalen bli det kitt som binder samman denna högst märkliga och omaka koalition. Osvuret låter nog bäst, i alla fall för tillfället.

Mer att läsa: DN, SVD

söndag 17 juni 2012

Ett ovisst val väntar

Vallokalerna är nu återigen öppna. Det är för andra gången på lika många månader. Till skillnad från det föregående valet i maj är förutsättningarna för valet idag den 17 juni annorlunda. I denna artikel på SVT Debatt berättar jag mer om förutsättningarna inför dagens val. Ett kval väntar.

Läget är i all enkelhet ovisst. Dels har detta sin grund i att inga opinionsundersökningar görs två veckor innan ett val. Dels beror det på att det svänger ganska kraftigt i opinionen. Mest iögonfallande är Syrizas snabba och dramatiska resa från ett litet ytterkantsparti i marginalen av grekisk politik till ett parti som idag på allvar utmanar om regeringsmakten. En märklig odyssé, om något.

Väl värt att nämna i detta sammanhang är att försöket att följa vad som diskuteras i Grekland nu har följts upp. Gavagai har tidigare för denna blogg presenterat siffror för diskussionen. Här kompletteras den idag med mer aktuell sådan. Då som nu pekar undersökningen på att den politiska diskursen i mångt och mycket kretsar Syriza. Det kan ses som en bekräftelse på rapporteringen i media och diskussionen kring matbordet och tavernan. Det är dock en helt annan sak att med detta som utgångspunkt förutspå att Syriza vinner valet idag. De grekiska väljarna står inför ett dilemma idag. Osvuret är nog därför bäst.

Oavsett utfallet av valet får den regeringskonstellation (för det mest troliga är att det blir en koalitionsregering) en tuff resa framför sig. I veckan presenterades ett nytt dystert rekord vad gäller arbetslösheten. Drygt 22 procent av alla greker i arbetsför ålder söker jobb. Tidsmässigt sett överträffar krisen i Grekland numera  depressionen på trettiotalet. A och O är, för den regering som tillträder, att försöka återskapa förtroende, såväl inåt som utåt.

Att stärka förtroendet låter sig inte enkelt göras. Ibland kan det behövas lite hjälp. Det grekiska fotbollslandslagets minst sagt sensationella prestation igår kväll kan rent av utgöra en tändgnista. Bortdömda och uträknade lyckades laget resa sig och ta sig vidare ur ett svårt läge. Landet är fortfarande kvar i "the Euros". Nu återstår det att se om Grekland kan klara sig kvar i den valutamässiga motsvarigheten.

Läs mer: DN1, DN2, DN3, SVT, SVD

Kommentar: Bo Inge Andersson

söndag 10 juni 2012

Nere men ännu inte ute

Nästa söndag går Grekland återigen till val. I denna artikel som kommer att publiceras på SVT Debatt då utvecklar jag vad som står på spel. Här kommer ett kort utdrag om vad jag tar upp:

Knappt en och en halv månad efter valet i maj går väljarna denna söndag återigen till valurnorna. Till skillnad mot det föregående valet den 6 maj, som i mångt och mycket utvecklades till ett protestval och mynnade ut i ett parlamentariskt dödläge, ställs väljarna i praktiken inför två alternativ när de väl står i valbåset


Uppdatering 17/6: Du hittar artikeln här

onsdag 6 juni 2012

En talande tystnad

Trots att radiotystnad råder för närvarande och fram till valet den 17e juni går det ändå att höra vad som sägs. Vallagens restriktioner om att inga opinionsundersökningar får offentliggöras får anses vara överspelade i och med förekomsten av sajter som Harvantics och Google, vilka mäter aktiviteten inom sociala media och andra kanaler, kartlägger utvecklingen av followers, likes och mentions samt skissar trender och sökbeteenden. Dessa verktyg kan ge en fingervisning om intresset kring de olika partierna i Grekland. Även om det råder radiotystnad, så fortsätter det att pratas politik.

Gavagai har för denna blogg, Politik i Grekland, låtit mäta vad sägs just nu kring ett antal partier i Grekland. Resultatet presenteras här nedan. Ett par förklarande ord kan vara på sin plats. Mätningen genomfördes under den förra veckan. Den andra bilden är hämtad från i söndags. Tagna tillsammans visar de en hel del om vad som sägs. Graferna här nedan visar frekvens, positiv och negativ stämning samt oro. De fångar även in trender för samtalet.

Undersökningen nedan är fokuserad på fyra partier. Ny Demokrati (ND), Pasok, Syriza och Demokratisk Vänster (Dimar) spelade alla en nyckelroll i försöken att bilda regering efter valet i maj. Mycket pekar på att strålkastarljuset återigen kommer att riktas mot just dessa efter valet i juni. 




(Klicka på bilden för att förstora den)


Vad säger då graferna? Det mest i ögonfallande resultatet visar på att det politiska samtalet i mångt och mycket kretsar kring Syriza. Det är förståeligt. Från en perifer position har Syriza under 2012 hamnat i centrum av det politiska landskapet. Det återstår att se om partiet i valet om tio dagar kommer att nå fram till samma resultat som den senaste opinionsundersökningarna pekat på. Av de fyra partierna generar Syriza starkare emotioner. Det gäller framför allt oro. Det kan komma att spela in på valresultatet.


För Ny Demokratis del så har partiet gått från att ha en knapp övervikt av positiva åsikter över negativa till ett jämviktsläge. Pasok har å sin sida gjort en omvänd resa, från övervägande negativa åsikter till ungefär lika mycket positiva som negativa åsikter.


Demokratisk vänster för en mer undanskymd tillvaro, än så länge. Att partiet ändå tas med i mätningen beror mycket på att det kan spela en vågmästarroll framöver. I ett läge där inget parti ensamt kan få egen majoritet kan det fälla avgörandet. Av denna anledning är det motiverat att följa vad som sägs av dem och om dem. 
Allt talar. Även tystnad.


Uppdatering 7 juni: Så här ser mätningen ut när de elva största partierna för närvarande i grekisk politik tas med. Syriza tar upp en hel del uppmärksamheten hos de grekiska väljarna, följt av Ny Demokrati.


 (Klicka på bilden för att förstora den)

söndag 3 juni 2012

Radiotystnad

En oviss tid väntar. Det handlar inte om utsikterna för Grekland; läget är fortfarande lika kritiskt som det är dramatiskt. Det handlar snarare om utvecklingen av opinionen inför valet den 17 juni. De sista mätningarna innan vallagens moratorium träder i kraft pekar nämligen på att det kommer att vara ovisst hur valet kommer att falla ut.

Mätningarna visa dessutom på blandade resultat. Vissa har Ny Demokrati i ledningen. Andra har Syriza. Dessutom är de inte entydiga. De mätningar som kom ut i fredags säger därför ytterst lite om vad som väntar.

Public Issue presenterade exempelvis en mätning i fredags där Syriza har dragit ifrån. Med 31,5% av rösterna skulle partiet möjligtvis vara på väg att kunna samla tillräckligt med mandat för att uppnå egen majoritet efter valet. Samtidigt visade samma mätning på att väljarna ändå förväntar sig att Ny Demokrati kommer att vinna valet om ett par veckor. Även bland de som uppgav sig ge sitt stöd till Syriza förväntar sig 4 av 10 svaranden att Ny Demokrati står som segrare när rösterna räknats. Läget är med andra ord ovisst.

Dessutom är det volatilt. Opinionens vindar växlar, skiftar i riktning och ändrar i intensitet. Det är oklart om Syrizas moementum består och ovisst om Ny Demokrati kommer att orka hela vägen fram, som vissa väljare förutspår. Oklart är det även om Pasok kan mobilisera sina kärnväljare och blanda sig in i loppet. Försöken bland de mindre partierna att ta sig över treprocentsspärren blir svåra att kartlägga nu när den grekiska vallagen inte tillåter att opinionsundersökningar offentliggörs fram till och med den 17 juni.

Opinionsmätningarna pekar med andra ord på en möjlig utveckling, men de är begränsade inom en snäv tidshorisont. De fångar exempelvis inte heller upp reaktionerna av de vallöften och program som ett flertal av partierna presenterade under den andra halvan av veckan. Dessa utgör en faktor i den ekvation som sysselsätter väljarna i Grekland. Vi övriga får gissa oss till hur de resonerar under denna tid. Radiotystnad råder för närvarande.